Cancer i struphuvudet kallas ofta för strupcancer eller halscancer. Cancerformen hör till gruppen huvud-halscancer och kallas av professionen för larynxcancer. Vanligtvis är det skivepitelcancer men det förekommer även andra cancerformer inom diagnosen.

Granskad av: Eva Munck af Rosenschöld Wikland, överläkare, professor, Karolinska Institutet

Fakta

  • Varje år diagnostiseras omkring 160 fall och majoriteten är män.
  • Medianåldern vid diagnos är 69 år.
  • Prognosen varierar beroende på var i struphuvudet cancertumören sitter. 

Vad är cancer i struphuvudet?

Struphuvudet delas in i tre regioner

  • glottis (i höjd med stämbanden)
  • supraglottis (ovanför stämbanden inklusive fickband och struplocket)
  • och subglottis (under stämbanden).

Den vanligaste cancerformen är den som sitter i höjd med stämbanden. Den under stämbandsplanet är ovanlig.

De tre olika cancerformerna i struphuvudet skiljer sig åt både i symtom och i hur man behandlar dem.

Illustration cancer i struphuvudet
Cancer i struphuvudet hör till gruppen huvud-hals-cancer.

Symtom på cancer i struphuvudet

Det första symtomet på cancer i struphuvudet är heshet. Sväljsvårigheter, smärta när man sväljer, andningshinder samt att man oftare sätter i halsen är andra symtom. Även förstorade lymfkörtlar på halsen kan vara tecken på cancer i struphuvudet.

Symtomen på stämbandscancer, glottisk larynxcancer är

  • heshet
  • högt sittande andningshinder
  • sväljsvårigheter.

Eftersom det första symtomet är heshet hittas den här cancerformen ofta i ett tidigt skede. Smärta och värk mot örat är andra symtom som ofta inträffar senare.

Det är ovanligare att cancern har spridit sig till lymfkörtlar på halsen, även i avancerade stadier, jämfört med supraglottisk larynxcancer.

Symtom på supraglottisk larynxcancer är

  • smärta när man sväljer
  • svårt att svälja 
  • förstorade lymfkörtlar på halsen
  • viktnedgång
  • lätt att sätta i halsen
  • i vissa fall heshet och andningshinder.

Symtom på subglottisk larynxcancer är

  • heshet
  • väsande, pipande andning.

Hur upptäcks cancer i struphuvudet?

För att upptäcka cancer i struphuvudet görs en utredningen av en öron-näsa-halsläkare.

Läkaren börjar med att samla in lite bakgrundsfakta om dig. Det kan handla om hur länge du har haft besvär, rök- och alkoholvanor samt hur du använder din röst i vardagen och i arbetslivet.

Efter det görs en undersökning av öron, näsa och hals och en bedömning av stämbanden, röstkvaliteten och lungfunktionen.

I utredningen ingår nästan alltid att man gör en endoskopi under narkos. Då går läkaren ner med en kameraförsedd slang och tittar i strupen samt tar vävnadsprov, biopsi.

Misstänkta lymfkörtelmetastaser punkteras med en tunn nål för analys av cellerna.

Datortomografi av huvud, hals och bröstkorg är standard för att upptäcka cancer i struphuvudet och kan ibland behöva kompletteras med en magnetkameraundersökning.

Patient på brits som undersöks med magnetkamera.
Undersökning med magnetkamera.

Hur behandlas cancer i struphuvudet?

Behandling av cancer i struphuvudet skiljer sig något mellan de olika grupperna. 

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Stämbandscancer, glottisk larynxcancer

Vid tidigt stadium, när cancern har begränsad utbredning med normal rörlighet rörlighet i stämbanden, kan man välja mellan strålbehandling och operation.

Operationen görs med hjälp av endoskopi och ibland med koldioxidlaser.

För mer avancerade stadier ges oftast botande, yttre strålbehandling.

Vid avancerade tumörer opereras hela struphuvudet bort och luftstrupen mynnar då ut på halsen. Efter operationen ges kompletterande strålbehandling. 

Supraglottisk larynxcancer

Små eller medelstora tumörer behandlas med botande, yttre strålbehandling. Mycket små tumörer kan i vissa fall opereras.

Vid avancerade tumörer opereras hela struphuvudet bort samt även lymfkörtlarna på halsen. Strålbehandling ges efter operationen.

Subglottisk larynxcancer

Behandlas oftast med extern strålbehandling.

Efter behandlingen

En logoped bör kopplas in, gärna redan under utredningen, och oavsett vilken behandling du har fått.

Om du har fått operera bort hela struphuvudet kommer du att få en ”röstventil”. Du kommer då att ha kontakt med en terapeut som kontrollerar och byter ut ventilen resten av livet.

Förutom uppföljning av läkare ska du också erbjudas uppföljning av din kontaktsjuksköterska.

Vid behov kan också andra personalgrupper kopplas in som till exempel dietist, tandhygienist och kurator.

Vad orsakar cancer i struphuvudet?

Den enskilt största riskfaktorn för att utveckla cancer i struphuvudet är rökning. Men hög alkoholkonsumtion är också en riskfaktor. Kombinationen av de här riskfaktorerna samverkar och ökar risken ytterligare.

Hur ser prognosen ut?

Prognosen varierar beroende på var i struphuvudet cancertumören sitter. Bäst prognos har stämbandscancer som har hittats i ett tidigt skede.

Rehabilitering vid cancer i struphuvudet

Redan när du fått besked om att du har cancer i struphuvudet bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Läs mer om huvud-hals-cancer

Vart kan jag vända mig

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Vad gör en kontaktsjuksköterska?

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Stötta livsviktig cancerforskning


Ge en rosa gåva

Ge företagsgåva


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.