Ny teknik för bättre strålbehandling

När magnetkamera och strålkanon kombineras i en och samma apparat får läkarna möjlighet att stråla cancer med större precision. Det kan leda till lindrigare biverkningar och färre återfall. Landets första kombinerade maskin är nu igång på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

kvinna som justerar en del av en strålningsmaskin
Med MR-kamera och strålkanon i samma maskin kan läkarna, som Zahra Taheri-Kadkhoda på bilden, se tumören även under själva strålningen. Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Bra bilddiagnostik är en förutsättning för lyckad strålbehandling. Bättre bildmaterial leder till att tumören kan identifieras mer noggrant, vilket i sin tur leder till att mer omgivande, frisk vävnad kan skonas från strålningen.

Röntgen är det klassiska verktyget för bilddiagnostik, men magnetresonans, MR, har sedan tekniken började användas på 1980-talet fått en allt viktigare roll. MR är dels mer skonsam, dels bättre på att skilja mellan olika typer av mjuk vävnad.

Svårt att kombinera tekniker

Men strålkanon och MR-kamera har inte kunnat användas ihop – maskinerna stör varandra och måste hållas åtskilda. MR-bilder som används vid strålbehandling måste därför tas i förväg och är aldrig helt aktuella.

Tumörer växer, krymper och ändrar läge, och hur mycket som förändrats sedan bilden togs går inte att veta exakt. För att undvika underbehandling och risk för återfall behöver strålningen därför ges med lite större marginal än vad som annars krävts – och därmed blir också skadorna i frisk vävnad större.

Genombrott i strålningsutveckling

De senaste åren har dock ett tekniskt genombrott skett: kombinerade strålkanoner och magnetkameror har blivit verklighet. På fackspråk kallas den nya tekniken MR-linac. Linac står för linjäraccelerator, det vill säga strålkanon. Sveriges första MR-linac används sedan några månader på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Det här är en milstolpe, säger Zahra Taheri-Kadkhoda, överläkare och sektionschef för Akademiska sjukhusets radioterapi. Idén att förena MR och strålkanon har funnits i 20 år, men det är först nu som apparaten blivit tillgänglig inom sjukvården. Vår maskin är den tredje i Norden. Totalt finns ett femtiotal i världen och installation pågår på flera center runt om i världen.

kvinna
Zahra Taheri-Kadkhoda. Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Hoppas på mindre biverkningar av strålning

Förhoppningen är att MR-linac ska öka precisionen i strålbehandlingen och leda till minskning av biverkningar och återfall. Hur mycket återstår att se.

– Vi anser att den här tekniken kan vara till nytta vid många olika typer av cancer, säger Zahra Taheri-Kadkhoda.

Inledningsvis kommer vi framför allt att använda den för patienter med cancer i buk-bäcken eller huvud-hals. I de områdena är MR viktigt för noggrann identifiering av tumörer och frisk vävnad. I bäckenet ändrar tumörer läge när intilliggande organ ändrar form, och i huvud-halsregionen kan tumörer krympa väsentligt under strålbehandling.

Avbryta och börja om direkt

Maskinens magnetkamera används före, under och efter strålningen.

– Vi får en detaljerad bild av tumören i realtid och kan därför anpassa behandlingen vid varje behandlingstillfälle, säger Zahra Taheri-Kadkhoda. Bevakning under pågående behandling ger oss möjlighet att omedelbart avbryta och börja om med ny strålplan om tumören kommer ur läge.

En del utveckling återstår innan MR-linac har alla de funktioner som är vanliga på konventionella strålkanoner i dag.

– Tillverkaren kommer att utveckla fler funktioner de närmaste åren i samarbete med kunderna – det vill säga oss, säger Zahra Taheri-Kadkhoda. Det kommer att ge oss möjlighet att behandla fler typer av cancer. 

Måste utveckla arbetet med strålningen

Zahra Taheri-Kadkhoda ser MR-­linac som ett viktigt steg mot framtidens cancervård, men betonar att det kommer att dröja innan innovationen leder till bättre behandlingar.

– Vi måste göra saker i rätt ordning. Nu handlar det om lära känna tekniken och etablera ett nytt sätt att arbeta. Under den tiden måste vi fortsätta att ge behandling enligt våra beprövade protokoll. Först därefter kan vi börja göra anpassningar för att utnyttja maskinens potential för våra patienter. 

Den första patienten behandlades i november 2019.

– Om fem år räknar vi med att stråla minst 100 patienter om året i maskinen, säger Zahra Taheri-Kadkhoda. Lokalerna är dessutom förberedda för att vi ska kunna skaffa en maskin till.

Patienterna då, vad säger de? Är det någon skillnad att ligga i en MR-linac?

– Patienten behöver ligga lite längre på britsen, säger Zahra Taheri-Kadkhoda. Runt 30–60 minuter i stället för 15–30 för en konventionell strålbehandling. Och magnetkameror är lite bullriga. Hittills har ingen av våra patienter tyckt att det varit ett problem, och internationella undersökningar av patientupplevelsen ger samma positiva besked.  

strålbehandlingsmaskin


Stråltekniken öppnar för forskare

MR-linac skapar nya forskningsmöjligheter, berättar Johan Wikström, neuroradiolog vid Akademiska sjukhuset. Han står redo att börja sin första forskningsstudie, finansierad med 2,4 miljoner kronor av Cancerfonden, med den nya maskinen.

– Med den här tekniken kan vi studera i detalj vad som händer i tumör och frisk vävnad dag för dag under en strålbehandling. Den typen av forskningsmaterial har varit praktiskt svårt att samla in tidigare. Nu blir det väldigt enkelt, vilket ger oss möjlighet att göra studier med många patienter, säger han.

Johan Wikström hoppas att hans forskning ska bidra till både fördjupad kunskap och bättre cancervård.

– Mitt mål är att hitta metoder att tidigt upptäcka om en behandling inte fungerar, så att vi snabbt kan modifiera den. Det kan antingen handla om att den inte är tillräckligt tuff mot tumören, ­eller att den skadar frisk vävnad för mycket, säger han.