Cytostatika-behandling (kemoterapi)

Cytostatika (kemoterapi) är läkemedel som ges för att bota cancer eller för att bromsa sjukdomen. I vissa fall rekommenderas cytostatika för att minska risken för återfall. De vanligaste biverkningarna är sänkta blodvärden, håravfall och mag-tarmbesvär.

Granskad av: Peter Nygren, professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Fakta

  • Cytostatika ges för att döda cancercellerna, men även friska celler påverkas. 
  • Cytostatika ges ofta direkt i blodet i en ven, intravenöst, genom injektion eller som dropp.
  • Cytostatika påverkar hela kroppen och medför ofta en känsla av allmän psykisk och fysisk trötthet.

Vad är cytostatika (kemoterapi)?

Cytostatika är en typ av läkemedel som används för att behandla cancer. Cytostatika ges för att bota sjukdomen eller för att bromsa upp sjukdomsförloppet och lindra symtom när bot inte är möjlig.

I vissa fall ges cytostatikabehandling för att minska risken för återfall av sjukdomen, så kallad adjuvant behandling. Sådan behandling är vanlig efter till exempel operation för bröst- eller tjocktarmscancer.

Cytostatika kan också ges innan operation och kallas då neoadjuvant behandling. Det är allt vanligare att få cytostatikan innan operation.

I en del fall ges cytostatika som enda behandling mot en cancersjukdom i syfte att bota sjukdomen eller lindra symtom och ge en längre överlevnadstid.

Cytostatika kan ges före, under eller efter operation och/eller strålbehandling. Den kan också ges tillsammans med strålbehandling. Den kombinationen kallas för radiokemoterapi.

Cytostatika kallas ofta för cellgifter i folkmun. Men det är cancercellerna man vill angripa med cytostatika. Man vill helst döda cancercellerna eller åtminstone hämma deras tillväxt.

Så går cytostatikabehandling till

Ska du genomgå cytostatikabehandling? Här får du se hur behandlingen kan gå till:

Vilka fördelar har cytostatika?

Cytostatika har en fördel jämfört med operation och strålbehandling. Läkemedlen ges oftast som dropp direkt in i blodbanan eller tas som tablett vars innehåll tas upp från tarmen och förs med blodet ut i hela kroppen.

Därför kan cytostatika även nå cancerceller som lossnat från modertumören och är på vandring i blod och lymfa eller har slagit sig ned och bildat dottertumörer, metastaser.

Sköterska och patient vid droppställning med cytostatika
Olika cancersjukdomar behandlas med olika kombinationer av cytostatika enligt särskilda scheman, ibland benämnda ”kurer”. Foto: Olle Nordell

Vilken effekt har cytostatika?

Effekten av cytostatika på cancerceller varierar mycket beroende på från vilket organ/vilken vävnad som cancercellerna uppstått.

Många av kroppens normala, friska celler har i det närmaste samma känslighet för cytostatika som många cancerceller.

Det gäller vanligen för normala celler i vävnader med stor cellomsättning. Hela tiden bildas nya celler som ersätter dem som förbrukats.

I benmärgen tillverkas till exempel varje dygn miljontals nya blodkroppar. Även i hårrötterna, munnens slemhinnor och i tarmen bildas hela tiden nya celler.

Dödar även normala celler

Cytostatika kan inte skilja tillräckligt bra på cancerceller och normala, snabbväxande celler. Cancerbehandling med cytostatika skadar därför också oftast en del av de normala cellerna i till exempel benmärg, hår och slemhinnor.

Det kan medföra biverkningar såsom sänkta blodvärden, håravfall och mag-tarmbesvär.

De normala cellerna har ofta bättre förmåga att återhämta sig. Därför går biverkningar av cytostatika tillbaka mellan behandlingsomgångarna och försvinner helt eller delvis när behandlingen har avslutats helt.

Olika former av cytostatika

I Sverige används ett 60-tal olika cytostatika. Vissa är tillverkade av ämnen som bildats i naturen, till exempel växter, och som har vidareutvecklats till läkemedel. Andra cytostatika består av konstgjorda ämnen.

Cytostatika angriper cellerna på olika sätt. En viktig angreppspunkt är DNA-molekylen i cellkärnan.

Andra angreppspunkter är cellens transportsystem och olika molekyler av vital betydelse för cellens överlevnad.

Huvudresultatet blir oftast detsamma, att cellen dör genom så kallad apoptos, programmerad celldöd. Eller i alla fall skadas så att tillväxten hämmas.

För att få största möjliga effekt med acceptabla biverkningar brukar man ge flera olika sorters cytostatika samtidigt.

Olika cancersjukdomar behandlas med olika kombinationer av cytostatika enligt särskilda scheman som beskriver vilka doser som ska ges och vilket intervall det ska vara mellan varje behandlingsomgång.

Sådana scheman har kommit att kallas ”kurer”, ett begrepp som fortfarande är vanligt förekommande och därför används även i denna text, men som kan uppfattas vilseledande då det för tankarna till att all cytostatikabehandling skulle vara botande.

Spruta, dropp eller tabletter

Cytostatika ges ofta direkt i blodet i en ven, intravenöst, genom injektion eller som dropp.

För att få en bra och säker tillgång till blodbanan opereras ofta en injektionsport, så kallad port-a-cath, in under huden.

Ibland kan i stället en kateter (slang) läggas in i en ven i armen, så kallad picc-line. Den brukar ofta väljas när behandlingen ska ges under en begränsad tid före eller efter operation.

Ibland ges cytostatika direkt i bukhålan, urinblåsan eller i vätskan runt ryggmärgen för att där åstadkomma en lokal effekt.

Tabletter och kapslar kan tas hemma

Vissa cytostatika ges som tabletter eller kapslar, ibland enbart och ibland som tillägg till intravenösa cytostatika.

Tabletter och kapslar kan man ta hemma, dropp ges oftast på sjukhus. Numera ges intravenös cytostatikabehandling oftast polikliniskt, det vill säga patienten åker hem efter behandlingen.

Bärbara cytostatikapumpar

Av olika skäl ges behandlingen ibland i stället med patienten inneliggande på en vårdavdelning, i synnerhet om dropp ska ges flera dagar i sträck.

Numera kan dock även långvarig intravenös cytostatikabehandling ibland ges i hemmet, med hjälp av bärbara cytostatikapumpar.

Kurer

En kur är en kombination av flera cytostatika avpassad för en viss cancersjukdom. Det vanligaste är att ge samma kur upprepade gånger, oftast varannan till var fjärde vecka.En behandlingsomgång kallas då en behandlingscykel.

Cytostatikadosen räknas oftast ut efter patientens längd och vikt och inför varje behandling kontrolleras olika blodvärden.

Hela behandlingstiden kan bli ett halvår eller mer, men varierar mycket beroende på sjukdom, behandlingens syfte och behandlingens effekt och biverkningar.

Upprepad behandlng

Kurerna måste upprepas eftersom alla cancerceller inte dör av en behandling, utan varje kur endast dödar en viss andel av cancercellerna.

I uppehållen mellan behandlingarna klarar de normala cellerna att återhämta sig och reparera skador i sin arvsmassa, medan cancercellerna i bästa fall inte har samma reparationsförmåga.

Detta skapar förutsättning för att kunna upprepa behandlingen tillräckligt många gånger för att cancercellerna ska försvinna eller åtminstone minska avsevärt i antal.

Röntgenundersöking

Efter en viss tids behandling, vanligtvis efter 2–3 månader, kontrolleras vilken effekt cytostatikabehandlingen haft.

Detta görs oftast med någon typ av röntgenundersökning, ibland kombinerat med analys i blodet av s k tumörmarkör. Om den kur som getts inte varit tillräckligt effektiv, kan man ofta byta till en annan kombination av cytostatika.

Behandlingar som ges för att förhindra återfall av sjukdomen kan dock inte utvärderas med röntgenundersökningar, eftersom den syftar till att ta bort mikroskopiska rester av cancern som inte syns på röntgen. I stället ges ett bestämt antal behandlingar, oftast under 3–6 månader.

Behandling med tillväxtfaktorer

Med de höga doser cytostatika som ibland är nödvändiga riskerar man att benmärgens förmåga att tillverka blodkroppar hämmas.

Detta kan leda till ett livshotande tillstånd av brist på blodkroppar för patienten. Tillväxtfaktorer är läkemedel som bland annat gör det möjligt att ge mycket höga cytostatikadoser.

Stimulerar tillverkningen av blodkroppar

Tillväxtfaktorerna stimulerar nämligen benmärgens tillverkning av blodkroppar så att vissa vita blodkroppar nybildas snabbare.

Dessa läkemedel studeras fortfarande ofta i forskningsprojekt för att klargöra vid vilka sjukdomar de är av störst värde, men är vid vissa sjukdomar en del av rutinbehandlingen.

Tillväxtfaktorer finns även för röda blodkroppar och används i vissa situationer för att motverka blodbrist som kan uppstå under cytostatikabehandlingen.

Behandling med tillväxtfaktorer ges som injektioner mellan cytostatikakurerna. Många patienter ger sig injektionerna själva, precis som diabetiker tar sitt insulin.

Biverkningar cytostatika

Mycket har förbättrats när det gäller att lindra biverkningar av cytostatika och en hel del besvär kan numera förebyggas.

Tala alltid om för sjukvårdspersonalen hur du mår så ger du dem bäst möjlighet att hjälpa dig. De kan ge mediciner som lindrar, tips om lämplig mat med mera.

Läs om neutropen feber

Trötthet, fatigue

Cytostatika påverkar hela kroppen och medför ofta en känsla av allmän psykisk och fysisk trötthet, så kallad fatigue.

Många som behandlas för cancer upplever energibrist, sömnighet och koncentrationssvårigheter som mycket besvärande.

Kunskapen ökar nu bland vårdpersonal om hur man kan hjälpa patienter att minska och hantera dessa symtom.

Promenader rekommenderas

Om orsaken är blodbrist kan det behandlas, men ofta kan man inte enkelt åtgärda den cytostatikautlösta tröttheten.

Att trots trötthet försöka vara fysiskt aktiv, med till exempel promenader, rekommenderas eftersom man då upprätthåller muskelstyrka och kan känna sig piggare.

Berätta för läkaren hur du mår

Diskutera din trötthet med vårdpersonalen. Många vill och kan arbeta hel- eller deltid under behandlingstiden, medan andra är helt sjukskrivna.

För att hitta den väg som passar dig är det viktigt att du berättar för läkaren hur du mår och hur du har det.

Håravfall

Cellförnyelsen i hårsäckarna i hårbotten kan skadas av viss cytostatikabehandling och de nybildade hårstråna i hårsäcken blir mycket tunna.

Därför går de lätt av när de når upp till hudytan. Följden kan bli att man tappar hår. Håravfall märks mest 7–14 dagar efter en behandling med cytostatika.

All kroppsbehåring kan påverkas

Håret på huvudet faller först, ibland i tussar. Även övrig kroppsbehåring kan påverkas – till exempel ögonfransar, ögonbryn, skägg och könshår.

Alla cytostatika orsakar inte håravfall och dessutom är människor olika känsliga. Många gånger blir håret bara lite tunnare.

Kylmössa

Håravfallet kan ibland dämpas med skonsam skötsel. Tvätta med milt schampo, använd en mjuk hårborste och vänta med permanent, färgning och blekning.

Ibland görs försök att minska håravfallet genom att patienten har en kylmössa (ismössa) på sig medan cytostatikadroppet ges.

Hårbotten kyls ned så att blodet, och därmed cytostatikan, inte når ut i hårsäckarnas fina blodkärl. Metoden används vid vissa cytostatikakurer, men kan inte rekommenderas till alla patienter.

Erbjudande om peruk

Alla patienter som behöver får erbjudande om peruk. De flesta skaffar peruk innan håret fallit av.

Då är det lättare för perukmakaren att efterlikna den vanliga frisyren och peruken finns till hands när den behövs.

Andra använder sjalett, hatt eller mössa i stället för peruk och många har ingenting alls utan går med huvudet kalt.

Håret kommer tillbaka

När cytostatikabehandlingen är avslutad kommer håret tillbaka. Ibland något mörkare än tidigare, ibland ljusare. Det händer att rakt hår i början blir lockigt när det växer ut.

Dålig aptit

Både själva cancersjukdomen och behandlingen med cytostatika kan göra att aptiten blir sämre och att du går ner i vikt.

Det är dock inte ovanligt att patienter som cytostatikabehandlas tycker sig må bäst med mat i magen och därmed äter mer och går upp i vikt under behandlingen.

Kortison, som ofta ges mot illamående, stimulerar inte sällan aptiten och bidrar till viktuppgången.

Viktuppgång under behandlingen är inte ett mål i sig utan man bör under behandlingen sträva efter att uppnå/bibehålla den vikt man hade som frisk.

Råd från dietister

Dietister och övrig personal har kunskap om vilken mat som ger minst illamående och om hur den bör tillagas. Här är några råd:

  • Ät hellre fler, små måltider än få och stora.
  • Kall mat ger ofta mindre illamående än varm och kan vara lättare att äta om slemhinnorna i munnen blivit sköra.
  • Undvik dina älsklingsrätter de dagar du mår illa. Annars finns risk att du i fortsättningen kommer att förknippa dem med illamående.
  • Det finns näringsdrycker du kan få som tillägg om du har svårt att hålla vikten.
  • En tablett mot illamående en halvtimme före maten kan göra det lättare att äta.

Läs mer om mat vid cancer

Sköra slemhinnor

Cellerna i matsmältningskanalens slemhinnor är känsliga för cytostatika. När maten tuggas, sväljs och förs vidare till magsäck och tarmar, stöts hela tiden gamla celler bort och ersätts av nya.

Under cytostatikabehandling hinner inte alltid slemhinnorna nybildas tillräckligt snabbt. Det kan orsaka sår och torrhet i munnen, illamående, diarré och ändtarmsbesvär. Även slemhinnorna i underlivet kan bli sköra och lättblödande och göra ont vid samlag.

Ökat behov av att kasta vatten

Hos en del påverkar cytostatika urinvägarnas slemhinna. Genom att patienten får mycket vätska under behandlingen med cytostatika försöker man minska risken för detta.

När slemhinnan påverkas ökar behovet att kasta vatten ofta. Det kan göra ont och i en del fall kan det också finnas blod i urinen. Detta brukar gå över efter en tid.

Långt ifrån alla patienter får besvär och det finns både läkemedel och andra sätt att lindra. Besvären upphör när behandlingen är avslutad.

Besök hos tandläkaren

När det gäller munhälsan kan det ofta vara bra med ett tandläkarbesök redan före behandlingsstarten för att man sedan ska veta vilka förändringar som har med behandlingen att göra.

Blodbrist, infektionskänslighet och blödning

I benmärgen bildas ständigt nya blodceller – röda och vita blodkroppar samt trombocyter (blodplättar).

De röda blodkropparna transporterar syre till kroppens alla organ och vävnader.

Om de röda blodkropparna inte hinner nybildas får man blodbrist. På läkarspråk kallas det anemi.

Man blir trött och blek. Om de röda blodkropparna blir alltför få vid cytostatikabehandling ger man i första hand blodtransfusioner.

I vissa fall kan man i stället ge tillväxtfaktor i sprutform för att stimulera bildningen av röda blodkroppar.

Ökad infektionskänslighet

De vita blodkropparna försvarar kroppen mot bakterier och virus. Brist på vita blodkroppar ger inga symtom, men du blir mer infektionskänslig när nybildningen av vita blodkroppar försämras och antalet i blodet minskar kraftigt.

Bakterierna får lättare fäste och du kan behöva antibiotika.

Den känsligaste perioden brukar infalla 7–14 dagar efter en behandling med cytostatika.

Om du får feber under cytostatikabehandling bör du kontakta ditt sjukhus och få råd och inte vänta hemma på att febern ska gå över.

Blödningar

Trombocyterna eller blodplättarna gör så att blodet kan levra sig och sår läkas. Blir de för få efter behandling med cytostatika kan det ge näsblod, blödningar i tandkött och från småsår.

Rådet är att snyta sig försiktigt och att borsta tänderna med en mjuk tandborste. Ibland kan man få etsa blodkärl som gått sönder i näsan. Kontakta sjukhuset om det inte slutar blöda.

Benmärgen återhämtar sig

Mellan behandlingarna hämtar sig benmärgen, så att blodkropparna oftast hinner komma upp i normala värden. Före varje ny behandling tas blodprov som kontroll.

Om något värde är för lågt kan man behöva skjuta upp behandlingen en eller flera veckor och/eller ge en lägre dos cytostatika i fortsättningen.

Ålder, typ av cancer, läkemedelssort, dosering och hur man tålt behandlingen hittills – allt måste vägas in i bedömningen.

Graviditet och fruktsamhet

Cytostatika kan skada foster. Det är därför olämpligt för kvinnor att bli gravida under pågående behandling och minst tre månader efteråt.

Man brukar dessutom avråda från graviditet i ytterligare två år. Kroppen försvagas av både sjukdom och behandling och efter en cancersjukdom behövs all kraft för att tillfriskna.

Fruktsamheten försämras

Både kvinnors och mäns fruktsamhet försämras av såväl sjukdom som behandling med cytostatika. Produktionen av könshormoner minskar, menstruationer och spermieproduktion upphör ofta.

Det är ändå viktigt att använda preventivmedel för att förhindra en graviditet under behandlingen.

Samma besvär som i klimakteriet

Många kvinnor får samma besvär med svettningar och blodvallningar som man normalt kan få när klimakteriet inträder.

I många fall kommer fruktsamheten tillbaka, både hos kvinnor och män. Många har fött barn efter genomgången behandling. Andra blir tyvärr sterila.

Sperma för nedfrysning

För män finns i dag möjlighet att lämna sperma för nedfrysning innan behandlingen påbörjas. Sperman kan senare användas till konstgjord befruktning.

För kvinnor pågår utveckling av en liknande metod för att bevara äggceller eller delar av äggstockarna.

Sexlivet

Det är vanligt att den sexuella lusten minskar både av cancersjukdomen och behandlingen, ofta beroende på trötthet och kraftlöshet och som en del av den psykologiska krisen när man drabbats av en cancersjukdom.

Nästan alltid kommer lusten så småningom tillbaka.

Den sexuella lusten kan också påverkas av sköra slemhinnor till följd av behandlingen. Dessa problem kan ofta lindras med krämer eller vagitorier.

Cytostatika kan finns i sädesvätska och vaginalsekret

Det är viktigt att veta att cancer inte kan smitta vid samlag. Någon direkt vetenskap om  cytostatika i sädesvätska eller vaginalsekret finns inte. Variationer kan finnas beroende på vilket läkemedel du har fått.

Mängden cytostatika i sädesvätska och vaginalsekret är troligtvis liten och riskerna små. För att vara på den säkra sidan rekommenderas användning av kondom upp till 72 timmar efter cytostatikabehandling.

Läs mer om sex och cancer

Andra biverkningar

De biverkningar som nämnts ovan är sådana som är vanliga för många olika cytostatika. Därutöver finns biverkningar som är mer eller mindre specifika för vissa preparat.

Det kan gälla biverkningar från till exempel nervsystem, hjärta och njurar. Inför start av cytostatikabehandling ska behandlande läkare informera om vilka biverkningar som kan uppkomma av just de preparat som ingår i behandlingen.

Cytostatika kan sänka nivåerna av könshormon. Det kan göra att du känner av stelhet och ibland smärtor i leder och muskler. Det brukar försvinna en tid efter att du har slutat med din cytostatikabehandling.

Domningar i händer och fötter

Det finns grupper av cytostatika som kan påverka och skada det perifera nervsystemet. De första symtomen är domningar och/eller stickningar i fingrar och tår.

I förlängningen kan det leda till att du förlorar en stor del av känseln i händer och fötter. Det gör att du kan få dålig balans, få svårt att gå och bli fumlig.

En del personer får också nervsmärtor i händer och fötter som kan vara svåra att lindra.

Därför är det viktigt att du berättar för vården om du får besvär med domningar eller stickningar så att cytostatikadosen vid behov kan justeras.

Läs mer om biverkningar på nervsystemet hos Stockholmsläns cancerpatienter

Bilkörning till och från behandling

Det finns cytostatika, som taxaner, som innehåller alkohol. Då är det olämpligt att köra bil hem från behandlingen.

Innan andra behandlingar kan du behöva mediciner mot allergiska reaktioner som gör att du kan bli dåsig och inte heller bör köra hem.

Prata med vårdpersonalen hur det ser ut med just din behandling.

Illamående av cytostatika

Illamående och kräkningar är välkända biverkningar av cytostatika, men långt ifrån alla som behandlas med cytostatika besväras av dessa biverkningar Olika typer av cytostatika ger olika mycket besvär.

Tre grupper av cytostatika

När det gäller risken för illamående brukar cytostatika delas in i tre grupper:

  • Den första gruppen ger sällan illamående och kräkningar, men kan orsaka lindriga besvär hos en del patienter. Dessa cytostatika kallas låg-emetogena (emetogen = kräkningsframkallande). Läkemedel mot illamående ges om patienten behöver det.
  • Den andra gruppen ger måttliga besvär och kallas medel-emetogena. Vid behandling med medel-emetogena cytostatika ger man medel mot illamående (anti-emetika) i förebyggande syfte samt om patienten behöver det.
  • Den tredje gruppen, hög-emetogena cytostatika, ger svåra besvär för nästan alla patienter om man inte ger behandling mot illamående. Vid denna typ av behandling ges maximal läkemedelsbehandling mot illamående förebyggande samt när patienten behöver det.

Tre faser av illamående

Illamåendet brukar delas in i tre faser beroende på när besvären börjar:

  • Akut illamående kommer under det första dygnet och kan sätta igång redan en timme efter det att cytostatikabehandlingen inletts.
  • Fördröjt illamående kommer 1–2 dygn efter cytostatikabehandlingen och kan i vissa fall kvarstå i 6–7 dygn.
  • Betingat illamående kan utlösas hos en patient som tidigare har fått cytostatikabehandling och då mått illa och kanske kräkts. Inför en ny cytostatikabehandling kan patienten känna illamående redan i förväg. Detta kallas betingat illamående och kan utlösas flera år efter avslutad behandling, till exempel vid ett återbesök på sjukhuset. Sjukhuslukten, lukten av viss mat och blotta åsynen av sprutor, vita rockar och annat som förknippas med minnet av behandling kan göra att besvären kommer.

Läkemedel mot illamående

Behandlingen med olika läkemedel mot illamående ges så gott som alltid förebyggande, en stund innan cytostatikabehandlingen påbörjas.

Vid behov ökar man dosen eller lägger till andra typer av läkemedel. Behandlingen fortsätter så länge besvären finns kvar.

Kan ges i olika former

Det finns flera olika typer av läkemedel som är effektiva mot illamående och kräkningar utlösta av cytostatika.

Medlen ges ensamma eller i kombination med varandra. De kan ges som injektioner, tabletter eller plåster och ibland också som stolpiller via ändtarmen.

Blockerar effekten av serotonin

De nyaste preparaten är ofta mycket effektiva mot akut illamående, men har något sämre effekt på fördröjt illamående.

De verkar genom att blockera effekten av ämnet serotonin i kroppen. Eftersom medlen ofta orsakar förstoppning ges ibland laxermedel som tillägg.

Nyligen har läkemedel med en annan verkningsmekanism tagits fram och används då man ger de mest hög-emetogena cytostatikabehandlingarna.

Det finns också äldre typer av läkemedel som används mot illamående. Bland dem finns till exempel läkemedel mot åksjuka.

Kortison

Kortison är ett gammalt läkemedel med många kända effekter. En av dessa är att det minskar cytostatikautlöst illamående. Kortison ges ofta tillsammans med något av läkemedlen mot akut illamående.

Genom att stegvis sänka kortisondosen under några dagar efter en cytostatikabehandling minskar risken för fördröjt illamående.

Lugnande och ångestdämpande mediciner

Även vissa läkemedel som huvudsakligen används i lugnande och ångestdämpande syfte kan lindra illamående om det trots allt håller i sig. 

Att behandla akut och fördröjt illamående effektivt är viktigt också för att förebygga betingat illamående.

Om man ändå drabbas av betingat illamående kan ångestdämpande läkemedel och psykologiska behandlingsmetoder hjälpa.

Människor är olika

Allmänt sett mår kvinnor mer illa än män och yngre personer mår mer illa än äldre. Den som i vanliga fall har lätt att må illa löper större risk för illamående även vid cytostatikabehandling.

Patienter med ångest mår mer illa. Sannolikt kan även rädsla för illamående framkalla just sådana besvär. Patienter som är kroppsligt mer sjuka brukar också må mer illa.

Tveka aldrig att berätta för vårdpersonalen om du mår illa. Kanske behöver dosen av ett läkemedel ökas, kanske behöver läkemedlet ges oftare eller kombineras med ett eller flera andra läkemedel.

Skydda närstående

För att skydda dina närstående under den tid du har läkemedel i kroppen ska du fälla ner locket till toaletten efter ditt toalettbesök och spola två gånger.

Det är för att den varma avföringen och urinen avger ångor som kan innehålla cytostatika. Samma sak gäller om du har kräkts i toaletten.

Om du har feber och svettas mycket bör du byta och tvätta dina kläder och sängkläder. Sängkläder ska samlas ihop utan att de skakas runt för att minska risken för att cytostatika ska virvla ut i rummet.

Under tiden du har cytostatika i kroppen bör du, om du är man, använda kondom vid samlag. Vanlig beröring som kramar och pussar är helt riskfritt.

När du får cytostatika finns det rester av läkemedlet i framför allt blodet, urinen, avföringen och i kräkningar. Men även i svett, saliv och andra kroppsvätskor. 

Hur lång tid läkemedlet finns kvar i kroppen  beror på vilken typ av läkemedel du har fått. En del försvinner inom ett dygn efter behandlingen medan andra finns kvar i upp till fem dygn.

Det kan också skilja hur mycket cytostatikarester det kan finnas i olika kroppsvätskor beroende på om du har fått läkemedlet direkt in i blodet som dropp eller om du äter medicinen som tabletter.

Om du är noggrann och följer de råd som vården ger dig behöver du inte oroa dig för att dina närstående ska ta skada av din behandling.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Till forskarna som söker svar

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.