Fakta
- Strålbehandling bidrar till att bota 30 procent av alla som drabbas av cancer.
- Hälften av alla med cancer får strålbehandling någon gång.
- All strålbehandling görs på onkologkliniker på sjukhus runt om i landet.
Strålbehandling, eller radioterapi, används för att döda cancerceller och hindra dem från att växa. Behandlingen kan ges före eller efter operation, eller i kombination med cytostatika och andra behandlingar vid cancer. Målet är att effektivt förstöra tumörceller och samtidigt skona frisk vävnad.
Granskad av: Thomas Björk-Eriksson, överläkare och docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Strålbehandling, eller radioterapi, är en vanlig form av behandling mot cancer och en del andra sjukdomar. Behandlingen innebär att man använder högenergistrålning för att skada eller döda cancerceller.
Strålbehandling började användas som cancerbehandling redan i slutet av 1800-talet. Sedan dess har metoderna utvecklats mycket. Ny utrustning med bland annat högre energi ger effektivare behandling med färre och mildare biverkningar.
Strålbehandling kan användas som kurativ behandling. Det innebär att den sätts in för att bota en cancersjukdom.
Strålbehandling kan också användas för att lindra en obotlig cancersjukdom. Då kallas den för palliativ.
Ibland sätts strålbehandling in en tid före en operation för att krympa en tumör. Då blir tumören lättare att operera bort. Det kallas för neoadjuvant behandling.
Vid till exempel bröstcancer sätter man istället ofta in strålbehandling efter en operation för att få bort eventuella cancerceller som kan finnas kvar där tumören har suttit. Det kallas för adjuvant behandling.
Ska du genomgå strålbehandling? Här får du se hur behandlingen kan gå till:
Strålbehandling kan kombineras med
Innan själva strålbehandlingen kan börja måste en del förberedelser göras.
Hur mycket förberedelser som krävs beror bland annat på vilken typ av tumör det är, hur bråttom det är att starta behandlingen och om det handlar om botande eller lindrande behandling.
Det är väldigt viktigt att exakt samma område strålas varje gång. För att underlätta det tillverkar man ofta olika typer av fixeringsutrustning.
Om tumören sitter i huvud- halsområdet tillverkar man en ansiktsmask av ett plastnät som formas exakt efter ansiktets och halsens form.
Under behandlingen hjälper masken dig att hålla huvudet stilla på behandlingsbritsen så att personalen kan ställa in strålningen exakt rätt.
Om tumören sitter på andra ställen i kroppen kan man i stället använda en så kallad vakuumkudde. Det är en slags madrass där kroppen gör avtryck, som gör att du ligger på exakt samma sätt vid varje behandling.
Det blir allt vanligare att färdiga anordningar används och anpassas efter varje person.
Fixeringar är vanligtvis gjorda så att man lätt kan ta sig ur dem om det skulle behövas. Det är alltså oftast inte fråga om några anordningar där man spänns fast.
Ett annat förberedande steg är att göra en datortomografi. Det är en slags röntgenundersökning där man tar detaljerade tvärsnittsbilder.
Undersökningen kallas även CT, Computerized Tomography.
Vid datortomografin används fixeringen som har tillverkats eller provats ut.
I samband med undersökningen, som tar cirka 15 minuter, markeras viktiga ställen för det område som ska strålas med en vattenfast penna, alternativt med små tatueringsprickar på huden.
Markeringarna används sedan under hela behandlingsperioden för att kontrollera att strålningen hamnar på rätt ställe. Därför måste markeringarna finnas kvar under hela behandlingsperioden, som kan pågå i flera veckor.
Det går bra att duscha området med markeringar, men gnid inte med tvål och klapptorka huden. Försvinner markeringarna kan undersökningen behöva göras om.
Ibland används också kontrastmedel för att lättare kunna se olika organ och tumörförändringar.
Kontrastmedlet kan antingen ges direkt i ett blodkärl, intravenöst, eller genom att du dricker det.
Det är också vanligt att det tas bilder även med en magnetkamera, MR. Det är en teknik där man använder en stark magnet och radiovågor för att få bilder av kroppens olika organ och funktioner utan att använda röntgenstrålar.
Bilderna från CT och MR visar tumörens utbredning och läge. Med hjälp av den informationen kan läkaren sedan avgöra vilket område strålningen behöver täcka och vilka områden som ska undvikas för att skona känsliga organ.
En detaljerad dosplanering innebär planering för att få rätt dos på rätt plats.
Med hjälp av datorer och personalens kunskap avgörs från vilka håll strålningen ska riktas, vilken teknik som är lämpligast och vilken typ av strålning som ska användas.
När dosplaneringen är färdig kan man ibland göra en simulering.
Innan strålbehandlingen kan starta simuleras den ibland på en så kallad simulator, en röntgenapparat med samma möjligheter till inställningar som strålbehandlingsapparaten.
Simulering på simulator blir dock allt mer ovanligt. I dag görs det här vanligen virtuellt på bildunderlaget från datortomografi/MR utan att den som ska behandlas behöver vara närvarande.
Den första inställningen av behandlingsfälten på en behandlingsapparat eller simulator kan ta ungefär en timme. Det är betydligt längre tid än behandlingen sedan kommer ta.
Det beror på att behandlingsfälten noggrant ska ställas in, kontrolleras, dokumenteras, avbildas och bedömas av sjuksköterskor, läkare eller fysiker.
Under det här besöket kan du ibland också få information om behandlingen från ansvarig sjuksköterska och onkolog.
När den som ska behandlas lagt sig på britsen i behandlingsrummet ställs strålapparaten in. Först är det viktigt att du ligger rätt och läget justeras med hjälp av ljusstrålar från olika håll i rummet.
Efter det kontrolleras att strålningen kommer hamna på rätt ställe i förhållande till de markeringar som gjorts på huden.
Under behandlingen måste du vara stilla. Det bästa är att ligga så avslappnad som möjligt.
Strålbehandling utformas olika för olika personer. Därför är det inte säkert att all information här gäller i just ditt fall. Tveka aldrig att fråga din läkare eller sjuksköterska om det är något du undrar över.
Strålningen sker ofta från olika håll. Det är för att minska stråldosen i den friska vävnaden och för att få en jämnare fördelning av strålning i tumörområdet.
Under behandlingen måste apparaten ställas om för att byta så kallat strålfält.
Apparaten kan ge ifrån sig ett surrande ljud. En del apparater ställs in manuellt inne i behandlingsrummet, medan andra sköts automatiskt från kontrollpanelen utanför rummet.
När ett strålfält är klart börjar apparaten att ändra läge, det kan se lite konstigt ut, men det är som det ska.
Själva strålningen går snabbt och tar totalt mindre än ett par minuter. Strålningen varken känns eller syns. När apparaten slås av är också strålningen borta.
Ingen strålning blir kvar i vävnaderna efteråt. Du är alltså inte radioaktiv efter behandlingen.
När strålningen är påkopplad får ingen annan än du befinna sig i behandlingsrummet. Personalen har hela tiden kontakt med dig via tv-kamera och mikrofon.
Du kan lyssna till musik via högtalare och det går ofta bra att ta med egen musik. När små barn ska behandlas kan de även lyssna på sagor eller titta på film under behandlingen.
Om det skulle behövas kan behandlingen avbrytas när som helst. Oftast behövs det inte, men om du får hosta, mår illa eller får andra besvär, kan man avbryta behandlingen.
Behandlingen delas upp på ett antal tillfällen tills man kommit upp i den planerade stråldosen, så kallad fraktionering. Det är för att minska risken för biverkningar.
Oftast ger man behandlingen en gång per dag, fem dagar i veckan under några veckors tid.
Behandlingen tar 15 till 20 minuter per gång om man räknar in av- och påklädning och inställning av strålbehandlingsapparaten.
Om du inte bor i närheten av onkologkliniken där strålbehandlingen sker kan du bo på ett patienthotell under behandlingsperioden.
Ibland kan så kallad hyperfraktionering förekomma. Det innebär att man behandlas två gånger per dag med minst sex timmars mellanrum i stället för en gång per dag.
Ibland kombineras strålbehandling med någon form av medicinsk behandling. Den typen av kombinationsbehandling kan kräva flera sjukhusbesök per dag.
Utrustningen som används under strålbehandlingen måste regelbundet ses över. Ibland är det svårt att förutse sådana händelser och det kan leda till att strålbehandlingsperioden blir längre än planerad.
Det kan vara bra att tänka på om du exempelvis har funderingar på att resa bort när behandlingen är klar.
När cancersjukdomen inte går att bota finns flera behandlingsalternativ för att bromsa sjukdomen, lindra symtom och behålla en så hög livskvalitet som möjligt.
Palliativ, lindrande, strålbehandling kan effektivt minska symtomen vid många olika cancerformer.
Behandlingen används ofta mot skelettmetastaser, det vill säga dottertumörer i skelettet. Skelettmetastaser kan göra väldigt ont. Strålbehandling kan göra att den som är sjuk kan blir smärtfri utan några direkta biverkningar.
För många kan enstaka behandlingar vara tillräckligt för att lindra smärtan.
Palliativ strålbehandling går inte riktigt till på samma sätt som botande strålbehandling.
Vid palliativ behandling räcker det många gånger med ett eller några få behandlingstillfällen, medan man vid botande behandling ofta behandlas fem dagar i veckan under flera veckors tid.
Förberedelserna vid palliativ behandling är vanligtvis inte heller lika omfattande. Antingen gör man en datortomografi eller så går man direkt till simulatorn.
Där bestämmer man inom vilket område strålningen ska ske och fälten markeras på huden. En till två dagar senare startar behandlingen.
Beroende på var tumören sitter kan strålningen ges från ett eller flera håll.
I övrigt gäller det som står under avsnittet "Så går behandlingen till" tidigare i texten även vid palliativ strålbehandling.
Även om man får strålbehandling mot smärtan bör man få adekvat smärtlindring med läkemedel eller andra metoder tills den smärtstillande effekten av strålbehandlingen uppnås.
Den vanligaste strålbehandlingen är joniserande strålning.
Så här fungerar den:
Strålningen leder till att det bildas fria radikaler i vävnaden som skadar cellernas DNA. Det är skadorna på tumörcellernas arvsmassa som gör att strålbehandling fungerar som cancerbehandling.
För att det ska bildas fria radikaler krävs det syre. Syret kommer till tumörcellerna via röda blodkroppar.
Om man röker ersätts syret med koldioxid från cigarettröken. Då kan man få sämre effekt av strålbehandlingen.
Friska celler som skadas repareras ofta, men cancerceller har sämre förmåga att reparera sin arvsmassa. Därför dör cancercellerna medan de flesta friska celler överlever.
Dessutom koncentreras strålningen genom olika metoder till det område tumören sitter i så att den friska vävnaden skonas så mycket som möjligt.
På det sättet kan man få tumören att krympa eller helt försvinna, medan den friska vävnaden klarar sig.
Strålbehandlingar kan vara
Intensitetsmodulerad strålbehandling, IMRT, är den vanligaste formen av strålbehandling.
Vid IMRT varierar dosen inom området som strålas. Det gör att man kan höja dosen i tumören och minska dosen i den friska vävnaden runt tumören.
När en tumör har ett mer utspritt växtsätt och när man strålar vävnad som det finns risk att cancern har spridit sig till, måste man ha större marginaler. Då strålar man från olika håll och strålningen riktas ofta in med hjälp av markeringar på huden.
Bågterapi är en behandlingsteknik där en del av strålbehandlingsapparaten roterar runt den som behandlas samtidigt som tumörområdet hela tiden strålas.
Behandlingen går ofta något snabbare än traditionell IMRT-behandling.
Bågterapi kan bland annat ges vid huvud- och halscancer och vid cancer i lilla bäckenet.
Vid bröstcancer är det vanligt att använda andningsstyrd strålbehandling för att skona så mycket som möjligt av hjärtat och lungorna.
Så här går det till:
Filmens manus:
Strålbehandling ges för att döda cancerceller. Och för att de inte ska växa och blir fler.
Det finns olika typer av strålbehandling. I den här filmen kommer vi att prata om andningsstyrd strålbehandling.
Andningsstyrd strålbehandling ges för för att minska mängden strålning till omkringliggande organ, till exempel hjärta och lungor.
Innan du kan starta din strålbehandling kommer du till den strålförberedande enheten.
Här får du information och genomgår en datortomografiundersökning, även kallat skiktröntgen.
Vid en andningsstyrd strålbehandling läser vi av dina andningsrörelser med hjälp av en särskild kamera i taket.
Vi kommer att öva tillsammans med dig för att hitta ett bra läge där du orkar hålla andan i ca 20 sekunder åt gången.
Du kommer att kunna se dina andningsrörelser framför dig genom ett teknisk hjälpmedel.
Målet är att bröstkorgen ska vara i exakt samma läge när strålbehandlingen ges. Förändras bröstkorgens läge stängs strålningen automatiskt av.
Både under övningen på förberedande och senare under strålbehandlingen används kommandoorden ”Varsågod” och ”Tack” för att markera när du ska andas in respektive andas ut.
När dina röntgenbilder är tagna kommer de bearbetas av läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker för att skapa en personlig strålbehandlingsplan anpassad efter din anatomi och vilket område på kroppen som ska behandlas.
När din behandlingsplan är färdig kommer du att påbörja din strålbehandling.
I mötet med sjuksköterskan får du återigen information om hur du ska andas och hur du ser dina andningsrörelser.
Kroppen ska vara i exakt samma läge när strålbehandlingen ges som när du övade och gjorde din datortomografi/skiktröntgen på den strålförberedande enheten.
Under behandlingen används samma kommandon
”Varsågod” och ”Tack” som upprepas flera gånger under strålbehandlingstillfällena.
Proceduren upprepas på samma sätt vid alla behandlingstillfällen.
Helkroppsbehandling innebär att man strålar hela kroppen på en gång. Det kan göras på personer som ska få nya stamceller, vid till exempel leukemibehandling.
Då påverkas både sjukdomen och kroppens immunförsvar inför behandlingen med nya stamceller.
Avgränsade tumörer i till exempel hjärnan eller lungorna kan behandlas med stereotaktisk behandling.
Det innebär att man riktar in strålningen mycket noggrant mot tumören. Sedan strålar man från många olika håll för att ge tumören hög dos strålning och samtidigt skona vävnaden runt omkring.
Intern strålbehandling innebär att strålbehandlingen ges med strålkällan placerad inne i kroppen, intill eller i själva tumören.
Brakyterapi har fått sitt namn efter grekiskans brachy som betyder kort. Det som är ”kort” i det här fallet är avståndet mellan tumören som ska behandlas och själva strålkällan.
Vid brakyterapi sätter man in särskilda hjälpmedel, så kallade applikatorer, i området som ska behandlas. Det görs oftast under bedövning.
Efteråt kontrollerar man att applikatorerna sitter rätt. När behandlingen startar kopplas applikatorerna till en strålkälla som skickar ut strålningen.
En fördel med brakyterapo är att stråldosen blir hög i tumören och låg i de friska cellerna i omgivande vävnad. Det ger mindre biverkningar.
Brakyterapi kan användas vid tumörer i underlivet hos kvinnor, vid prostatacancer hos män, i en del fall av huvud- och halstumörer och vid en del andra tumörer beroende på hur de går att komma åt.
Behandlingstiden med brakyterapi kan vara allt från några minuter till några dygn. Det beror främst på exakt vilken teknik man väljer.
Själva strålningen vid brakyterapi kan också delas upp i flera mindre behandlingar, pulser, med några timmars mellanrum.
Applikatorerna får då sitta kvar under behandlingen och den som behandlas kan gå upp och röra på sig mellan behandlingspulserna.
Det finns en annan form av brakyterapi som kan användas vid små och mindre aggressiva former av prostatacancer. Då kan brakyterapi ges genom att man placerar små radioaktiva ”frön”, seeds, i prostatakörteln.
Fröna, som förs in genom ihåliga nålar med hjälp av ultraljud, får ligga kvar i prostatakörteln även efter att de har slutat att avge strålning.
SIRT är en form av inre strålbehandling som framför allt ges mot tumörer i levern. Den används både på modertumörer och dottertumörer, metastaser.
Vid behandlingen sticker radiologen in en kateter (en tunn slang) i en artär i ljumsken och leder sedan katetern in i artären som går till levern och försörjer den med blod.
Genom katetern sprutas mikroskopiska partiklar in som är laddade med ett radioaktivt ämne. Partiklarna sätter sig i tumören och avger strålning som dödar cancercellerna.
Eftersom strålningen ges direkt in i tumören går det att använda högre stråldoser än om man strålar utifrån.
Behandlingen ges oftast bara vid ett enda tillfälle.
Metoden gör att tumören krymper och ges ofta som palliativ behandling, för att förlänga livet.
Ibland kan behandlingen krympa tumören så mycket att den senare går att operera bort. Det kan öka chansen att överleva.
Joniserande strålning kan också ges som läkemedel som man sväljer eller sprutar in i blodet.
Förutom joniserande strålning finns även protonstrålning.
Radioaktivt jod används vid behandling av sköldkörtelcancer. Sköldkörteln tillverkar hormoner med hjälp av jod och därför samlas jod där.
Även radioaktivt jod samlas i sköldkörteln.
Det ges som en vätska eller en kapsel som du får svälja. Det radioaktiva jodet avger joniserande strålning som dödar sköldkörtelcellerna, både de sjuka och de friska.
Strontium och Samarium kan ges till personer med prostatacancer som har spridit sig till skelettet.
Läkemedlen sprutas direkt in i blodet.
De radioaktiva ämnena söker sig till delar av skelettet där det finns dottertumörer. Där avger de sedan joniserande strålning.
Syftet med behandlingen är att lindra smärta från skelettmetastaser.
Riktad radionuklidterapi, molekylär strålbehandling, är en form av inre joniserande strålbehandling.
Behandlingen kan ges till en del med neuroendokrina tumörer, NET, och till en del med prostatacancer som spridits till skelettet.
Vid riktad radionuklidterapi kopplas radioaktiva ämnen till molekyler som söker sig till cancerceller i kroppen.
Läkemedlet sprutas in direkt i blodet och cirkulerar i kroppen.
Molekylen som det radioaktiva ämnet är kopplat till fastnar bara på celler som har den rätta "mottagaren", en så kallad receptor. Därför kan behandlingen bara ges till personer som har den rätta receptorn på ytan av sina cancerceller.
Behandlingen är mycket exakt och påverkar nästan bara cancercellerna.
Behandling med protonstrålning går att styra mer precist än vanlig strålning där fotoner används. Det kan minska risken för biverkningar.
Vid en del tumörsjukdomar, och för en del personer, är protonstrålning därför ett bra behandlingsalternativ. Till exempel när tumören sitter i eller nära strålkänsliga organ som hjärnan eller ryggmärgen.
Protonstrålning ges också ofta till barn och ungdomar, eftersom man vill ge dem en så skonsam behandling som möjligt.
Behandlingen sker på Skandionkliniken i Uppsala men förberedelserna och uppföljningen görs på det sjukhus som den som är sjuk tillhör. Skandionkliniken ägs gemensamt av de regioner som har universitetssjukhus.
Om du vill veta om protonstrålning kan vara ett bra behandlingsalternativ kan du fråga din onkolog på sjukhuset där du behandlas.
Se genombrotten som har lett till att strålning, tillsammans med kirurgi, cytostatika och immunterapi, är en grundpelare i dagens cancerbehandling.
Eftersom strålningen kan påverka även frisk vävnad kan man få biverkningar av behandlingen. Människor tål olika mycket strålning, därför blir också biverkningarna olika svåra.
I dag finns det tyvärr inget sätt att ta reda på hur känslig en viss person är för strålbehandlingens biverkningar. Det är inte säkert att just du kommer att få några biverkningar överhuvudtaget.
Biverkningarna delas in i tidiga och sena biverkningar. De flesta tidiga biverkningar kommer efter två till tre veckors behandling, men kan ibland komma tidigare.
Biverkningarna går inte över med en gång när strålbehandlingen är klar. Många gånger brukar de vara som värst en kort tid efter att behandlingen är färdig.
Reaktioner i huden är en form av biverkning man kan få, precis som efter en kraftig solbränna. Det vanligaste är rodnad i huden, men det kan också klia.
För att mildra biverkningarna är det bra att tvätta behandlingsområdet genom att badda huden med ljummet vatten och klapptorka. Gnid inte och använd inte starkt parfymerad tvål eller deodorant.
Det finns salvor och krämer som kan lindra besvären. Fråga din sjuksköterska eller läkare vad som är lämpligt att använda.
Du bör inte smörja in området timmarna innan du ska strålbehandlas.
Undvik att sola det behandlade området.
Det kan kännas skönt att bära löst sittande kläder över behandlingsområdet. Naturmaterial har fördelen att de andas bäst så att du undviker att huden blir fuktig. Fuktig hud kan göra att besvären blir värre.
Du bör också undvika att raka det behandlade området eftersom det kan irritera huden i onödan. Hårväxten inom behandlingsområdet brukar stanna upp en tid under och efter behandlingen.
Beroende på vilken del av kroppen som behandlas kan man få problem med illamående och sämre aptit.
Om du behandlas för tumörer i buk- och bäckenregionen kan du må illa eller få andra besvär som diarré eller mer gaser. Risken ökar om det är ett stort område som strålas.
Risken för illamående och sämre aptit ökar om området som strålas är stort.
Numera finns bra mediciner mot illamående som orsakas av strålbehandling.
Strålning mot mun, svalg och matstrupe kan irritera slemhinnorna. Det kan orsaka smärta och svårigheter att svälja.
Det finns olika läkemedel som lindrar smärtan, som gör att det är lättare att hålla tänderna rena och gör det lättare att svälja.
Under behandlingen mot huvud-hals-området är det viktigt att du är noga med din munhygien. Slemhinnor som är irriterade av strålbehandling angrips lättare av svamp.
Spottkörtlarna kan påverkas vid strålbehandling och det kan göra att du får mindre saliv och blir torr i munnen. En torr mun har sämre skydd mot infektioner.
Bra munhygien minskar både besvären och risken att tänderna tar skada. Muntorrhet kan lindras med till exempel saliversättningsspray eller sugtabletter som finns på apoteket.
Det kan bli aktuellt att besöka en tandläkare för kontroll och eventuell behandling.
Under strålbehandlingens gång kan en tandhygienist vara till hjälp. Tala med din onkolog om det här.
Strålningen mot huvud och hals kan göra att smaken förändras och ibland försvinner helt eller delvis.
Det beror på att smaklökarna påverkas av strålningen. Då kan det blir svårare att äta, speciellt om du redan har dålig aptit till exempel på grund av illamående.
Smaken brukar komma tillbaka efter behandlingens slut även om det ibland tar lång tid.
När slemhinnan i halsen påverkas av strålningen kan det först kännas som en klump i halsen. Om påverkan fortsätter kan irritationen bli värre och leda till smärta, vilket ibland gör det svårt att svälja.
Strålningen kan påverka hårväxten. Om du till exempel får strålbehandling mot en tumör i huvudet kan håret sluta växa och falla av inom just det område där strålningen träffar.
Om strålningen bara berör en del av huvudet påverkas alltså inte hårväxten utanför det området.
Om du tappar håret har du rätt till peruk. Oftast, men inte alltid, växer håret ut igen en tid efter att behandlingen har avslutats.
Under behandlingen kan du känna dig tröttare än vanligt. Det är bra att försöka lyssna till kroppens signaler. Unna dig en tupplur om du känner dig trött.
Många upplever att det är bättre med flera kortare vilopauser än få långa.
Även fysisk aktivitet, baserat på hur mycket du orkar, som promenader kan vara bra.
Tröttheten kan också bero på andra saker, som försämrat blodvärde, att du inte äter tillräckligt eller har svårt att sova.
Prata med din läkare eller sjuksköterska om du har problem med trötthet.
Hur mycket strålning man kan ge begränsas av risken för så kallade sena biverkningar. Det kan till exempel handla om olika typer av förändringar i någon vävnad i kroppen.
De sena biverkningarna kan komma ganska lång tid efter behandlingen, men hur lång tid efteråt varierar väldigt mycket.
Om sena biverkningar uppstår och vad det är för typ av biverkningar beror på många olika faktorer.
Några exempel på sena biverkningar är:
Efter strålning mot bäckenet då tarm och urinblåsa kan påverkas kan du behöva få hjälp med bäckenbottenrehabilitering.
Fråga din läkare om just du löper risk att drabbas av sena biverkningar och vad det i så fall kan innebära för dig.
För att strålbehandlingen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att du får i dig tillräckligt med näring. Det finns studier som visar att de som får i sig ordentligt med näring klarar strålbehandlingen bättre.
Allra bäst är det att hinna äta upp sig innan behandlingen startar. Bantning under behandlingen är inte lämpligt.
För att försöka se till att inte gå ner i vikt är det bra att äta mat som är tät på energi. Det innebär mat som ger mycket energi per portion utan att portionen blir allt för stor.
Välj de fetare alternativen som till exempel helfet mjölk (3 procent) och fetare sorter av bordsmargarin och undvik lättprodukter.
Några råd som gör det lättare att äta tillräckligt:
En dietist kan hjälpa dig med kostråd och ordna kosttillskott om det behövs.
Om du får stora problem med maten och inte kan äta tillräckligt kan du få mat via en sond. Det är en slang som går via näsan ner i magsäcken.
Besvären kan vara påfrestande med de går snabbt över när behandlingen är avslutad. Försök därför att ta dig igenom hela behandlingen även om det är jobbigt under tiden.
Att få en cancersjukdom är stressande och kan precis som andra negativa händelser i livet göra att sexlusten minskar.
Minskad lust kan också bero på allmän trötthet på grund av sjukdomen eller behandlingarna. Det är viktigt att veta att cancer inte kan smitta vid samlag. Inte heller kan strålning överföras vid sexuellt umgänge.
Om du behandlas med radioaktiva "frön", seeds, i prostatakörteln kan andra rekommendationer gälla så prata med din läkare.
Om du inte upplever några besvär av behandlingen kan du fortsätta att ha sex även under behandlingen.
Strålbehandlingen i sig innebär inte någon allmänt ökad risk att senare få barn med funktionsvariation. Däremot kan fruktsamheten påverkas beroende på vilka delar av kroppen som strålas.
Om en kvinna är i fruktsam ålder vid behandlingen skyddar man äggstockarna så gott det går vid strålning. Vid låga stråldoser mot äggstockarna kan fertiliteten minska.
Fruktsamheten kan dock återkomma så småningom efter att behandlingen avslutats, chansen är störst hos yngre kvinnor.
Vid högre stråldoser mot äggstockarna är risken stor för sterilitet som inte går tillbaka. Då kan man ibland frysa ner äggceller eller delar av äggstockarna innan behandlingen för att försöka få barn senare.
Under pågående strålbehandling är det inte lämpligt att bli gravid eftersom fostret kan skadas i sin tidiga utveckling.
Rådet i allmänhet är att vänta med att bli gravid under cirka två år efter avslutad cancerbehandling.
Kroppen behöver all kraft för att återhämta sig efter sjukdom och behandling.
När en yngre kvinna får strålbehandling mot äggstockarna minskar eller upphör ofta produktionen av könshormoner och hon kommer in i klimakteriet.
Mensen upphör och det kan ge besvär med blodvallningar, svettningar, torra och sköra slemhinnor och humörförändringar.
I de flesta fall kan besvären behandlas med hormoner i tablettform, plåster och salvor.
Efter strålbehandling av slidan kan slemhinnorna bli tunna, torra och mindre elastiska. Det kan behandlas med speciella salvor.
Strålbehandlingen stör fruktsamheten om testiklarna ligger inom eller nära det strålbehandlade området. Då minskar produktionen av spermier och spermiernas rörlighet. Det innebär minskad fruktsamhet men utesluter inte befruktning.
Vid låga stråldoser kan fruktsamheten komma tillbaka helt, men den gör inte alltid det.
Vid högre stråldoser blir steriliteten nästan alltid permanent.
Yngre män kan lämna sperma för nedfrysning före strålbehandlingen. Sperman kan sedan användas vid insemination, om fruktsamheten inte återvänder.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.