Söker svar om sköldkörtelcancer i biobanken

20 december 2021

En tumör har just opererats bort ur en kvinnas sköldkörtel och en del av vävnaden har snabbt frysts ner. I framtiden kan den bli en pusselbit i jakten på ny kunskap om sköldkörtelcancer.

Operationssal
På Karolinska Universitetssjukhuset opereras en medelålderskvinna för cancer i sköldkörteln. Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

Vävnadsbiten transporteras till ett forskningslaboratorium som ligger bara några hissar bort från operationssalen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Där läggs den i frysen tillsammans med tumörprover insamlade ända sedan 80-talet. En biobank som är en skattkista för forskningen. 

Det är Jan Zedenius som har opererat. Han är professor i kirurgi och biträdande vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden och berättar:

– Om fem eller femton år, det vet vi inte, kommer vi att ta fram kvinnans vävnad tillsammans med kanske hundra andra tumörprover.

– Hälften av proverna kommer att vara från patienter som det har gått bra för. Den andra hälften från dem som det inte gick så bra för. Kanske hittar vi en förändring i en gen som vi då kan vi leta efter hos framtida patienter och avgöra hur aggressiva deras tumörer är.

Han tillägger:

– Därför ska vi i dagsläget inte forska på kvinnan som jag just opererade. Det gör vi först när vi vet hur det gick för henne.

närbild man
Halva sin arbetstid arbetar Jan Zedenius som kirurg, den andra halvan leder han en grupp forskare som specialiserat sig på hormonkänsliga tumörer. Bland dem sköldkörtelcancer. 

I labbet söks svaren 

Den nära kopplingen mellan forskningen och patienten kallas translationell forskning. Det är forskning som undersöker frågor som uppstår i den kliniska vardagen, som: Vilka förändringar i tumören gör den aggressiv? Finns svaret i arvsmassan? Hur stor är risken för återfall?  

– Det är när jag träffar patienterna som forskningsfrågorna uppstår. De uppstår inte i labbet. I labbet söker vi svaren, säger Jan Zedenius. 

Forskargruppen han leder samarbetar tätt med Catharina Larsson, professor i medicinsk genetik, och Christofer Juhlin, docent i patologi. Forskningen har pågått i över 30 år och fått stora anslag från Cancerfonden. 

Mellan patient och labb

Forskning som sker i nära koppling mellan sjukvården och laboratoriet kallas translationell forskning. När professor Jan Zedenius träffar patienter uppstår forskningsfrågor och i labbet söker han svar på dem.

I operationssalen

En translationell resa kan till exempel börja i operationssalen när en kvinna opereras för cancer i sköldkörteln.

I tumören finns svaren

Tumören opereras bort och en del av den skickas på analys för att ta reda på vilken behandling som ska erbjudas till kvinnan. En annan del av den sparas för forskningsändamål.

På väg till frysen

Kanske kan just det här vävnadsprovet bli en pusselbit i jakten på ny kunskap om sköldkörtelcancer. Här är provet på väg med rörpost till biobanken där proverna sparas.

Biobanken - här förvaras proverna

Biobanken är navet i forskningen. Där finns insamlade prover från många olika patienter och där kan facit finnas till varför cancerceller beter sig olika.

I laboratoriet

I ett forskningslaboratorium i närheten av operationssalen arbetar doktoranden Johan Paulsson med ett blodprov från biobanken. Han utvinner DNA som analyseras för att besvara en forskningsfråga.

Resultat i forskningen

Patologen Christofer Juhlin och doktorand Johan Paulsson forskar om hormonproducerande tumörer med hjälp av proverna från biobanken. Kanske kan de hitta mönster i hur celler ser ut och beter sig.

Tillbaka till sjukvården

Resultaten från forskningen kan nu komma tillbaka in till sjukvården. Translationell forskning innebär just att resultat från experimentell forskning överförs till vården  eller att problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.

Biobanken är navet

Biobanken är navet i deras arbete. Där kan facit finnas till varför cancerceller beter sig olika. Där finns också prover från ovanliga tumörer som vetenskapen stod frågande inför när de samlades in.

– Nu, 20-30 år senare– har vi utvecklat tekniker som gör det möjligt att studera dem med dagens kunskap, säger Christofer Juhlin. 

De flesta går att bota

Sköldkörtelcancer drabbar 600 till 700 personer varje år. De flesta patienter är kvinnor mellan 40 och 50 år. Men det händer att även barn och äldre insjuknar. I de flesta fall går sköldkörtelcancer att bota, även om det finns aggressiva varianter som är svåra att behandla.

Det är en cancerform som ökar. Framförallt därför att fler mindre tumörer hittas. Men det finns också en faktisk ökning som är något av ett mysterium för forskningen.

Vi vet inte varför sköldkörtelcancer ökar.

– Vi vet faktiskt inte varför sköldkörtelcancer ökar. Det beror i alla fall inte på mobilstrålning. Det är ordentligt undersökt och den orsaken kan avskrivas, säger Jan Zedenius.

Sköldkörtelcancer behandlas i första hand med kirurgi men också med strålning med radioaktiv jod som har fördelen att det lätt tas upp av tumörer i just sköldkörteln.

Friska celler skonas

Vid spridd sköldkörtelcancer blir det vanligare med målsökande läkemedel. Ett sådant läkemedel undersöks nu i ett samarbete mellan Jan Zedenius grupp och forskare i Uppsala. Då kopplas radioaktivitet på en antikropp som är framtagen för att bara söka sig till cancerceller.

– På så sätt koncentreras radioaktiviteten till cancercellerna och friska celler skonas. Förhoppningsvis ska den behandlingen kunna prövas mot den mest aggressiva formen, anaplastisk sköldkörtelcancer, säger Jan Zedenius.

Dagens forskning är också inriktad på att redan innan operation hitta metoder för att avgöra hur allvarlig en tumör är.

Det är jätteviktigt att veta om tumören är aggressiv.

– Är den av det ofarliga slaget eller mer aggressiv? Det är en jätteviktig fråga och här måste vi inom forskningen verkligen anstränga oss för att hitta svar, säger Jan Zedenius.

Skräddarsydda lösningar behövs

Syftet är att komma förbi det som Jan Zedenius kallar ”one size fits all”.  Vid cancerbehandling finns inte en standardstorlek som passar alla. Istället behövs skräddarsydda lösningar. Och man är på god väg att hitta dem. 

För att kunna ge kvinnan som just opererats den mest effektiva behandlingen för just henne har ett prov av tumören skickats till Christofer Juhlin.

Vid alla canceroperationer studeras prov från tumören för att bland annat ta reda på vilken typ av cancerceller den består av. Det är sådant Christofer Juhlin gör som en del av sitt arbete i sjukvården.

närbild man
Patologen Christofer Juhlin leder en forskargrupp som kartlägger hormonproducerande tumörer.

– Vi gör i dag analyser som jag bara för några år sedan inte trodde var möjliga. Tack vare att tekniken har blivit billigare och datorkraften större är det möjligt att kartlägga hela arvsmassan i de utopererade tumörerna.

– Det är fortfarande dyrt och vi gör det inte på alla tumörer, men det blir vanligare och vanligare, säger Christofer Juhlin.

Det gör att felen i den genetiska koden i varje enskild tumör kan identifieras. Därefter kan man jämföra med tidigare studier och se om det finns någon behandling av just den defekten. Det är ett viktigt steg mot effektivare behandlingar.

Var med och bidra till livsviktig forskning.

Ge en gåva här

Snabba framsteg sker

För några av de tumörer som nu är identifierade finns också läkemedel som är anpassade för att angripa just dem och inget annat.

Precisionsmedicin, som Jan Zedenius kallar dem. I den utvecklingen har kartläggningarna som hans forskargrupp arbetar med varit avgörande.

– Det gäller särskilt ett nytt läkemedel, som inte har tagits fram av oss men tack vare vår forskning vet vi att den genetiska förändringen som medicinen riktar sig mot är extra farlig.

Framstegen går fort. Bara i år har det kommit flera nya läkemedel. Och de är både ytterst effektiva och samtidigt förhållandevis snälla mot andra celler, vilket innebär mildare biverkningar eller mindre risk för biverkningar.

För Jan Zedenius ger det hopp om framtiden.

I dag botas två tredjedelar av patienterna.

– Så länge vi blir äldre kommer antalet cancerdiagnoser sannolikt att öka. Men i dag botas två tredjedelar av patienterna. Detta mycket tack vare att det kommer fler och fler mediciner mot allvarliga cancerformer.

– Jag är övertygad om att cancer är på väg att förvandlas till en sjukdom vi blir friska från eller till en kronisk sjukdom som vi inte dör av, säger Jan Zedenius.

Kanske kan en liten bit tumörvävnad från en kvinna som opererades våren 2021 bidra till att det blir verklighet.

Text: Lotta Nylander
Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Framsteg genom tiderna

Från att Theodor Kocher får Nobelpriset 1909 för att ha förfinat tekniken att operera sköldkörtelcancer till dagens viktiga forskning.

Se de största framstegen

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.