Munhålecancer

Hur vanligt är munhålecancer?

Under åren 2008 till 2016 har antalet fall ökat med 30 procent och 2016 registrerades 442 fall.

De flesta som drabbas är över 65 år. Män insjuknar i något högre grad än kvinnor.

Det allra vanligaste är att cancern utgår från celler i tungan eller tandköttet.

Men den kan också utgå från kindens slemhinna, munbotten, hårda gommen och slemhinneområdet bakom kindtänderna.

Symtom på munhålecancer

• Det vanligaste symtomet är sår som inte läker.
• Personer med tandprotes kan uppleva att protesen inte längre passar.
• Ofta har patienten inte så stora besvär vilket gör att diagnosen kan fördröjas.
• Svårigheter att tugga, svälja och röra på tungan

I en del fall finns först en röd eller en vit fläck i slemhinnan som ett förstadium till cancer.
Röda fläckar kallas för erytroplakier och vita fläckar kallas för leukoplakier.

Behandlingar

Det saknas tydliga bevis för vilken form av behandling som är den bästa vid cancer i munhålan. Variationer kan finnas på grund av olika behandlingstraditioner.

Om tumören är liten opererar man vanligtvis, men är tumören mer avancerad tillämpas ofta kombinationsbehandling.

Kirurgi

När man beslutar om kirurgi är en lämplig behandling görs en bedömning om tumören kommer att kunna opereras bort med en marginal på åtta till tio millimeter.

Ibland kan du behöva opereras igen om läkaren är tveksam- eller vet att det inte blev en tillräcklig marginal. Alternativt kan komplettering med strålbehandling sättas in.

Utrymning av lymfkörtlar

Det kan i vissa fall ha skett en spridning till lymfkörtlarna på halsen, även om det kanske inte syns på röntgen.

Därför gör man antingen en utrymning av lymfkörtlarna, det vill säga att man opererar bort lymfkörtlarna på halsen, eller så strålar man mot lymfkörtlarna.

Båda metoderna minskar risken för ett lokalt återfall.

Onkologisk behandling

Strålbehandling kan vara aktuellt om man inte har kunnat operera med tillräcklig marginal.

Behandlingen används också efter utrymning av lymfkörtlar på halsen, om analysen visar att det finns cancerceller i körtlarna som har tagit bort.

Om läkaren bedömer att det behövs och att du tål det kan man ge cytostatika tillsammans med den postoperativa strålbehandlingen.

Om tumör eller lymfkörtelmetastaser inte går att operera ges botande strålbehandling, ibland med cytostatika som tillägg.

Hur upptäcker man munhålecancer?

När du kommer till öron-näsa-halsmottagningen tas ett vävnadsprov, biopsi, från förändringen i munnen.

Om läkaren kan känna någon förstorad lymfkörtel på halsen tas även en biopsi där med en tunn nål, ibland med hjälp av ultraljud.

För att kartlägga tumörens utbredning får du sedan genomgå röntgenundersökning.

Förstahandsvalet är att göra en datortomografi av huvud, hals och bröstkorg. Undersökningen görs med kontrastmedel.

Om det är problem att se tumörens utbredning med hjälp av datortomografi kan en magnetkameraundersökning göras.

Vid avancerade tumörer kan en positronemissionstomografi, PET, vara av värde för stadieindelning och upptäckt av eventuell spridning både lokalt och i andra delar av kroppen.

Prognos munhålecancer

Prognosen kan variera beroende på var i munnen cancern sitter. Överlevnaden är högst för personer med cancer i hårda gommen. Även tumörens stadium vid diagnosen påverkar hur prognosen ser ut.

Rökning, hög alkoholkonsumtion och dålig munhälsa är kända riskfaktorer för att utveckla cancer i munhålan.