Testikelcancer

Vid testikelcancer opereras alltid den sjuka testikeln bort. Det ingreppet kallas för orkidektomi. Läkaren skär ett snitt i ljumsken och drar upp testikeln för att ta bort den.

Samtidigt tas oftast ett prov, biopsi, från den andra testikeln för att undersöka om det finns cancer in situ där.

Den bortopererade testikeln och biopsin skickas sedan för undersökning i mikroskop. Först efter det kan man säkert veta vilken typ av testikelcancer det är.

Vid seminom i stadium I vet man att det kan finnas så kallade mikrometastaser i lymfkörtlarna.

Det är så små metastaser att de inte upptäcks vid datortomografi. Mikrometastaser finns hos cirka 15 procent av de drabbade, men man vet inte hos vilka.

Om du har testikelcancer av typ seminom som inte har spridit sig behöver du oftast inte få någon mer behandling när testikeln har opererats bort.

Men hos ungefär två män av tio finns det risk för återfall. Om du skulle få ett återfall finns det effektiv behandling och goda möjligheter att bli fri från cancern igen.

Om storleken på tumören var liten vid operationen, fyra centimeter eller mindre, och tumören inte växte in i kanalsystemet i testikeln är risken för återfall mycket liten.

Då behöver du enbart gå på kontroller efteråt.

Om tumören var större eller växte på andra sätt rekommenderas en tilläggsbehandling med cytostatika eftersom återfallsrisken för den gruppen är något större. 

Det får du diskutera närmare om med din läkare.

Cytostatikabehandlingen ges vid ett tillfälle, intravenöst det vill säga direkt in i blodet via dropp. Du behöver inte vara inlagd på sjukhus utan får behandlingen dagtid på en speciell mottagning.

Efter behandlingen kan du känna dig trött och illamående. Andra biverkningar är ovanliga. De flesta mår som vanligt efter några dagar.

Den vanligaste behandlingen efter operation vid spritt seminom är cytostatika. Sådan behandling ges intravenöst, det vill säga direkt i blodet via dropp, med två eller tre olika cytostatikapreparat.

Oftast behövs tre eller fyra perioder med behandling under fem på varandra följande dagar.

Det här upprepas var tredje vecka. Tio dagar efter varje femdagarsbehandling ges även cytostatika genom en spruta eller ett dropp vid ett tillfälle.

Under hela behandlingstiden och några veckor därefter kan du behöva vara sjukskriven.

I en del fall av seminom kan strålbehandling mot lymfkörtlarna längs ryggraden vara aktuellt. Eftersom seminomcellerna är mycket känsliga för strålning räcker det att behandlas med en låg stråldos.

Totalt 10-15 behandlingar ges under två-tre veckor. En av biverkningarna vid behandlingen är illamående, men det finns effektiva behandlingar mot det.

Andra biverkningar som du kan drabbas av är trötthet och diarré.

Läs mer om strålbehandling

Cytostatikabehandling

Även vid non-seminom i stadium I finns en risk för mikroskopisk spridning. Därför kan, efter operation, en kur cytostatika ges för att minska risken för återfall.

Ett annat alternativ är att enbart kontrollera dig och ge cytostatikabehandling om sjukdomen kommer tillbaka.

Om cancern har hunnit växa in i testikelns blodkärl eller lymfkärl brukar läkaren rekommendera cytostatika i förebyggande syfte.

Det beror på att risken då är stor att det finns små metastaser som inte kan upptäckas med vare sig röntgenundersökningar, tumörmarkörer eller läkarundersökning.

Risk för återfall finns då hos ungefär varannan man.

Oftast ges cytostatikabehandlingen i en omgång. Den ges under fem dagar, intravenöst, det vill säga direkt i blodet via dropp och genom en spruta tio dagar senare vid ett tillfälle.

Av dem som behandlas med cytostatika är det ungefär en av trettio som får tillbaka sjukdomen.

Läs mer om cytostatikabehandling

Prognosen är numera god både när man har metastaser redan då diagnosen non-seminom ställs eller när förhöjda tumörmarkörer ses efter testikeloperationen.

Flera omgångar med cytostatikabehandling behövs. Oftast tre, men ibland fyra perioder, med cytostatikabehandling. Behandlingen ges under fem dagar och upprepas sedan var tredje vecka.

Tio dagar efter varje femdagarsbehandling ges även cytostatika genom en spruta eller ett dropp vid ett tillfälle.

Om tumörmarkörerna inte sjunker som förväntat kan byte av cytostatikasorter eller fler behandlingsomgångar bli aktuellt. Ibland lägger man istället till ett fjärde cytostatikum.

Om det efter behandlingen finns kvar några rester av metastaserna kan de ofta opereras bort.  Risken för senare återfall är liten.

I en speciell situation då tumörmarkörerna är normala och det endast finns lätt förstorade lymfkörtlar i buken kan det behövas extra observationstid för att med säkerhet kunna bedöma om de innehåller tumörceller.

Ibland behövs en operation då man tar bort de här förstorade lymfkörtlarna för att ta reda på vad de innehåller.

Om det finns tumörceller i dem så ges behandling med två omgångar cytostatika.

Om man har fått metastaser i hjärnan och levern och har höga halter av tumörmarkörer i blodet när man påbörjar cytostatikabehandlingen är prognosen något sämre.

Men sådana tillstånd är ovanliga och även i den situationen blir mer än hälften av männen botade.

Cytostatika kan ge besvärliga biverkningar. Till det som många oroar sig mest för hör illamående och kräkningar.

Numer finns effektiva läkemedel mot illamående, vilket har gjort att problemen blivit betydligt mindre.

En annan biverkan är håravfall. Mot håravfallet finns inget läkemedel, men du har rätt att kostnadsfritt få peruk. Håret växer alltid ut igen efter avslutad behandling.

För några få män med spridd testikelcancer är den vanliga cytostatikabehandlingen inte tillräcklig. Då kan man behöva ge högre doser med cytostatika med stöd av egna stamceller, så kallad autolog stamcellstransplantation. Din läkare kan berätta mer om vad det innebär.

Det är ofta en mycket tuff behandling som krävs för att bota testikelcancer. Den kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt.

Det kan kännas svårt att bara ha en testikel kvar, men det finns möjlighet att få en testikelprotes. Den sätts oftast in i samband med att den sjuka testikeln opereras bort.

Det är naturligt att fråga sig hur det blir med sexlivet och om du kan få barn efter avslutad behandling.

Förmågan att få erektion och genomföra samlag påverkas inte av sjukdomen och behandlingen.

Däremot kan de psykiska påfrestningar som sjukdomen för med sig påverka lusten även en tid efter att behandlingen är avslutad.

Just efter avslutad cytostatikabehandling är de flesta män sterila, men bildningen av spermier återhämtar sig och efter ett par år är spermiebildningen normal hos många.

Beroende på vilken behandling du behöver, finns en större eller mindre risk att förmågan att få barn påverkas.

En del män blir tyvärr bestående sterila.

Eftersom det är svårt att veta vilka som inte återhämtar sin förmåga till spermiebildning, erbjuds alla att lämna spermier före strål- eller cytostatikabehandlingen, om det inte skett redan före operation, vilket rekommenderas.

Spermierna förvaras nedfrysta för att senare kunna användas vid en eventuell provrörsbefruktning.

Om du har en partner är det ofta bäst att prata öppet om cancern och vilka följder den kan orsaka.

Det underlättar om ni båda är öppna med vad ni känner och upplever, vilka förväntningar och farhågor ni har och hur ni ser på ert sexliv.

Läs mer om sex och samlevnad