Från trubbigt test till träffsäker utredning vid prostatacancer

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Varje år får omkring 10 000 män diagnosen, och var femte man kommer någon gång i livet att drabbas.

PSA-provet är ett blodprov som mäter nivån av prostataspecifikt antigen. Det infördes i början av 1990-talet. Sedan dess har dödligheten sjunkit markant, men det är ändå ett trubbigt verktyg för att upptäcka cancer. 

– Problemet med PSA-provet är att det inte kan skilja mellan allvarlig cancer och ofarliga tillstånd. Det gör att män som testar sig kan få en cancerdiagnos med påföljande tuff behandling och biverkningar som erektionsproblem och urinläckage helt i onödan, säger Tobias Nordström.

Studie om att upptäcka farlig prostatacancer i tid

Det här dilemmat arbetar Tobias och hans forskargrupp i STHLM3MR-projektet på Karolinska Institutet för att lösa. Det är en studie med 12 750 män i åldersgruppen 50 till 74. Målet är att minska onödiga undersökningar, undvika överbehandling och samtidigt upptäcka farlig cancer i tid.

– I studien har vi kunnat visa att ett nytt sorts blodprov och magnetröntgen förbättrar precisionen jämfört med traditionella PSA-prover. Utöver det vägs faktorer som ålder och ärftlighet in. Vi kommer att ha möjlighet att beskriva förändringen i dödlighet, men också hur mycket resurser som används i sjukvården. 

Mäter fler markörer som tyder på prostatacancer

Det nya blodprovet som Tobias nämner mäter fler markörer som kan tyda på prostatacancer än vad PSA-provet gör.

Om det nya provet visar förhöjda värden går man vidare med en magnetkamera-undersökning varifrån bilderna sedan sammanfogas med ultraljudsbilder för att det ska gå att se exakt var i prostatan eventuella förändringar finns.

Utvecklingen går snabbt, men vi måste samtidigt bli bättre på att omsätta forskningsresultaten så att de kommer patienterna till nytta.

Därefter beslutas om ett vävnadsprov, eller biopsi som det också kallas, över huvud taget är nödvändigt. Vävnadsprov betyder att man tar ett litet prov av vävnad från en kroppsdel för att undersöka om det finns sjukliga förändringar, till exempel cancer.

– Tidigare tog man alltid vävnadsprov vid förhöjt PSA och man tog den via anus. Nu ger man i stället en lokalbedövning och sticker in nålen i mellangården, vilket ökar precisionen.

– Dessutom minskar infektionsrisken eftersom nålen inte passerar den bakterierika tarmväggen utan i stället går genom desinficerad hud.

Viktigt att inte orsaka skada under utredningen

Tobias Nordström menar att en av styrkorna med den nya tekniken är att vården kan minska antalet onödiga utredningar och överdiagnosticeringar, vilket sparar på resurserna. 

– Vi slipper också göra saker som kan vara skadliga för männen om de har icke-betydelsefulla, mindre tumörer. Det finns även tumörer där vi inte är säkra på hur pass farliga de är. I de fallen sker en aktiv övervakning och vi sätter in behandling först när det behövs. 

Grund för att leta efter prostatacancer i befolkningen

Resultaten från studien kan bli avgörande för om ett nationellt screeningprogram ska införas, det vill säga att män i ett visst åldersspann kallas till att lämna blodprov för att upptäcka prostatacancer tidigt.

I dag rekommenderar inte Socialstyrelsen allmän screening eftersom PSA-provet träffar så brett, även om ett försök att organisera PSA-testningen förekommer i vissa regioner. Men med den moderna diagnostiken kan bilden förändras.

– Vi forskare levererar kunskapen, sedan är det upp till beslutsfattande myndigheter att avgöra om det ska införas allmän screening eller inte.

Forskare som även arbetar kliniskt

Tobias Nordström ägnar två dagar i veckan åt att forska och tre dagar åt att arbeta som urolog på Danderyds sjukhus norr om Stockholm. Han ser bara fördelar med att kombinera forskningen med kliniskt arbete. 

– Som urolog möter jag patienterna varje dag. Vården vi ger håller fantastisk kvalitet, men jag ser också vad som verkligen behöver förbättras. Forskningen ger mig verktygen att göra det.

– Dessutom är det en otroligt spännande tid att vara forskare. Utvecklingen går snabbt, men vi måste samtidigt bli bättre på att omsätta forskningsresultaten så att de kommer patienterna till nytta.

STHLM3MR-studien finansieras bland annat med anslag från Cancerfonden. Tobias har dessutom fått ett Senior Clinical Investigator Award från Cancerfonden som betalar en del av hans lön.

– Utan Cancerfondens stöd hade den här forskningen inte varit möjlig, säger han.

Behandling av äldre män med prostatacancer

Cancerfonden stöder även en nordisk studie där Tobias är ansvarig för den svenska delen tillsammans med onkologen Karin Holmsten. Den syftar till att ta reda mer på hur män över 75 år med prostatacancer bör behandlas. 

– De här männen blir allt viktigare att studera eftersom vi lever längre och är friskare högre upp i åldrarna. Samtidigt återhämtar sig en äldre kropp långsammare än en yngre och biverkningarna av en botande behandling, som kirurgi eller strålning, blir ofta större.

Livskvalitet viktigt för drabbade av prostatacancer

Av den nordiska studien har Tobias och hans kollegor lärt sig att livskvaliteten har stor betydelse bland äldre. Många vill hellre prioritera god livskvalitet här och nu än att ge sig in i en tuff botande behandling som kanske bara ger begränsad effekt på antalet år man får. 

– Vi behöver därför förstå vilka äldre som verkligen har nytta av en botande behandling, och vilka som mår bättre av en mildare, icke-botande medicinsk behandling. 

Det går en röd tråd går genom båda studierna som Tobias Nordström är verksam i.

– Rätt man ska ha rätt utredning och rätt behandling vid rätt tidpunkt. Det är kärnan i allt vi gör.