Spottkörtelcancer uppstår i spottkörtlarna. Antingen i någon av de små spottkörtlarna i läppar, gom, tunga och kinder. Eller i någon av de tre par stora spottkörtlarna: öronspottkörteln, spottkörteln under tungan eller spottkörteln under käken.

Fakta

  • Det vanligaste symtomet på spottkörtelcancer är att man känner en knöl.
  • Cancerformen är lika vanlig hos kvinnor som hos män
  • Operation det första behandlingsvalet vid spottkörtelcancer

Hur vanligt är spottkörtelcancer?

Spottkörtelcancer utgör cirka åtta procent av huvud-halscancer fallen. Ungefär 100 nya fall diagnostiseras varje år.

Det absolut vanligaste är att spottkörtelcancern sitter i öronspottkörteln, över 75 procent av fallen, följt av cancer i spottkörteln under käken. Cancer i spottkörteln under tungan räknas ihop med övrig spottkörtelcancer.

Illustration huvud och hals, huvud-hals-cancer

Cancerformen är lika vanlig hos kvinnor som hos män och medianåldern för insjuknande är 65 år, men den förekommer även hos unga personer.

Tidigare strålbehandling mot huvud-halsregionen ökar risken för spottkörtelcancer. Man har i studier inte kunnat se att användning av mobiltelefon skulle öka risken.

Elakartade tumörer i spottkörteln är en grupp som skiljer sig mycket från varandra och som kan vara svåra att diagnostisera. Det förekommer mer är 20 olika undergrupper där graden av allvar kan variera.

Symtom

Det vanligaste symtomet är att man känner en knöl. Om knölen sitter fast mot huden eller skelettet, ger nervpåverkan eller värker är prognosen sämre.

Behandling

Om man bedömer att tumören kan tas bort med god marginal är operation det första behandlingsvalet.

Kirurgi

Öronspottkörtel

Beroende på tumörens utbredning opereras delar av- eller hela spottkörteln bort. Man försöker spara nerverna i så stor utsträckning som det är möjligt. Vid större tumörer kan även närliggande mjukvävnad och ben behöva tas bort.

Spottkörteln under käken

Tumören opereras bort med god marginal Även närliggande lymfkörtlar på halsen tas bort. Vid större tumörer kan även närliggande mjukvävnad och ben behöva tas bort.

Spottkörteln under tungan

När tumören opereras bort tar man också med munbottenslemhinnan med en marginal på en centimeter. Efter det opereras också närliggande lymfkörtlar på halsen bort.

Halsens lymfkörtlar

Omkring 23 procent av de som på röntgen eller vid läkarundersökning  inte verkar ha någon spridning till lymfkörtlarna på halsen visar sig sedan ändå ha det.

Behandlar man lymfkörtlarna på halsen med kirurgi och/eller strålbehandling är det endast fem procent som får lokala återfall.

Strålbehandling

Strålningsapparat vid strålbehandling
Strålningapparat vid behandling av spottkörtelcancer.

Strålbehandling ges alltid efter operation vid högre stadier. Vid lägre stadier kan strålbehandling övervägas om marginalen vid operationen blev liten eller om analysen av tumören visar att den består av mer aggressiva celler.

I stort sett alla tumörer i spottkörteln under käken strålbehandlas efter operation.

Cytostatika

Cytostatika ges främst i lindrande, palliativt, syfte.

Hur upptäcks spottkörtelcancer?

Utredningen startar med en undersökning av området. Den utförs av en öron-näsa-halsläkare. Läkaren tittar på tumörens storlek, om den är rörlig eller fixerad mot hud och underlag och om det finns någon påverkan på nerver.

För att ställa diagnos behövs ett vävnadsprov, biopsi, tas. Det görs ofta genom att man sticker i tumören med en fin nål och suger upp celler som skickas för analys. 

Undersökning med datortomografi
Undersökning med datortomografi.

Utredning med datortomografi över huvud, hals och bröstkorg ingår alltid i utredningen av spottkörtelcancer. Det görs också alltid en magnetkameraundersökning av själva tumörområdet.

Ibland kompletterar man med att också göra en PET-CT.

Prognos

Det finns stora skillnader i överlevnad beroende på i vilket stadium diagnosen ställs. Hög ålder, stor tumör och påverkan på nerver ger sämre prognos.

Den relativa femårsöverlevnaden för all spottkörtelcancer ligger på 75 procent.

Rehabilitering

Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om rehabilitering

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här. 

Att ta emot ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.