Träning hjälper mot cancerbehandlingens biverkningar

I Yvonne Wengströms laboratorium finns det inga pipetter eller mikroskop. Men ett stort antal träningsredskap. Hon pekar på några motionscyklar och styrketräningsmaskiner. 

– De där maskinerna använder vi för att samla in data till forskningen, säger hon.

Cancerforskning på gymmet

Gymmet finns på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och dit kommer personer som är med i forskningsstudier för att träna och genomföra träningstester.

Hon börjar berätta om hur det gick till när hon startade verksamheten och hur det kom sig att hon kunde starta ett gym på sjukhuset. Men sedan blir hon avbruten av sjukhushelikoptern som snurrar öronbedövande utanför fönstret.

– Det där är anledningen till att vi inte börjat forska på yoga som behandlingsmetod än, det var egentligen tanken från början, säger hon och skrattar.

Träning minskar extrem trötthet

I stället blev det en studie som handlade om hur intensivt det går att träna under pågående cytostatikabehandling mot bröstcancer. Målet var att minska biverkningarna, särskilt den kraftfulla tröttheten, fatigue, som tyvärr drabbar många som behandlas för cancer.

I den så kallade OptiTrain-studien deltog 240 kvinnor som delades in i olika grupper. Patienterna fick antingen tränarledd medel- och högintensiv konditionsträning eller en kombination av konditionsträning och styrketräning.

I kontrollgruppen fick deltagarna information om att det är bra att träna, men inget ytterligare stöd för träningen.

Man får fina effekter av fysisk aktivitet även om man är svårare sjuk, med metastaserad cancer.

– Vi såg otroligt positiva effekter av träningen på fatigue. Teoretiskt tror vi att det beror på att det finns ett samband mellan muskelstyrka och fatigue.

– Cytostatika bryter ner muskelmassa och lagrar in fett. Men om man tränar kan man vidmakthålla en del av den muskelmassa man hade från början, så att man inte tappar så mycket styrka, berättar Yvonne Wengström som idag är professor i omvårdnad vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet bra även vid metastaser

Den bästa träningsformen enligt OptiTrain var att kombinera konditions- och styrketräning tillsammans med en högintensiv träningsdel på 9 minuter två gånger i veckan.

Sedan dess har det rullat på med fler och fler studier om träning och cancer.

– Vi blev kända för OptiTrain-studien, för den var innovativ. Det är inte så lätt att göra experiment i verkligheten på det här sättet och vi har fått mycket uppmärksamhet som har lett till att vi blivit inbjudna att vara med i internationella träningsstudier.

– Då har vi sett att man får fina effekter av fysisk aktivitet även om man är svårare sjuk, med metastaserad cancer.

Resultat av träning på bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer

Själv har Yvonne Wengström arbetat med träningsstudier som gäller patienter med bröstcancer, prostatacancer eller tarmcancer och effekterna verkar vara positiva även över cancerformerna.

– I hela världen finns det nu 800 studier på över 8000 patienter som handlar om träning vid cancer. Och det finns många frågor kvar att ställa inom forskningen, men nu kan jag nog säga att det verkar giltigt för de flesta patientgrupper att träning är positivt.

Det finns kanske några undantag, men de är mer relaterade till vilken behandling som ges mot cancern än cancerformen i sig, menar hon.

Träningscoach som kan cancer kan behövas 

Det är ett av skälen till att det är viktigt att ha en coach eller tränare som kan ge individanpassade rekommendationer. Ett annat skäl till det är att det kan vara väldigt svårt att komma i gång med träning på egen hand i samband med cancer.

Men har man fått en sådan käftsmäll som en cancerdiagnos är det svårt att sätta igång nya träningsrutiner om man inte är van.

– Ungefär hälften av de vi tillfrågar tackar ja till att vara med i våra studier. Det är svårt att börja träna och att göra det själv är ännu svårare. De som redan har en träningsrutin när de blir sjuka kan kanske klara att fortsätta på egen hand.

– Men har man fått en sådan käftsmäll som en cancerdiagnos är det svårt att sätta igång nya träningsrutiner om man inte är van.

Fysioterapeut vid vårdcentralen kan hjälpa cancerdrabbad

Yvonne Wengström funderar mycket över hur forskningen ska komma till större nytta, för fler patienter, det vill säga hur den ska implementeras. Hon är glad över ett nystartat nätverk med idrottshögskolan som syftar till att specialutbilda tränare för cancerrehabilitering.

Fysisk aktivitet på recept är ett verktyg att få fler att börja eller fortsätta träning och hon rekommenderar cancerdrabbade att ta kontakt med primärvårdens fysioterapeuter för att få hjälp med träning.

Om folk visste det och fick den informationen tror jag många skulle bli fysiskt aktiva.

Men på det stora hela tycker hon att det saknas en infrastruktur för att implementera träning som en del av cancerbehandlingen.

– Sjukvården kan inte ta hand om detta utan vi måste hitta något sätt för andra delar i samhället att träda in här. Det finns ju jättefina gym över hela Sverige och det finns rekommendationer och riktlinjer om hur man ska träna men det skulle behöva utbildas fler personliga tränare och hälsocoacher som är kunniga inom cancer.

Träning och överlevnad i cancer

Även överlevnad i cancer tycks kunna påverkas med träning enligt senare internationella studier.

– Om folk visste det och fick den informationen tror jag många skulle bli fysiskt aktiva. Man kan till exempel promenera i en halvtimme fem gånger i veckan. Helst ska man gå så fort att man blir lite andfådd och har svårt att prata. Men all träning är bättre än ingen.

Hon är sjuksköterska och forskare

En otrolig envishet tillsammans med nyfikenhet och noggrannhet är hennes främsta styrkor som forskare. Det är egenskaper som behövs för att vara sjuksköterska och forskare menar hon.

– Vi sjuksköterskor måste alltid visa två gånger att vi är lika mycket värda som läkare som forskar. Vi har till exempel ofta svårt att stå oss i konkurrensen om forskningsanslag. Därför vill jag som är sjuksköterska och forskare vara ambassadör och hjälpa fler att göra samma sak.

Hon tycker därför att Cancerfondens satsning på vårdvetenskaplig forskning där det varje år går att söka forskartjänster som är särskilt avsedda för forskning om till exempel träning, rehabilitering, omvårdnad och palliativ vård är väldigt viktig.

Forskar om att leva med livskvalitet vid cancer

Sedan i våras är Yvonne Wengström vice ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Det är nämnden som väljer ut den bästa forskningen av alla de hundratals ansökningar som varje år kommer in till Cancerfonden och bestämmer vilka som ska finansieras.

– Jag kan bidra med att lyfta medvetenheten om forskning om att leva väl som cancerdrabbad. Det är ett litet annat perspektiv än det vanliga i forskarvärlden. Det är ett otroligt roligt och pirrigt uppdrag. Jag gillar ju också att jobba på policynivå och att försöka vara med och påverka saker.

På fritiden då?  Ja, men självklart tränar hon själv i lagom dos enligt Världshälsoorganisationens, WHO:s, riktlinjer. Lite kondition, lite styrketräning och lite yoga. Hon tillbringar gärna tid i Florida eller i Stockholms skärgård och hon älskar att segla.

– Jag gillar när det händer saker. Det blir för tråkigt att vara på ett ställe.