Hälsosamma matvanor minskar risken för cancer
Hälsosamma matvanor minskar risken för cancer
Det sammanfattade kunskapsläget visar att hälsosamma matvanor minskar risken för cancer.
Hälsosamma matvanor minskar risken för cancer och även för andra vanliga sjukdomar och tillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes samt övervikt och obesitas.
Genom att ha hälsosamma matvanor kan man minska risken för tarmcancer. Att äta hälsosamt och lagom mycket minskar även risken för övervikt och obesitas som i sin tur kopplas till minst tretton olika cancerformer. Här har vi listat de viktigaste kostråden för att minska risken för cancer.
Hälsosamma matvanor kan se ut på många sätt, men grunden är att låta fullkorn, baljväxter (linser, bönor och ärtor), grönsaker och frukt ta plats på din tallrik varje dag. Helst vid varje måltid.
Mat som innehåller så kallade tomma kalorier eller kallas för skräpmat är generellt rik på kalorier och mättat fett, men fattig på vitaminer och mineraler. Det är lätt att äta denna typ av mat i för stora portioner.
Genom att äta mindre mängd mat med tomma kalorier blir det lättare att hålla en hälsosam vikt vilket i sin tur minskar risken för att drabbas av cancer. För att minska antalet tomma kalorier som du får i dig bör du begränsa mängden:
Men mat med mycket energi kan också vara nyttig. Nötter, fröer och vegetabilisk olja är exempel på mat som trots högt energiinnehåll är viktiga källor till vitaminer, mineraler, nyttiga fettsyror och fiber. Att äta mycket av dessa livsmedel har inte sammankopplats med viktuppgång.
Drygt 2% av cancerfallen i Sverige kan kopplas till ohälsosamma matvanor, vilket motsvarar cirka 1500 cancerfall varje år. Se vår film och läs mer om varför.
En kost som är rik på fullkorn och fibrer från växtriket minskar risken för tarmcancer och hjälper till att hålla en hälsosam vikt, vilket skyddar mot obesitasrelaterade cancerformer. De flesta behöver äta mer fullkorn och fibrer än de gör idag. Genom att välja Nyckelhålsmärkt mat kan du öka ditt intag av fullkorn och fibrer.
Fullkorn betyder att spannmålet, till exempel havre, råg eller vete, har sitt naturliga skal kvar vilket gör fullkornsprodukterna mer näringsrika. I fullkorn finns bland annat fibrer, järn, folat och antioxidanter.
Motsatsen är raffinerade spannmål såsom vitt ris samt bröd, pasta och flingor som är gjorda av vitt eller siktat mjöl. Raffineringen av säden tar bort näringsmässigt värdefulla delar, exempelvis näringsämnen och i synnerhet kostfibrer.
Fiber är kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matspjälkningen och därför passerar tarmen i princip opåverkade. Fibrer är viktiga för att tarmarna skall fungera som de ska.
Fiberrika livsmedel bidrar även till en större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter innehåller mycket fibrer.
Rött och processat kött ökar risken för cancer. Exakt vad det beror på är inte helt klarlagt men troligen samverkar flera faktorer. Om du äter rött kött, begränsa ditt intag till 350-500 gram tillagat kött per vecka.
Det motsvarar cirka tre portioner. Till rött kött räknas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Processat kött bör du undvika helt eller endast äta lite av. I forskningen har man inte har kunnat fastställa om det är riskfritt att äta processat kött även i små mängder.
Processat kött är kött som har bearbetats genom bland annat saltning, rökning, fermentering och andra processer som höjer smaken och ökar hållbarheten. Till processat kött räknas till exempel bacon, korv, skinka och leverpastej.
Kyckling, fisk, ägg, linser och bönor är bra alternativ till rött kött. De bidrar med näringsämnen såsom protein, järn, B-vitaminer och vissa mineraler.
Även köttsubstitut gjorda på till exempel havre och sojabönor är näringsmässigt bra alternativ till rött kött.
Sockersötade drycker innehåller mycket energi men bidrar inte med näring och mättar inte. De bidrar alltså med många tomma kalorier.
Genom att begränsa ditt intag av sockersötade drycker kan du lättare bibehålla din vikt och därmed minska risken för obesitasrelaterade cancerformer.
Försök undvika drycker som är sötade med socker, till exempel läsk, saft och energidryck.
Det är bra att även begränsa intaget av fruktjuicer eftersom de kan främja viktökning på samma sätt som sockersötade drycker.
Det finns inga entydiga vetenskapliga belägg för att intag av konstgjorda sötningsmedel, som aspartam, eller socker i sig skulle ge en ökad cancerrisk.
En annan viktig del i att ha hälsosamma matvanor är att du strävar efter att täcka ditt näringsbehov med varierad mat. De allra flesta kan täcka sitt behov med hjälp av maten.
I vissa fall kan dock specifika kosttillskott vara nödvändiga – till exempel vid graviditet, vegankost, diagnostiserad brist på ett visst näringsämne eller i samband med vissa sjukdomstillstånd så som cancer. Tillskott ska då ordineras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Hälsosam mat minskar risken för cancer, däremot finns inga starka belägg för att enstaka näringsämnen i sig skulle skydda mot cancer.
Doserna som tillskotten innehåller kan vara flera gånger högre än det är möjligt att få i sig via maten, nivåer som i vissa studier visat sig vara skadliga.
Vi äter inte mat i form av enskilda livsmedel eller näringsämnen och därför är det viktigt att se till en helhet och hitta en hälsosam kombination av färgglad mat som passar dig och dina smaklökar.
Alla med cancer behöver inte förändra sina matvanor, men ibland kan sjukdom och behandling påverka behovet av mat och vissa näringsämnen, liksom vad du klarar av att äta.
World Cancer Research Found International
International Agency for Research on Cancer
Livsmedelsverket
Dietisternas Riksförbund
Här har vi samlat svaren på frågor vi får om matvanor i allmänhet och kopplingen till cancer.
Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men politikens uppgift är att skapa förutsättningar för alla att kunna leva hälsosamt. Vi arbetar för att påverka folkhälsopolitiken, så att färre drabbas av cancer.
Hälsosamma matvanor har en direkt koppling till minskad cancerrisk och är även viktigt för att stoppa den negativa viktutvecklingen på befolkningsnivå.
Idag drabbas varje år cirka 2000 personer av cancer till följd av övervikt och obesitas, och antalet växer. Inom en 15-årsperiod kommer nära 60 procent av Sveriges vuxna befolkning att leva med en förhöjd risk att insjukna i cancer till följd av övervikt och obesitas.
En starkt bidragande orsak är att konsumtionen av ohälsosam mat och sötade drycker ökat stadigt i hela västvärlden, inte minst i Sverige, de senaste decennierna.
Att bryta mönster och förändra levnadsvanor kan inte helt lämnas åt enskilda individer. Samhället har ett ansvar att ge alla människor rätt förutsättningar att kunna leva hälsosamt.
För att vända trenden och se till att färre drabbas av cancer, och andra folkhälsosjukdomar, krävs att hela samhället agerar nu. Inte minst krävs fler politiska initiativ.
Ett 40-tal myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner har ansvar för folkhälsopolitiska frågor och åtgärder. Det är bra, men det saknas ett övergripande ansvar och ägarskap kring frågan.
Cancerfonden anser därför att regeringen måste se till att en nationell strategi och handlingsplan tas fram, med tydliga mål och tydlig ansvarsfördelning. Därtill behövs såklart en mängd konkreta initiativ från politiskt håll. Cancerfonden föreslår att:
Det här testet är för dig som vill veta mer om hur hälsosamma levnadsvanor kan minska risken för cancer.
Vilka livsmedel vi väljer att konsumera, när och hur mycket påverkas i hög grad av matmiljön vi lever i. Eftersom matmiljön har stor påverkan på folkhälsan borde den vara ett högt prioriterat politiskt område.
Sänkt pris och tydliga budskap om att andra väljer nyttiga alternativ ökar köp av hälsosam mat i butiken. Det visar en undersökning av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden.
"Sagasagor i hälsosamtal" ger barn, föräldrar och personal på BVC ett gemensamt språk att prata om hälsa.
Hur hjälper man sina barn att skapa hälsosamma vanor tidigt i livet? Khadija Mohamud är matinfluencern som vill inspirera andra att laga varierad och spännande mat från hela världen.
Levnadsvanor kan spela stor roll för risken att få cancer. Vårdpersonal upplever att det är svårt att prata om det med patienterna.
Att skapa goda och hållbara vanor kring kost och fysisk aktivitet kan vara en utmaning.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
