Spottkörtelcancer uppstår i spottkörtlarna. Antingen i någon av de små spottkörtlarna i läppar, gom, tunga och kinder. Eller i någon av de tre par stora spottkörtlarna: öronspottkörteln, spottkörteln under tungan eller spottkörteln under käken.

Fakta

  • Det vanligaste symtomet på spottkörtelcancer är att man känner en knöl.
  • Cancerformen är lika vanlig hos kvinnor som hos män
  • Operation är det första behandlingsvalet vid spottkörtelcancer

Vad är spottkörtelcancer?

Det absolut vanligaste är att spottkörtelcancern sitter i öronspottkörteln, över 75 procent av fallen, följt av cancer i spottkörteln under käken. Cancer i spottkörteln under tungan räknas ihop med övrig spottkörtelcancer.

Illustration huvud och hals, huvud-hals-cancer

Symtom på spottkörtelcancer

  • Det vanligaste symtomet på spottkörtelcancer är att man känner en knöl.
  • Om knölen sitter fast mot huden eller skelettet, ger nervpåverkan eller värker är prognosen sämre.

Hur vanligt är spottkörtelcancer?

Spottkörtelcancer utgör cirka åtta procent av huvud-halscancerfallen. Ungefär 100 nya fall diagnostiseras varje år.

Cancerformen är lika vanlig hos kvinnor som hos män och medianåldern för insjuknande är 65 år, men den förekommer även hos unga personer.

Tidigare strålbehandling mot huvud-halsregionen ökar risken för spottkörtelcancer. Man har i studier inte kunnat se att användning av mobiltelefon skulle öka risken.

Elakartade tumörer i spottkörteln är en grupp som skiljer sig mycket från varandra och som kan vara svåra att diagnostisera. Det förekommer mer är 20 olika undergrupper där graden av allvar kan variera.

Hur upptäcks spottkörtelcancer?

Utredningen startar med en undersökning av en öron-näsa-halsläkare. Läkaren tittar på tumörens storlek, om den är rörlig eller fixerad mot hud och underlag och om det finns någon påverkan på nerver. Lymfkörtlarna i området kontrolleras.

För att ställa diagnos behövs ett vävnadsprov, biopsi, tas. Det görs genom att man sticker i tumören med en fin nål och suger upp celler som skickas för analys. 

Undersökning med datortomografi
Undersökning med datortomografi.

Utredning med datortomografi över huvud, hals och bröstkorg ingår alltid i utredningen av spottkörtelcancer. Det görs också alltid en magnetkameraundersökning av själva tumörområdet.

Ibland kompletterar man med att också göra en PET-CT.

Hur behandlas spottkörtelcancer?

Om man bedömer att tumören kan tas bort med god marginal är operation det första behandlingsvalet vid spottkörtelcancer.

Kirurgi

Öronspottkörtel

Beroende på tumörens utbredning opereras delar av- eller hela spottkörteln bort. Man försöker spara nerverna i så stor utsträckning som det är möjligt. Vid större tumörer kan även närliggande mjukvävnad och ben behöva tas bort.

Spottkörteln under käken

Tumören opereras bort med god marginal Även närliggande lymfkörtlar på halsen tas bort. Vid större tumörer kan även närliggande mjukvävnad och ben behöva tas bort.

Spottkörteln under tungan

När tumören opereras bort tar man också med munbottenslemhinnan med en marginal på en centimeter. Efter det opereras också närliggande lymfkörtlar på halsen bort.

Strålbehandling

Strålbehandling ges efter operation beroende på vilken typ av spottkörtelcancer du har. Om marginalen vid operationen blev liten kan strålbehandling också övervägas. Cancertumörer i spottkörteln under käken strålbehandlas oftast efter operation.

I stort sett alla tumörer i spottkörteln under käken strålbehandlas efter operation.

Cytostatika

Cytostatika ges främst i lindrande, palliativt, syfte.

Hur ser prognosen ut för spottkörtelcancer?

Det finns stora skillnader i överlevnad beroende på i vilken typ av skottkörtelcancer det är och i vilket stadium diagnosen ställs. Hög ålder, stor tumör och påverkan på nerver ger sämre prognos.

Den relativa femårsöverlevnaden för all spottkörtelcancer ligger på 75 procent.

Rehabilitering vid spottkörtelcancer

Redan när du fått besked om att du har spottkörtelcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.