Fakta
- Det vanligaste symtomet på munhålecancer är sår som inte läker.
- Om tumören är liten opererar man vanligtvis
- Prognosen kan variera beroende på var i munnen cancern sitter.
Munhålecancer eller i ett vidare begrepp, muncancer, är cancer som uppstår i området mellan läpparna och den hårda gommen. Cancer i munhålan är den vanligaste cancerformen i gruppen huvud- halscancer. Oftast är det av tumörtypen skivepitelcancer.
Under åren 2008 till 2016 har antalet fall ökat med 30 procent och 2016 registrerades 442 fall.
De flesta som drabbas är över 65 år. Män insjuknar i något högre grad än kvinnor.
Det allra vanligaste är att cancern utgår från celler i tungan eller tandköttet.
Men den kan också utgå från kindens slemhinna, munbotten, hårda gommen och slemhinneområdet bakom kindtänderna.
I en del fall finns först en röd eller en vit fläck i slemhinnan som ett förstadium till cancer.
Röda fläckar kallas för erytroplakier och vita fläckar kallas för leukoplakier.
Det saknas tydliga bevis för vilken form av behandling som är den bästa vid cancer i munhålan. Variationer kan finnas på grund av olika behandlingstraditioner.
Om tumören är liten opererar man vanligtvis, men är tumören mer avancerad tillämpas ofta kombinationsbehandling.
När man beslutar om kirurgi är en lämplig behandling görs en bedömning om tumören kommer att kunna opereras bort med en marginal på åtta till tio millimeter.
Ibland kan du behöva opereras igen om läkaren är tveksam- eller vet att det inte blev en tillräcklig marginal. Alternativt kan komplettering med strålbehandling sättas in.
Det kan i vissa fall ha skett en spridning till lymfkörtlarna på halsen, även om det kanske inte syns på röntgen.
Därför gör man antingen en utrymning av lymfkörtlarna, det vill säga att man opererar bort lymfkörtlarna på halsen, eller så strålar man mot lymfkörtlarna.
Båda metoderna minskar risken för ett lokalt återfall.
Strålbehandling kan vara aktuellt om man inte har kunnat operera med tillräcklig marginal.
Behandlingen används också efter utrymning av lymfkörtlar på halsen, om analysen visar att det finns cancerceller i körtlarna som har tagit bort.
Om läkaren bedömer att det behövs och att du tål det kan man ge cytostatika tillsammans med den postoperativa strålbehandlingen.
Om tumör eller lymfkörtelmetastaser inte går att operera ges botande strålbehandling, ibland med cytostatika som tillägg.
När du kommer till öron-näsa-halsmottagningen tas ett vävnadsprov, biopsi, från förändringen i munnen.
Om läkaren kan känna någon förstorad lymfkörtel på halsen tas även en biopsi där med en tunn nål, ibland med hjälp av ultraljud.
För att kartlägga tumörens utbredning får du sedan genomgå röntgenundersökning.
Förstahandsvalet är att göra en datortomografi av huvud, hals och bröstkorg. Undersökningen görs med kontrastmedel.
Om det är problem att se tumörens utbredning med hjälp av datortomografi kan en magnetkameraundersökning göras.
Vid avancerade tumörer kan en positronemissionstomografi, PET, vara av värde för stadieindelning och upptäckt av eventuell spridning både lokalt och i andra delar av kroppen.
Prognosen kan variera beroende på var i munnen cancern sitter. Överlevnaden är högst för personer med cancer i hårda gommen. Även tumörens stadium vid diagnosen påverkar hur prognosen ser ut.
Rökning, hög alkoholkonsumtion och dålig munhälsa är kända riskfaktorer för att utveckla cancer i munhålan.
Tungcancer är den vanligaste cancerformen i munnen. Omkring 160 nya fall per år. Tumören sitter oftast på sidan av tungan, tungranden.
Operation är förstahandsvalet där man samtidigt gör en rekonstruktion. Kirurgi rekommenderas inte i de fall där hela tungan behöver tas bort.
Eftersom det är relativt vanligt med spridning till lymfkörtlar på halsen görs nästa alltid också en lymfkörtelutrymning.
Cancer i tandköttet kallas också för gingivalcancer.
Antalet personer som insjuknar har fördubblats mellan åren 2008 till 2016. Fallen har ökat från 76 till 141.
Ofta ställs diagnosen när cancern är i ett lokalt avancerat stadium och har vuxit ner i käkbenet. Det är också vanligt att se spridning till kindslemhinnan och munbotten.
Det är dubbelt så vanligt att cancern sitter i tandköttet i underkäken än i överkäken.
Operation är förstahandsvalet där man samtidigt kan behöva göra en direktrekonstruktion, beroende på tumörens utbredning.
Risken för spridning till regionala lymfkörtlar på halsen är mindre vid cancer i överkäken vilket gör att man i vissa fall kan överväga att inte behandla halsen.
Cancer som utgår från kindens slemhinna inne i munnen kallas också för buckalcancer. Drygt 50 fall ses av denna cancerform per år.
Kirurgi är förstahandsvalet om man tror sig kunna operera bort tumören med god marginal. Annars överväger man att ge strålbehandling med eller utan cytostatika.
Cancerformen upptäcks ofta i ett tidigt skede och har då mycket god prognos.
Munbotten är det område i munnen som ligger under tungan. Varje år upptäcks omkring 50 ny fall av cancer i munbotten.
Behandlingen är i första hand operation. Det är vanligt med spridning till lymfkörtlarna på halsen, så aktiv behandling av dessa rekommenderas.
Denna cancerform är mycket ovanlig. Endast omkring 12 fall per år diagnostiseras.
Till skillnad från övriga cancerformer i munnen, som oftast består av skivepitelcancer, är den vanligaste tumörformen i hårda gommen spottkörtelcancer.
Behandlingen är i första hand operation.
Det är ovanligt med spridning till lymfkörtlarna på halsen, så med tumörer i tidigt stadium avstår man ofta från att behandla halsen.
Majoriteten av tumörerna i hårda gommen upptäcks i ett tidigt skede och prognosen är då mycket god.
Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här.
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.
För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling.
Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.