Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) är den vanligaste formen av aggressivt lymfom. I Sverige insjuknar ungefär 600 personer varje år. Trots att den är aggressiv kan många som får sjukdomen bli botade tack vare nya behandlingar.
Granskad av: Mats Jerkeman, professor, överläkare, universitetssjukhuset i Lund
Diffust storcelligt B-cellslymfom, DLBCL (diffuse large B-cell lymphoma), är ett lymfom som är en form av blodcancer.
Sjukdomen utvecklas i B-lymfocyterna som är en typ av vita blodkroppar som normalt hjälper kroppen att ta hand om infektioner.
Vid DLBCL har de här cellerna förändrats och börjat växa okontrollerat.
Cancercellerna är stora och de växer också diffust. Det betyder att de inte ligger samlade på ett ställe i det drabbade organet utan är utspridda och blandar sig med frisk vävnad.
Oftast sitter lymfomet i lymfkörtlar, men det kan också finnas i andra delar av kroppen, som magen, huden eller hjärnan.
Vanliga symtom på diffust storcelligt B-cellslymfom är:
Symtomen kan variera beroende på var i kroppen sjukdomen sitter.
Ibland kan man förutom de mer allmänna symtomen som feber, svettningar och viktnedgång till exempel också få hosta, magbesvär eller tryckkänsla någonstans i kroppen.
För att ställa diagnos på DLBCL behöver man göra flera undersökningar.
Den viktigaste undersökningen är att ta ett vävnadsprov, biopsi, från en lymfkörtel eller annan vävnad där man misstänker att det kan finnas lymfomceller.
För att kunna ställa diagnos av DLBCL behöver man ta ett vävnadsprov som skickas till en patolog för att analyseras.
Det bästa är att operera bort en hel lymfkörtel som vävnadsprov, men om det inte är möjligt tas provet med en nål.
Blodprover är en del av utredningen vid lymfom.
Dels vill man veta om förmågan att bilda olika blodkroppar är påverkad, dels vill man veta att andra organ som lever och njurar fungerar som de ska.
Man tar också virusprover för HIV, hepatit B och hepatit C.
För att se var hur många tumörer det finns och hur stora de är görs alltid en PET-CT eller en datortomografi, CT.
PET-kameran använder en svag radioaktiv strålning för att skapa bilder av hur aktiva cellerna är. En CT-röntgen ger detaljerade bilder av kroppens olika vävnader och organ.
Undersökningen görs från halsen, över bröstkorg och mage ner till ljumskarna.
Benmärgen ligger i hålrummen inne i skelettet och där bildas alla blodkroppar. Prov från benmärgen kan tas för att se om det finns cancerceller även där.
Benmärgsprovet tas med hjälp av en nål och spruta, oftast från bäckenbenet.
Benmärgsprov brukar tas om man inte har kunnat göra en PET-CT-undersökning.
Benmärgsprov kan också behöva tas om man har gjort en PET-CT som inte har visat några cancerceller i benmärgen men blodproven inte ser normala ut.
Storcelligt B-cellsymfom behandlas oftast med en kombination av läkemedel.
Behandlingen kan variera något beroende på en persons ålder, hur mycket sjukdom det finns i kroppen, cancercellernas egenskaper och hur den som ska behandlas mår.
Det vanligaste är att få en behandling med en kombination av en antikropp och cytostatika.
B-lymfocyterna har en struktur på ytan av cellerna som kallas för CD20. En typ av behandling vid DLBCL är att ge CD20-antikroppar som fastnar på cellens yta och gör att cellen dör.
Antikroppen ges tillsammans med en kombination av olika cytostatika, cellgifter. Behandlingen brukas ges sex gånger varannan eller var tredje vecka som dropp direkt in i blodet.
Om sjukdomen finns i nervsystemet eller om det finns risk för att den ska sprida sig dit ges även särskilda cytostatika som kan nå hjärnan. De kan ges som dropp eller sprutas in i ryggmärgskanalen med en nål som sticks in mellan kotorna i ryggen.
Vid återfall i sjukdomen inom 12 månader efter den första behandlingen kan man få genomgå en CAR T-cellsterapi.
CAR T-cellsterapi är en form av immunterapi. Den går ut på att man plockar ut en sorts vita blodkroppar, T-celler, från blodet hos den som är sjuk.
Efter att T-cellerna har tagits ut från kroppen programmeras de om med något som kallas chimär antigenreceptor, CAR. Det gör att T-cellerna lättare kan hitta och döda cancerceller.
Sedan får den som är sjuk tillbaka de vita blodkropparna, som nu kallas CAR-T-celler.
Om sjukdomen kommer tillbaka efter CAR T-cellsbehandling eller höga doser cytostatika kan en stamcellstransplantation bli aktuell för personer upp till ungefär 65-70 års ålder.
Då tas stamcellerna ut från en annan person, en donator. Det kallas för allogen stamcellstransplantation.
Vid en allogen stamcellstransplantation filtrerar man ut stamceller från blodet på en donator. Sen behandlas den som är sjuk med höga doser cytostatika för att slå ut sjukdomen.
Efter det förs de stamcellerna från donatorn in i kroppen på den som är sjuk för att bygga upp benmärgens funktion igen.
Varje år får ungefär 600 personer i Sverige diagnosen DLBCL.
De flesta är över 60 år när de insjuknar, men även barn och unga vuxna kan få sjukdomen.
Det är något fler män än kvinnor som drabbas.
Trots att sjukdomen är aggressiv kan många bli friska. Behandlingen fungerar ofta bra, särskilt om sjukdomen upptäcks tidigt.
Det som påverkar prognosen är ålder, hur man mår, hur mycket sjuka celler det finns i kroppen, om man även har andra sjukdomar och hur bra behandlingen fungerar.
Även om sjukdomen kommer tillbaka finns det idag fler behandlingsalternativ än tidigare.
Man vet oftast inte varför någon drabbas av DLBCL. Det finns inga generella livsstilsfaktorer som man vet i hög grad påverkar risken.
Risken för DLBCL i centrala nervsystemet ökar om man har ett medfött nedsatt immunförsvar.
Även yttre faktorer som sätter ner immunförsvaret som läkemedel efter transplantation och HIV ökar risken.
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
När Ulf blev svårt sjuk i lymfom var det inte bara vården som hjälpte honom. Amatörradion, musiken och människorna runt omkring blev avgörande stöd.
På fem år har fisketävlingenEliten mot skiten i småländska Rörvik vuxit till en folkfest som samlat in över 1,2 miljoner kronor. I september hölls den för sista gången.
Hon fick beskedet på sin födelsedag – en tumör stor som en handboll växte i Mias bäcken. Och cancern hade brett ut sig i buken.
38 forskare får finansiering av oss för att föra cancerforskningen framåt på flera olika områden. Ett av dem är vårdforskning där vi gjort en särskild satsning.
För Ann Wasseng fungerar donationerna till Cancerfonden även som morot för henne själv. – När ett uppdrag känns tufft tänker jag att det ger mig möjlighet att skänka pengar.
För Betül Küçüköz är det en dröm att få forska. När hon drabbades av Hodgkins lymfom gjorde en flexibel sjukskrivning att hon kunde jobba när hon orkade under behandlingen.
Hittade du informationen du sökte?
Granskad 16 april 2026
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se
Cancerfondens texter är granskade av medicinsk expertis. Här kan du läsa mer om våra granskare och deras expertområden.
Cancer utvecklas under lång tid. Det kan ta 20 år eller mer från den första sjuka cellen tills en tumör upptäcks.
Allt om symtom, behandlingar och prognos. Texterna är granskade av medicinsk expertis.
När cancer uppstår har en perfekt balans i celldelningen rubbats och en cancercell delar sig ohämmat.
