Nedsatt immunförsvar

Vad är immunförsvaret?

Immunförsvaret är kroppens eget skyddssystem som försvara oss mot främmande ämnen, infektioner och sjukdomar. Det består av flera olika delar som arbetar tillsammans för att känna igen, bekämpa och komma ihåg smittämnen som bakterier, virus, parasiter och svamp.

Immunförsvaret består av två huvuddelar: det vi föds med och det som kroppen utvecklar allt eftersom den stöter på främmande ämnen. 

Till det medfödda immunförsvaret hör 

• hud och slemhinnor, som fungerar som kroppens första skydd och hindrar bakterier, virus och andra mikroorganismer att komma in i kroppen
• vita blodkroppar, som makrofager och neutrofiler, som snabbt känner igen och förstör smittämnen
• inflammation, som gör att blodflödet och försvarscellerna ökar i det område som är infekterat.

Det kroppen utvecklar över tid kallas det specifika immunförsvaret. Det aktiveras när kroppen stöter på främmande ämnen och lär sig att känna igen dem så att immunförsvaret kan reagera snabbare och mer träffsäkert nästa gång.

Till det specifika immunförsvaret hör

• B-lymfocyter, som är en slags vit blodkropp som kan bilda antikroppar mot ett främmande ämne
• T-lymfocyter, som är en annan vit blodkropp som kan döda celler som har blivit infekterade
• minnesceller, som ser till att kroppen snabbt kan reagera om ett smittämne dyker upp igen.

Vilka cancerformer kan ge nedsatt immunförsvar?

En del cancerformer kan göra att immunförsvaret fungerar sämre. Det gäller framför allt olika typer av blodcancer, eftersom de påverkar de celler som ingår i kroppens försvar.

Leukemier

Leukemier är en form av cancer som uppstår i blodbildande eller i benmärgen. 

När blodbildande celler blir sjuka fungerar den normala blodbildningen sämre. Det gör att kroppen inte kan tillverka tillräckligt många friska vita blodkroppar som har en viktig roll i immunförsvaret.

Lymfom

Lymfom uppstår i lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar och en central del av immunförsvaret. De här cellerna finns i lymfkörtlar, mjälte, blod och benmärg.

När lymfocyter blir cancerceller och inte längre fungerar som de ska påverkar det immunförsvarets förmåga att känna igen främmande ämnen som det tidigare har stött på. Det påverkar också förmågan att bilda antikroppar.

Myelom

Myelom startar i celler som normalt ska bilda antikroppar. När de här cellerna blir cancerceller producerar de felaktiga antikroppar som inte skyddar mot infektioner.

Cancer med spridning

Cancer som har spridit sig kan påverka immunförsvaret negativt. När en person har många cancerceller i kroppen kan det påverka kroppens immunförsvar på flera sätt.

Exempelvis kan tumörernas ämnesomsättning påverka immunförsvaret så att det inte fungerar lika bra som vanligt. 

Cancer kan också leda till inflammation i kroppen och ibland gör sjukdomen att man går ner mycket i vikt eller blir undernärd. Det försvagar immunförsvaret ytterligare.

Dessutom kan en del cancerformer sprida sig till benmärgen där blodcellerna bildas. Då störs produktionen av de vita blodkroppar som skyddar mot infektioner.

Vilka cancerbehandlingar kan ge nedsatt immunförsvar?

Det finns flera olika cancerbehandlingar som kan leda till nedsatt immunförsvar.

Cytostatika

Cytostatika, eller cellgifter, är en av de vanligaste behandlingarna mot cancer. Behandlingen stoppar cellerna från att dela sig vilket gör att de snabbt växande cancercellerna dör.

Samtidigt påverkas även kroppens friska celler som delar sig snabbt, till exempel i benmärgen där blodkroppar bildas.

När benmärgen påverkas minskar mängden vita blodkroppar i blodet. Det innebär att immunförsvaret tillfälligt blir svagare. Då blir det svårare för kroppen att försvara sig mot bakterier, virus och svamp.

Strålbehandling

Strålbehandling används för att döda cancerceller genom att skada deras DNA. Det gör att de inte längre kan dela sig och växa.

Behandlingen riktas noggrant mot det område där tumören finns, men även friska celler i det strålade området kan påverkas.

Om strålningen ges mot delar av kroppen där mycket blod bildas, som i bröstbenet, bäckenet eller ryggraden, kan benmärgen tillfälligt ta skada. Det kan leda till att produktionen av vita blodkroppar minskar. Det gör immunförsvaret svagare under en period.

Hur mycket immunförsvaret påverkas beror på stråldosen, vilket område som behandlas och hur länge behandlingen pågår.

Kortison och andra läkemedel som dämpar immunförsvaret

Kortison används ofta tillsammans med olika cancerbehandlingar för att till exempel minska inflammation, illamående eller allergiska reaktioner.

Kortison dämpar aktiviteten hos T-lymfocyter och makrofager. Långvarig behandling kan därför göra att immunförsvaret blir svagare och att man lättare utvecklar en infektion när kroppen möter bakterier eller virus.

Målinriktad behandling

Målinriktade behandlingar är läkemedel som är gjorda för att påverka just de delar av cancercellerna som gör att de kan växa och sprida sig. Behandlingarna går alltså direkt på de signaler eller mekanismer som driver cancern istället för att påverka alla celler i kroppen.

Men en del av de här behandlingarna kan också påverka immunsystemets funktioner. Ett exempel är Rituximab som ges till personer med B-cellslymfom. Läkemedlet angriper B-lymfocyter, både sjuka och friska. Färre B-lymfocyter gör att nivåerna av antikroppar sänks och kroppen får svårare att bekämpa en del infektioner.

Stamcellstransplantation

Vid en stamcellstransplantation, benmärgstransplantation, slås hela immunförsvaret ut med hjälp av läkemedel och ibland även strålbehandling. Det gör att man blir extremt känslig för infektioner innan det nya immunförsvaret har börjat fungera som det ska.

Efter en stamcellstransplantation behöver man börja om med alla vaccinationer som man fått under livet eftersom även minnescellerna har slagits ut.