0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Malignt melanom

År 2015 fick 3 951personer i Sverige malignt melanom i huden. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomen är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet.

Här hittar du information om malignt melanom. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att kontakta Cancerfondens informations- och stödlinje. Mejl: infostodlinjen@cancerfonden.se. Telefon: 020-59 59 59.

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer. Av dem är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser, alltså dottertumörer.

Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. Genomsnittsåldern när diagnosen ställs är för både kvinnor och män omkring 55 år.

Malignt melanom kan även uppkomma i ögat och benämns då okulärt malignt melanom (ögonmelanom). Diagnosen är ovanlig med cirka 100 fall om året.

Sjukdomstecken

Malignt melanom startar i de pigmentbildande melanocyterna, längst ner i överhuden. Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast sjukdomen på underbenen och män oftast på bålen.

Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke (nevus) börjar växa, klia eller ändra färg och form. Även nya förändringar som inte tidigare funnits kan uppträda.

Läs mer om vad cancer är.

Undersökningar

Vid misstanke om malignt melanom gör läkaren en noggrann inspektion av huden. Då används ett så kallat dermatoskop. Det är ett förstoringsglas med en stark lampa. På senare tid har även datoriserade hjälpmedel blivit en stor tillgång i diagnostiken. Om misstanke finns för malignt melanom opereras hudförändringen och en bit runt omkring den bort och undersöks sedan i mikroskop.

Vid behov eller tecken på mer avancerad sjukdom kan man undersöka de lymfkörtlar som sitter närmast tumören. Numera sker det oftast med så kallad sentinel node-teknik. Det innebär att läkaren med hjälp av en speciell teknik tar reda på vilken lymfkörtel som först nås av lymfvätska från den del av huden där tumören finns. Denna körtel tas ut och undersöks. Om det finns cancerceller i provet, är det ett tecken på att sjukdomen har spridit sig. Då brukar också CT-röntgen göras för att ta reda på om det finns metastaser (dottertumörer) någon annanstans i kroppen.

Här får du råd inför läkarbesöken

Olika stadier av malignt melanom

Indelningen i stadier används för att avgöra vilken behandling patienten ska få.

Malignt melanom delas in i olika stadier enligt TNM-systemet där hänsyn tas till tumörens tjocklek, om det finns metastaser i närbelägna lymfkörtlar och om det finns metastaser i andra delar av kroppen. I det system som nu används finns fem olika stadier, ett förstadium och fyra stadier av utvecklad hudcancer. I det första stadiet växer tumören i överhuden och det finns inga metastaser. Det kallas också cancer in situ (=på platsen). I stadium 2 är tumören oftast mindre än 1 mm tjock och de i flesta fall saknas metastaser det sista stadiet är cancern mer än 4 mm tjock och det finns metastaser både i lymfkörtlar och i andra delar av kroppen.

En bedömning görs även av hur tumören växer i underliggande vävnad enligt Clark I-V. Clark I innebär cancer in situ och vid Clark V har tumören vuxit ner i underhuden.

Exempel på malignt melanom


Tre olika typer av malignt melanom. På Melanomföreningens webbplats finns fler bilder.

Behandlingar

Det säkraste och effektivaste sättet att behandla malignt melanom är i de flesta fall att operera bort hudförändringen. Vid malignt melanom är en operation i många fall tillräcklig behandling, ibland behöver man operera 2 gånger på plats, syftet med den andra operationen är att minska risken för lokala återfall.  Men om melanomet har hunnit sprida sig kan det bli aktuellt med systemisk behandling eller cytostatika.

Kirurgi

Operationen, som ofta sker under lokalbedövning, går ut på att skära bort hudförändringen. För att vara säker på att cancercellerna inte ska sprida sig tar kirurgen även bort en bit av huden runt tumören. Ingreppets storlek bestäms av hur utbredd förändringen är. Vid större ingrepp ersätter man den avlägsnade huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen.

Om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen kan det bli aktuellt att göra ytterligare kirurgiska ingrepp. Det kan då till exempel handla om att ta bort de lymfkörtlar som finns närmast tumören, så att risken för att sjukdomen ska sprida sig ytterligare minskar.

Läkemedel

Om en patient bedöms ha metastaser bör metastasutredning göras med helkroppsundersökning (Datortomografi thorax-buk/PET) samt prover bör tas för diagnosbekräftelse. En så kallad BRAF-analys ska också utföras inför eventuell systemisk behandling. Behandlingsupplägg förankras i de flesta fall på en multidisciplinärkonferens.

Cytostatika är läkemedel som man har använt länge och som främst angriper celler som håller på att dela sig och stoppar delningen. Tyvärr har cytostatika oftast inte så stor effekt mot malignt melanom, eftersom cancercellerna snabbt skaffar sig motståndskraft och blir resistenta. Flera stora vetenskapliga undersökningar pågår för att ta reda på om cytostatika ändå kan ha effekt i vissa fall.

Det händer någon enstaka gång att ett malignt melanom försvinner av sig självt. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar har bekämpat sjukdomen. Forskarna har därför inlett försök med olika ämnen som kan förstärka immunförsvaret mot tumörer. Man prövar bland annat att spruta in så kallade monoklonala antikroppar. De söker sig till tumören och förstör dess celler. En rad ämnen som förekommer normalt i kroppens immunförsvar är godkända för behandling också.

Om melanomen visar att de bär BRAF mutationer (i ungefär hälften av fallet) kan det bli aktuellt med BRAF hämmare.  

Strålbehandling

Strålbehandling används sällan med målet att bota malignt melanom, eftersom dess celler snabbt blir motståndskraftiga mot strålning.

När cancercellerna utsätts för strålning skadas de och dör så småningom ut. Syftet med strålbehandlingen är att få maximal effekt mot cancertumören utan att skada friska celler mer än nödvändigt.

Däremot används strålning för att hålla sjukdomen i schack och för att lindra symtomen. Man talar då om lindrande eller palliativ behandling.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.

Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Orsaker till malignt melanom

Hudcancer är vanligare bland vita människor ju närmare ekvatorn de bor. Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa, vilket spelar stor roll för uppkomsten av malignt melanom. Risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium. Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden är mer sårbar än hos en vuxen.

Födelsemärken riskerar ge malignt melanom. De flesta människor har födelsemärken, så kallat nevi, i huden. Personer med ovanligt många eller stora och oregelbundna nevi – även kallade dysplastiska nevi – löper ökad risk att få malignt melanom.

Läs mer om orsaker till malignt melanom.

Prognos

Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Prognosen för denna cancerform har förbättrats på senare tid. Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar.

Så kan du minska risken för malignt melanom.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje