CAR-T

Hur fungerar CAR-T?

CAR-T är en form av cellterapi. Man man tar ut T-celler, en sorts vita blodkroppar, från blodet på den som ska behandlas. Cellerna förändras sedan i ett laboratorium så att de får ett nytt protein på sin yta. Det kallas för CAR, chimär antigenreceptor.

Proteinet fungerar som en målsökare som gör att T-cellerna känner igen cancerceller. Det kan till exempel upptäcka markörer på cancercellerna, som proteinerna CD19 vid leukemi och lymfom eller BCMA vid myelom.

Efter att T-cellerna har förändrats i laboratorium får de växa till sig och bli många fler. Sedan ges de tillbaka via ett dropp till den som ska behandlas.

När CAR-T-cellerna kommer in i kroppen kan de känna igen cancerceller direkt.

CAR-T-cellerna blir aktiverade och börjar döda cancercellerna. Genom att skicka ut signalämnen, cytokiner, säger de också till resten av immunförsvaret att ta sig till platser där det finns cancerceller för att hjälpa till att döda dem.

Effekten håller i sig en längre tid eftersom CAR-T-cellerna fortsätter att föröka sig i kroppen. 

I dag finns ett antal godkända läkemedel baserade på CAR-T-cellterapi.

CD19-riktad CAR-T (vid leukemi och lymfom)

• Kymriah 
• Yescarta
• Tecartus
• Breyanzi

BCMA-riktad CAR-T (vid myelom)

• Carvykti

Varför får man CAR-T-behandling?

CAR-T-behandling kan ges till en del som har lymfom och leukemier när sjukdomen har kommit tillbaka eller när tidigare behandlingar inte har fungerat.

Behandlingen används framför allt vid aggressiva lymfom och vid akut lymfatisk leukemi.

Innan beslut om behandling tas görs en noggrann bedömning av specialister vid ett CAR-T-centrum.

CAR-T-behandling kan också ges till en del med multipelt myelom när sjukdomen har kommit tillbaka eller när tidigare behandlingar har slutat fungera. Det gäller oftast personer som redan har behandlats med flera olika läkemedel.

CAR-T används särskilt när behandling med lenalidomid har slutat fungera eller när det läkemedlet av olika skäl inte passar att ge. Innan beslut om behandling tas görs en bedömning av specialister vid en nationell konferens.

Hur får man CAR-T-cellterapi?

Behandlingen ges som ett dropp direkt in i blodet. När man ska få CAR-T-cellterapi brukar man vara inlagd på en vårdavdelning i ungefär två veckor.

Efter utskrivning från vårdavdelningen behöver man vistas i närheten av sjukhuset i ytterligare två veckor. Det är för att snabbt kunna upptäcka akuta biverkningar. De som bor långt från sjukhuset kan få bo på ett patienthotell.

Innan man ger CAR-T brukar man ge en liten dos cytostatika, cellgifter. Det är för att tillfälligt minska mängden egna immunceller innan CAR-T-cellerna ges tillbaka. 

Det finns flera anledningar till att man vill göra det. För det första finns det redan många immunceller i kroppen som konkurrerar om utrymme och signaler. Om man minskar dem får de nya CAR-T-cellerna bättre chans att överleva och föröka sig.

För det andra kan kroppens egna immunceller annars försöka bryta ner eller stöta bort CAR-T-cellerna, eftersom de är förändrade. När man dämpar immunförsvaret minskar den risken.

Dessutom frigörs så kallade tillväxtsignaler i kroppen när immunceller försvinner. Signalerna fungerar som “bränsle” som hjälper CAR-T-cellerna att växa till och bli fler.

Vilka är de vanligaste biverkningarna av CAR-T-cellterapi?

Biverkningarna av behandlingen beror ofta på att immunförsvaret blir så kraftigt aktiverat.

De behandlas med olika läkemedel som kortison och antibiotika eller med blodtransfusioner.

Vanliga biverkningar är

• stor frisättning av cytokiner, CRS (cytokine release syndrome)  
• påverkan på hjärnan (neurotoxicitet)
• brist på blodkroppar
• infektioner.

Stor frisättning av cytokiner

Frisättning av cytokiner sker när immunceller, till exempel T-celler, aktiveras och börjar prata med varandra. De släpper då ut små signalämnen, cytokiner, som fungerar som meddelanden till andra celler i immunförsvaret. 

Signalerna gör att fler immunceller aktiveras, delar sig och tar sig till området där de behövs, till exempel vid en infektion eller cancer.

Ibland kan det bli för mycket av de här signalerna på en gång. Det gör att kroppen reagerar kraftigt med symtom som feber och inflammation.

Påverkan på hjärnan

Neurotoxicitet, som också kallas ICANS, är en biverkning som kan påverka hjärnan efter CAR-T-behandling. Det beror sannolikt på frisättningen av cytokiner och det påverkar hur hjärnan fungerar.

Man kan bli förvirrad, få svårt att prata eller skriva, och ibland få skakningar. I mer allvarliga fall kan man också få kramper.

Besvären går oftast över, men eftersom de kan bli allvarliga behöver den som drabbas av biverkningen övervakas noggrant under den här perioden.

Brist på blodkroppar

CAR-T kan ge en brist på röda och vita blodkroppar och på trombocyter, blodplättar. Bristen kan vara under lång tid. 

Orsaken till bristen är att man ger lite cytostatika, cellgifter, innan CAR-T-behandlingen och ofta har den som är sjuk fått flera olika behandlingar tidigare under sjukdomen som påverkat produktionen av blodkroppar.

Frisättning av cytokiner påverkar också benmärgen negativt, där nya blodkroppar tillverkas.

Behandlingen påverkar inte bara B-celler, en sorts vita blodkroppar, som är sjuka utan även friska B-celler och det leder till en långvarig brist på dem.

Infektioner

En vanlig biverkning är infektioner. Orsaken beror på bristen på vita blodkroppar.

Den första tiden efter behandlingen är det vanligt med infektioner som orsakas av bakterier.

Senare, efter en tid, är det vanligare med infektioner orsakade av virus och svamp.