Skivepitelcancer

Läs om symtom, behandlingar och prognos

Läs om symtom, behandlingar och prognos

Skivepitelcancer förekommer vanligen i de äldsta åldersgrupperna. Den är ofta lokaliserad i ansiktet, skalpen, på öron och underläpp. Andra typiska områden är arm och handryggar och över bröstet eller underbenens framsidor.

Fakta

  • Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation.
  • Vid utbredd skivepitelcancer kan strålbehandling vara ett alternativ.
  • Symtom på skivepitelcancer kan vara en fjällig och skrovlig fläck

Skivepitelcancer som är en typ av hudcancer drabbade 6 437 personer år 2016.  Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor. Skivepitelcancer i huden är den hudcancerform som ökar mest.

Illustration av skivepistelcancer
Skivepitelcancer kan börja som fjällig och skrovlig fläck. Illustration: Thomas Krebs

Symtom skivepitelcancer

Fjällig och skrovlig fläck

Det kan börja som fjällig och skrovlig fläck som med tiden växer till och blir tjockare eller snabbt växa till som en skrovlig, ibland sårig knuta.

Den kan ibland vara öm vid beröring. Diagnosen ställs med biopsi, vävnadsprov, men vana läkare kan ofta se direkt om en förändring är skivepitelcancer. 

Symtomen behöver inte bero på cancer.

Här kan du läsa mer om godartade hudförändringar

Förändringen kan också förväxlas med andra hudcancerformer som malignt melanom eller basalcellscancer, men även med eksem eller andra hudsjukdomar.

Förstadier till skivepitelcancer

Aktinisk keratos-solskada

Detta är en ljusröd eller rödbrun fläck med otydliga kanter och skrovlig yta. Den kan vara allt ifrån några millimeter till någon centimeter stor och sitter ofta i ansiktet på hjässan (hos tunnhåriga män) eller på händerna och underarmarnas ovansidor samt i dekolletaget. Efter många år kan förändringen övergå till en invasiv skivepitelcancer.

Skivepitelcancer in situ-Bowens sjukdom

Här är cancern inte fullt utvecklad utan växer endast på hudens yta. Man kan få en rodnad fläck som kan vara sårig och fjälla.

Ibland påminner den om en eksemfläck. Det vanligaste är att den uppstår på hud som har varit i solen, men den kan sitta var som helst på kroppen. 

Behandling av förstadier till skivepitelcancer

Syftet med behandlingen är att förhindra att förstadiet utvecklas till invasiv skivepitelcancer.

Skrapning, bränning och frysbehandling

Små och ytliga förstadier kan ofta åtgärdas med ett ytligt ingrepp som till exempel skrapning, bränning eller frysbehandling. Innan skrapning och bränning utförs ges lokalbedövning.

Bränning sker med ett instrument med elström och vid frysning används flytande kväve som sprutas på tumören. Det kan ta upp till fyra veckor för såret att läka efter dessa behandlingar.

Fotodynamisk terapi, PDT

Efter att ha smort in tumören med en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga behandlas du med ett speciellt ljus i åtta till tio minuter.

Behandlingen behöver upprepas igen efter en till två veckor. Efter varje behandling blir hudområdet rött och sårigt. Det läker oftast efter tio till fjorton dagar. Behandlingen kan göra ont, men du kan få hjälp med att lindra smärtan.

Immunstärkande eller cellhämmande salva

Om cancern är ytlig kan man använda en salva som stimulerar immunförsvaret att stöta bort cancercellerna eller direkt förstöra dem. Behandlingen pågår i cirka sex veckor.

De sår som uppstår läker vanligen efter tio till fjorton dagar efter att behandlingen är avslutad.

Kirurgi

Förändringen skärs bort efter att du har blivit lokalbedövad. Om såret inte går att sy ihop direkt, vilket det oftast gör, kan man behöva ta hjälp av hudtransplantation.

Du får åka hem samma dag och såret läker inom ett par veckor. Efter en hudtransplantation kan det ta ytterligare någon vecka innan såret är läkt.

Invasiv skivepitelcancer

En invasiv skivepitelcancer betyder att cancern växer djupare ner i huden. Den ser oftast ut som en välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan.

Ibland blir cancern sårig med skorpor. Den kan ha samma färg som huden eller vara svagt röd. 

Behandling av invasiv skivepitelcancer

En invasiv skivepitelcancer kan sprida sig och måste därför opereras bort. Vid misstanke om spridning opereras närmaste lymfkörtlar bort och det kan bli aktuellt med datortomografi, skiktröntgen, av andra organ. 

Kirurgi

Förändringen skärs bort efter att du har blivit lokalbedövad. Om såret inte går att sy ihop direkt, vilket det oftast gör, kan man behöva ta hjälp av hudtransplantation.

Du får åka hem samma dag och såret läker inom ett par veckor. Efter en hudtransplantation kan det ta ytterligare någon vecka innan såret är läkt.

Strålbehandling

Vid utbredd skivepitelcancer där kirurgin blir mycket omfattande, eller kirurgin inte lyckats ta bort hela tumören kan strålbehandling vara ett alternativ. Strålningen ges då i mindre doser vid en serie tillfällen

Risk att skivepitelcancern återkommer

Hos majoriteten är dessa ingrepp botande men det finns en viss risk att skivepistelcancern återkommer och kräver ytterligare behandling eller ger spridning till lymfkörtlar.

Risken är större vid lokalisation kring öron eller läpp och vid större tumörer.

Spridd skivepitelcancer

Det är ovanligt att skivepitelcancer sprider sig till andra organ och behandlingen ska då skötas av en onkolog. 

Immunterapi med en antikropp mot PD-1 ("programmed cell death 1") kan erbjudas vid spridd eller lokalt avancerad skivepitelcancer då botande kirurgi eller strålning inte kan erbjudas.

Cytostatika kan komma ifråga för symtomlindring. Palliativ strålbehandling kan lindra symtom från metastaser lokalt.

Prognos

Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation. 

Om du behöver gå på efterkontroller varierar beroende på typ av cancertumör, var den satt och vilken behandling du fick. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret, lymfkörtlarna och övrig hud.

Det är alltid bra om du själv tittar på din hud och söker vård igen om du upptäcker nya hudförändringar.

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Hur tar man emot ett cancerbesked?

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oro och nedstämdhet då man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd & stöd efter cancerbeskedet