Fakta
- Varje år diagnostiseras omkring 160 fall och majoriteten är män.
- Medianåldern vid diagnos är 69 år.
- Prognosen varierar beroende på var i struphuvudet cancertumören sitter.
Cancer i struphuvudet kallas ofta för strupcancer eller halscancer. Cancerformen hör till gruppen huvud-halscancer och kallas av professionen för larynxcancer. Vanligtvis är det skivepitelcancer men det förekommer även andra cancerformer inom diagnosen.
Den enskilt största riskfaktorn för att utveckla cancer i struphuvudet är rökning. Men hög alkoholkonsumtion är också en riskfaktor. Kombinationen av de här riskfaktorerna samverkar och ökar risken ytterligare.
Struphuvudet delas in i tre regioner
Den vanligaste cancerformen är den som sitter i höjd med stämbanden. Den under stämbandsplanet är ovanlig.
De tre olika cancerformerna i struphuvudet skiljer sig åt både i symtom och i hur man behandlar dem.
Eftersom det första symtomet är heshet hittas den här cancerformen ofta i ett tidigt skede. Smärta och värk mot örat är andra symtom som ofta inträffar senare.
Det är ovanligare att cancern har spridit sig till lymfkörtlar på halsen, även i avancerade stadier, jämfört med supraglottisk larynxcancer.
Behandling av cancer i struphuvudet skiljer sig något mellan de olika grupperna. Men man försöker att i hög grad bevara organen.
Vid tidigt stadium, när cancern är begränsad till stämband med normal rörlighet vid utandning, kan man välja mellan strålbehandling och operation.
Operationen görs med hjälp av endoskopi och med koldioxidlaser.
För mer avancerade stadier ges oftast botande, yttre strålbehandling.
Vid avancerade tumörer opereras hela struphuvudet bort och luftstrupen mynnar då ut på halsen. Efter operationen ges kompletterande strålbehandling.
Små eller medelstora tumörer behandlas med botande, yttre strålbehandling. Mycket små tumörer kan i vissa fall opereras.
Vid avancerade tumörer opereras hela struphuvudet bort samt även lymfkörtlarna på halsen. Strålbehandling ges efter operationen.
Behandlas oftast med extern strålbehandling.
En logoped bör kopplas in, gärna redan under utredningen, och oavsett vilken behandling du har fått.
Om du har fått operera bort hela struphuvudet kommer du att få en ”röstventil”. Du kommer då att ha kontakt med en terapeut som kontrollerar och byter ut ventilen resten av livet.
Förutom uppföljning av läkare ska du också erbjudas uppföljning av din kontaktsjuksköterska.
Vid behov kan också andra personalgrupper kopplas in som till exempel dietist, tandhygienist och kurator.
Utredningen görs av en öron-näsa-halsläkare.
Läkaren börjar med att samla in lite bakgrundsfakta om dig. Det kan handla om hur länge du har haft besvär, rök- och alkoholvanor samt hur du använder din röst i vardagen och i arbetslivet.
Efter det görs en undersökning av öron, näsa och hals och en bedömning av stämbanden, röstkvaliteten och lungfunktionen.
I utredningen ingår nästan alltid att man gör en endoskopi under narkos. Då går läkaren ner med en kameraförsedd slang och tittar i strupen samt tar vävnadsprov, biopsi.
Misstänkta lymfkörtelmetastaser punkteras med en tunn nål för analys av cellerna.
Datortomografi av huvud, hals och bröstkorg är standard och kan ibland behöva kompletteras med en magnetkameraundersökning.
Prognosen varierar beroende på var i struphuvudet cancertumören sitter. Bäst prognos har stämbandscancer som har hittats i ett tidigt skede.
Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här.
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.
För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling.
Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.