Forskningsframsteg inom testikelcancer

Viktiga genombrott från 1950-talet till i dag.

Viktiga genombrott från 1950-talet till i dag.

Från att ha varit en cancersjukdom med mycket dålig prognos, har femårsöverlevnaden vid testikelcancer gått från 10 till över 90 procent. Detta är främst tack vare upptäckten av cisplatin, en kemisk molekyl som innehåller metallen platina.

1950-tal | Dålig prognos

När Cancerfonden grundas 1951 är testikelcancer en mycket allvarlig cancersjukdom, som snabbt växer och sprider sig till lymfknutor och lungorna. Det finns inte någon fungerande behandling, utan man opererar bort den drabbade testikeln och strålbehandlar. Bara tio procent av de som drabbas överlever i fem år efter diagnos.

1964 | Avgörande upptäckt

Den amerikanske forskaren Barnett Rosenberg behandlar E.colibakterier i en buffertlösning med elektrisk ström mellan två platinaelektroder. Bakterierna omvandlas då till långa utskott – 300 gånger längre än vanliga bakterier. Det liknar hur man tidigare sett att de reagerar på anti-tumörläkemedel. Deras omvandling beror på att Rosenberg har råkat skapa cisplatin, en molekyl som bland annat innehåller platina. Cisplatin visar sig sedan fungera mot tumörer.

1968 | Cisplatin förhindrar cancer hos möss

Barnett Rosenberg drar slutsatsen att det nya ämnet skulle kunna fungera som anticancerläkemedel, men behöver hjälp att utföra försöken. Året därpå slår forskarna fast att cisplatin helt förhindrar att möss drabbas av en form av tumörer kallade sarkom.

1974 | Klinisk prövning

Nu kan andra forskare visa att cisplatin, när det provas kliniskt på cancerpatienter, fungerar särskilt bra mot testikelcancer och äggstockscancer. Bilden visar hur cisplatin (silver, blå och röd) binder till en DNA-molekyl och hämmar funktioner hos DNA.

1977 | Kombinationer av cytostatika

Amerikanska forskare rapporterar i en första studie med 50 patienter (vars testiklar är borttagna) att cisplatin i kombination med två andra cytostatika botar mer än 70 procent av deltagarna. De två andra läkemedlen är vinblastin och bleomycin. Resultaten kan jämföras med tidigare behandling som bara har hjälpt 25-30 procent av patienterna.

1980-tal | Cytostatika och tumörmarkörer

En ny kombination av cytostatika börjar användas i Sverige. Denna kallas BEP, vilket står för bleomycin, etoposid och cisplatin, och fungerar ännu bättre än den tidigare använda kombinationen då vinblastin användes i stället för etoposid.

I mitten av 1980-talet börjar man också använda tumörmarkörer – ämnen som bildas av tumörceller. Genom att mäta dessa markörer i blodet kan läkaren bedöma hur allvarlig tumören är och även följa hur väl behandlingen fungerar.

Foto: Melker Dahlstrand.

1981 | Register och vårdprogram

Nu initieras Swedish and Norwegian Testicular Cancer Group, SWENOTECA, ett svensknorskt register och vårdprogram som omfattar alla nyinsjuknade med testikelcancer. Här pågår sedan dess aktivt utvecklingsarbete för att ta fram bättre behandling.

2000-tal | Ärftlighet undersöks

I en svensk registerstudie från 2004 undersöker forskarna risken för testikelcancer om en släkting redan har drabbats. De ser att risken ökar 8–10 gånger om ett syskon har fått diagnos, och 4–6 gånger om pappan drabbats. 

2010-tal | Kirurgi koncentreras

När testikelcancer har spridit sig behövs en stor operation för att ta bort de drabbade lymfkörtlarna i buken, som sitter under tarmpaketet. I Sverige sker 30–40 sådana operationer varje år. För att kirurgerna ska upprätthålla sin skicklighet utförs dessa avancerade operationer endast på två platser, i Göteborg och i Malmö.

Foto: Melker Dahlstrand.

2013 | Koll på testikeln i pungen

Brittiska forskare går igenom drygt 700 studier och kan då se att så kallad kryptorkism, eller testikelretention, innebär en trefaldigt ökad risk att drabbas av testikelcancer. Kryptorkism betyder att testikeln inte har vandrat ner i pungen som den ska under det första levnadsåret.

2019 | Livskvalitet viktigt

Vid testikelcancer kan den kvarvarande testikeln kompensera och fortsätta tillverka testosteron. Däremot finns risken för sterilitet efter behandling med cytostatika, varför patienter erbjuds att frysa in sperma för framtiden. I en svensk studie får 111 unga män svara på frågor om livskvalitet två år efter att de diagnostiserats med testikelcancer. De flesta har varken sexuella problem eller oro för sin fertilitet. Hos dem som ändå rapporterar problem är dessa snarare psykologiska än medicinska, enligt forskarna.

Inom SWENOTECA pågår olika projekt. Exempelvis jämförs två olika cytostatikabehandlingar, för att se vilken som är allra mest effektiv och ger minst biverkningar.

Forskning som räddar liv

Varje år får närmare 400 män i Sverige diagnosen testikelcancer. Cirka 60 procent av männen är mellan 20 och 39 år. Framstegen i forskningen har varit dramatiska men det behövs fortsatt forskning för att alla ska överleva med god livskvalitet.

Var med och bidra till nya genombrott som för forskningen framåt, så att färre drabbas och fler överlever!

Ja, självklart vill jag bidra 

#tillsammansmotcancer