0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Sex och cancer

Sexualiteten är en viktig källa till närhet och välbefinnande. Vid cancer kan tystnaden och oron för vad partnern tänker vara ett hinder för ett tillfredsställande kärleksliv.

Myter om sex och cancer – och hur det ligger till

Myt 1: Cancersjukdomar kan smitta vid samlag

Cancer smittar inte! Inte ens vid så intim kontakt som vid ett samlag finns risk för smitta. En cancercell kan nämligen inte överleva i en annan människas kropp.

Myt 2: Man kan smitta sin partner med radioaktivitet när man går på strålbehandling.

Strålning smittar inte! Strålarna verkar i din kropp även efter behandlingen genom de förändringar de orsakat, men de är inte kvar och kan inte ”stråla ut” från din kropp eller på annat sätt överföras till din partner.

Om du fått behandling med "seeds" i prostatakörteln gäller ibland andra förhållanden - prata med din läkare.

Lust och olust

Det är vanligt att sexlusten tillfälligt försvinner i samband med en svår sjukdom. Cancer är inget undantag. Den bristande lusten kan ha med stress och oro att göra. Samlag kan bli obekvämt eller göra ont.

Många läkare råder sina patienter att så snabbt som möjligt komma igång med sitt sexliv igen, eftersom de vet att det betyder mycket för rehabiliteringen. Men för att komma igång måste någon ta första steget. Lusten behöver många gånger hjälp på traven för att väckas igen.

Att då och då känna främlingskap inför sin kropp är varken ovanligt eller något du behöver skämmas över – men dra inte den felaktiga slutsatsen att din partner känner likadant. Om varken du eller din partner vågar tala om det här, finns risken att en onödig ond cirkel skapas, där den av er som tar sexuella initiativ kan känna sig avvisad och kränkt och den som drar sig undan får skuldkänslor.

Situationen blir inte lättare om partnern också tappat lusten till sexuellt samliv, kanske därför att han eller hon tror att samlag kan vara skadligt eller känner sig dunkelt medskyldig till att partnern har fått cancer. ”Jag skulle ha hindrat honom/henne från att röka, att stressa, att äta onyttigt...” Sådana funderingar är inte ovanliga.

Tankar som ”alla som är friska har ett bra sexliv” kan också dyka upp. Då kan det vara bra att komma ihåg att de flesta av oss har sexuella svårigheter under olika faser i livet. Och precis som under tidigare svackor i livet kan lusten behöva väckas med hjälp av fantasi, lyhördhet och beröring. Det som däremot lätt släcker den sexuella lusten är prestationsångest, anklagelser och krav.

Vi har olika behov

Hur mycket den sexuella delen av tillvaron betyder skiftar starkt mellan olika människor. Två cancerpatienter kan reagera helt olika på en och samma behandling, beroende på hur de ser på sig själva, sin kropp och sin sexualitet.

För både män och kvinnor är ofta ett av de största problemen att de tror att deras partner inte längre åtrår dem om deras kropp förändrats. Situationen blir inte lättare om man tappar håret, går ner eller upp i vikt och känner sig trött. Tyvärr kan föreställningen om att inte vara åtråvärd skapa onödiga klyftor i ett förhållande.

I många relationer är det den ena partnern som varit van att ta initiativet till sex och kanske axlat ansvaret för att båda blivit tillfredsställda. Vid en cancersjukdom kan denna rollfördelning rubbas. Då blir rådet att försöka slappna av och pröva nya roller under en tid.

Din partner kanske känner sig osäker på vad han eller hon kan och vågar göra och vill veta det. Därför är det viktigt att du berättar och visar hur du vill ha det och att du inte avvisar ömhetsbevis av rädsla för att du måste "löpa linan ut".

Om problemen inte löser sig med tiden är sexologisk behandling en möjlighet. På flera sjukhus i landet finns idag sexologiska mottagningar eller sex och samlevnadsmottagningar. Det finns också privatpraktiserande läkare, psykologer och kuratorer som är specialiserade på sexuell problematik.

Behov av kroppskontakt

Behovet av närhet och kroppskontakt försvinner inte för att man har en svår sjukdom – snarare tvärtom! Då om någonsin behöver man bli bekräftad, höra att man duger och att man fortfarande är älskad. Våga prata om det här! Tala med din partner om dina känslor inför din kropp och dina funderingar kring sex. Pröva er fram och känn efter vad som kan väcka lusten igen.

Känn inte att du måste ha sex eller måste ha samlag utan ta det i din egen takt. De första försöken kanske inte blir så lysande. Kanske för att ni är spända och nervösa. Eller för att det gör ont att bli berörd på de ställen som påverkats av behandlingen. Därför är det bra att ge sig tid att hitta nya områden på kroppen där det känns skönt att bli berörd och smekt. Många patienter berättar att de efter sin cancersjukdom fått ett fördjupat och mer innerligt sexliv, där samlivet kanske förändrats, men inte försämrats.

Att inte ha en partner

Även den som inte har en fast partner oroar sig för sitt framtida sexliv. Vågar jag närma mig någon som attraherar mig i framtiden? Kommer jag att våga visa mig naken inför någon som betyder väldigt mycket för mig? Hur ska jag kunna berätta för min nya partner att jag har haft cancer?

Dra dig inte för att berätta om din sjukdom när du känner att tiden är mogen för det. Din nya partner kommer förr eller senare ändå att förstå att du har gått igenom något svårt. Det är viktigt vad du säger, men ännu viktigare är kanske hur du säger det. Genom ditt sätt att berätta förmedlar du hur du ser på dig själv och din kropp.

Myter om äldre och sex

Många som får cancer är i hög ålder. Äldre kvinnor och män kan ibland ha svårt att erkänna att de har sexuella problem, eftersom de tror att omgivningen ska bli chockerad över att de fortfarande är sexuellt aktiva.

I dag vet vi att många människor har kvar sin sexuella lust långt upp i åren. En rad vetenskapliga studier har visat att sexuella behov och sexuella aktiviteter fortlever upp i de högsta åldrarna.

Det kan därför finnas lika stor anledning för de äldre cancerpatienterna som för de yngre att vilja ha hjälp med att tackla de problem som kan uppstå i den sexuella samvaron.

Sterilitet och barnlöshet

Yngre män och kvinnor kan oroa sig för sterilitet och barnlöshet. Risken för tidsbegränsad eller bestående ofruktsamhet hänger samman med vad det är för cancerform man har och vilken behandling man får.

Om du vill ha barn i framtiden bör du ta upp frågan med den behandlande läkaren, som kan förklara hur cancerbehandlingen inverkar på dina framtida möjligheter att bli biologisk förälder. Sammanfattningsvis gäller följande:

  • Kvinnor som får livmoder och äggstockar bortopererade kan inte bli gravida. 
  • Nya metoder för att mogna fram ägg från bortopererade äggstockar och äggdonationer är under utveckling. I framtiden kan detta i vissa fall leda till nya möjligheter att få barn.
  • Strål- och cytostatikabehandling kan leda till sterilitet under kortare eller längre tid och i vissa fall blir steriliteten bestående.
  • Män som vid testikelcancer får cytostatikabehandling kan tillfälligt bli sterila. Är enbart den ena testikeln bortopererad, behåller mannen ofta sin fruktsamhet.
  • Män som ställs inför en cancerbehandling, som kommer att göra dem sterila, har möjlighet att före operationen lämna sädesceller till en spermabank för eventuell senare användning vid så kallad provrörsbefruktning.

Bröstcancer

Vid cancer i bröstet opereras hela eller delar av bröstet bort och ibland görs också en operation av angränsande lymfkörtelområde i armhålan.

Kvinnobröst är för många en symbol för kvinnlighet och livgivande moderlighet. Dessutom är brösten viktiga erogena zoner, det vill säga de är mycket känsliga för beröring på ett sätt som är kopplat till sexualiteten. Det är därför inte konstigt att ett bortopererat bröst kan störa självbilden, väcka starka känslor och leda till en form av identitetskris. Hur det påverkar kvinnans sexualitet hänger samman med en rad faktorer, till exempel hur hennes tidigare sexualliv sett ut, hur hon ser på sin kropp, hur relationen till partnern ser ut och vilket stöd hon får av omgivningen.

Efter en bröstcanceroperation kan det ta tid innan man vänjer sig vid sin förändrade kropp. En stödjande partner som övertygande visar att kvinnan fortfarande är attraktiv efter ingreppet betyder mycket för hennes möjligheter att snabbare komma ur krisen.

Hos kvinnor som drabbats av bröstcancer kan hormon- och cytostatikabehandling vara aktuellt. Det påverkar bland annat produktionen av de hormoner som får cancercellerna att växa, men har sidoeffekten att kvinnor som inte har haft sitt klimakterium kan få en för tidig menopaus, det vill säga övergångsålder. Det kan innebära besvär i form av torra slemhinnor i slidan, värmevallningar och nattliga svettningar.

Hjälpmedel för kvinnor

  • Torra och sköra slemhinnor i underlivet kan lindras med lokal östrogenbehandling.
  • En glidsalva i form av en vattenbaserad, oparfymerad gel minskar problemen med torrhet i slidan. Ömheten kan lindras om kvinnan använder en lokalbedövande gel, exempelvis tvåprocentig xylocaingel. Både glidsalva och gel kan köpas på apoteket. Vaselin och olja (barn- eller oliv-) kan också användas.
  • Dilatator är ett cylinderformat plaströr som utvidgar och tänjer slidan. Du kan få råd och instruktioner angående dilatatorer av till exempel din gynekolog, där du går på kontroller efter behandlingen.

Underlivscancer

De tre vanligaste cancerformerna i underlivet är livmoderkroppscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Betydligt mer sällsynta är de cancerformer som uppstår på blygdläpparna och i slidan. Behandlingen för dessa former av cancer är främst kirurgi. Strålning, cytostatika och/eller hormoner i olika kombinationer är andra vanliga behandlingsformer.

Hur mycket sexuallivet påverkas beror bland annat på hur utbredd cancersjukdomen är och hur den behandlas. Andra faktorer som spelar in, är hur kvinnans tidigare sexualliv sett ut och relationen till partnern. Cancer i underlivet väcker dessutom ofta starka känslor och minnen av tidigare genomgångna händelser i livet som har med barnlöshet, graviditet, abort, förlossning och sexualitet att göra.

Det kan vara svårt att göra sig en föreställning om hur det ser ut i underlivet efter en operation. Det blir till exempel inte ett tomt hål där livmodern tidigare fanns – de inre könsorganen är små och deras plats fylls upp av organ intill. Be läkaren visa eller berätta hur du ser ut inuti både före och efter operationen!

Så påverkar kirurgi

I de flesta fall av gynekologisk cancer opereras livmodern, äggstockarna och äggledarna bort. Det innebär att kvinnan kommer i klimakteriet om hon inte redan har passerat det stadiet. I många fall kan övergångsbesvär med svettningar, värmevallningar och torra slemhinnor lindras genom hormontillskott.

Slidan påverkas i de flesta fall inte av operationen, men kan i vissa fall kännas kortare än tidigare. Den är dock fortfarande oftast tillräckligt djup och rymlig för att kvinnan ska kunna ha samlag. Nerver och blodkärl till slidan kan ha påverkats av operationen, vilket kan leda till en något förändrad känsel och blodfyllnad i underlivet vid sexuell upphetsning. Slidtoppen har läkt redan några veckor efter operationen och det går då bra att ha samlag, om man vill.

Hos kvinnor, men också hos män, finns ibland en rädsla för att sexualiteten försvinner om äggstockarna eller livmodern tas bort eller att borttagandet av äggstockarna påverkar psyket. Så är inte fallet. Även om kvinnans viktiga könshormon östrogen minskar, behåller hon sin lust och sin sexuella förmåga. Slemhinnorna i underlivet kan bli torra och sköra, men detta kan lindras med lokal östrogenbehandling.

Så påverkar strålbehandling

Om kvinnan vid gynekologisk cancer har fått strålbehandling (flera olika former förekommer) kan slidans vävnader bli ömma och irriterade. Slemhinnorna känns torra och slidväggarna mister kanske sin förmåga att utvidga och töja sig som de annars gör vid sexuell upphetsning.

Om man har en partner och önskar fortsätta att ha samlag är det viktigt att försöka så snart som möjligt. Slidan kan ha fått ärrbildningar som annars kan leda till att slidan blir trängre och mindre elastisk. Man bör gå varsamt fram och pröva sig fram till ställningar som är sköna. Genom att välja samlagsställningar där kvinnarn har större kontroll över rörelser och hur djupt penis når, ges kvinnan en möjlighet att avbryta om hon blir rädd eller får ont.

En metod att motverka sammanväxning i slidan är att använda sig av en dilatator. Läs mer i faktarutan om hjälpmedel för kvinnor.

Glidsalva i form av en vattenbaserad, oparfymerad gel minskar problemen med torrhet i slidan. Ömhet kan lindras om kvinnan använder en lokalbedövande gel. För att inte minska mannens känslighet i penis bör han i sådana fall använda kondom. Glidsalva och lokalbedövande gel stryks på kondomen och/eller runt slidöppningen.

Så påverkar cytostatikabehandling

Cytostatikabehandling kan medföra att kvinnans äggstockar minskar produktionen av könshormoner och att ägglossningen upphör. Hos yngre kvinnor, som behandlats för bröstcancer, kan dock både ägglossningar och menstruationer återkomma en tid efter avslutad behandling.

Vid cytostatikabehandling kan slemhinnorna i slidan påverkas så att de känns torra och sköra. Läs i faktarutan om hjälpmedel som lindrar problemen.  

Prostatacancer 

Hjälpmedel för män

  • Det enklaste sättet att förbättra erektionen är att fatta ett stadigt grepp om penis bas. Blodet i penis svällkroppar fyller då upp toppen som blir styvare. Samma effekt kan uppnås med en pubisring, som placeras med hjälp av en hylsa vid penisroten.
  • Vakuumpump är ett hjälpmedel för att förbättra erektionen. Ett vakuum skapas i en cylinder med en pump. Cylindern placeras över penis och vakuumsuget gör att penis svällkroppar fylls med blod, vilket ger erektion. Den bibehålls sedan med en pubisring som placeras vid penisroten.
  • Engångsapplikatorer är en lokal behandling av erektionsproblem som ska användas en liten stund före samlag. En rörformad engångsapplikator förs in i mannens urinrör och läkemedlet sprutas in. Efter cirka tio minuter blir penis erigerad.
  • Injektionsbehandling med läkemedel som sprutas in i penis svällkropp, ger erektion. De allra flesta män lär sig att ge injektionen själv, till exempel med en så kallad autoinjektor.
  • Penisimplantat kan, om injektionsbehandling inte fungerar, opereras in. Det finns flera olika typer att välja mellan.
  • Läkemedel i tablettform som förbättrar erektionen finns.

Prostatacancer kan behandlas på flera olika sätt, beroende på hur utbredd och aggressiv den är. Ibland behövs ingen behandling alls. Ofta finns det olika behandlingsmöjligheter att välja mellan för en enskild man. Deras påverkan på sexlivet kan vara en av många faktorer som styr valet av behandling.

Om prostatakörteln opereras bort är risken stor att erektionsförmågan försämras kraftigt eller förloras helt. Om den inte förloras helt kan den återhämta sig till en viss del under ett par år efter operationen, ibland nästan helt. Chansen för att erektionsförmågan ska återhämta sig beror dels på hur stor cancern är, dels på hur god förmågan var före operationen. Det finns flera olika behandlingar för sviktande erektion: tabletter, kräm att smörja på penisen, stift att föra in i urinröret, injektioner i svällkropparna och vacuumpump.

Operationen gör också att orgasmen blir ”torr”, det vill säga att det inte kommer ut någon sädesvätska. Hos en del män kommer det istället några droppar urin. Förmågan att känna orgasmen finns kvar, men den kan kännas annorlunda än tidigare.

Urinläckage är vanligt de första månaderna efter en operation. Några får bestående urinläckage. Läckaget kan indirekt påverka sexlusten. Alla som opereras för prostatacancer blir infertila, det vill säga att de inte kan göra en kvinna med barn vid ett samlag.

Strålbehandling för prostatacancer påverkar inte erektionsförmågan lika mycket som en operation. Försämringen kommer mer gradvis under flera år. Omkring hälften av de män som före strålbehandlingen har en god erektion behöver inom ett par år någon form av hjälpmedel för att få tillräckligt bra erektion för att kunna genomföra samlag. De flesta som strålbehandlas för prostatacancer blir infertila.

Ibland ger man även hormonbehandling under en period före och efter strålbehandlingen. Hormonbehandlingen tar bort den sexuella lusten och många får svårt att återfå sin sexuella funktion efteråt. Strålbehandling ger sällan urinläckage, men ibland besvär från ändtarmen och tätare behov av att kissa.

Spridd prostatacancer behandlas vanligen genom att man blockerar produktionen av det manliga könshormonet testosteron (kastrationsbehandling), antingen med injektioner av läkemedel (GnRH-analoger) eller genom att testiklarna opereras bort.

De flesta män förlorar sin sexuella lust när det manliga könshormonet försvinner. Förmågan att få erektion påverkas inte direkt, men de flesta män kan inte få erektion om de inte känner någon sexuell lust. Behandling för att förbättra erektionsförmågan brukar inte lyckas särskilt bra om lusten saknas. Ett fåtal män behåller sin sexuella lust och förmåga, trots kastrationsbehandling.

Om spridningen av cancern är begränsad kan man ge hormonbehandlingen med tabletter istället. De påverkar inte sexlivet lika mycket som kastrationsbehandlingen; en del män märker ingen skillnad alls. 

Testikelcancer

Testikelcancer i tidiga stadier botas genom att den sjuka testikeln tas bort. Om cancern har hunnit sprida sig, blir cytostatika och ibland även strålbehandling aktuellt. I vissa fall kompletteras behandlingen med att lymfkörtlar tas bort från bukhålan.

Mannens sexualitet påverkas inte när den ena testikeln är bortopererad. Det manliga könshormonet testosteron produceras i tillräcklig mängd i den kvarvarande testikeln. I sällsynta fall tas båda testiklarna bort, men det innebär inte att mannens sexualitet eller övriga liv ska behöva påverkas negativt. Det finns möjlighet att ge manligt könshormon som behandling.

Vid operation i buken kan nerver som styr utlösningen av sperma skadas. Sperman rinner in i urinblåsan i stället för ut genom penis. Upplevelsen vid orgasm förändras något och en annan viktig följd är att mannen blir steril. En kirurg som är van vid ingreppet kan i de flesta fall undvika denna oönskade effekt.

Urinblåsecancer och tjock- och ändtarmscancer

Vid behandling av cancer i urinblåsan hos kvinnor och män behöver man ibland ta bort hela blåsan med eller utan urinröret. Hos män tas ofta även prostatakörteln bort med skador på nerver och sexuell impotens som följd. Även hos kvinnor kan nerver i bäckenet påverkas, vilket kan inverka på känseln och blodfyllnaden i underlivet.

Urinering löses med stomi, en ny blåsa innanför bukväggen som töms eller en ny blåsa av tarm som ansluts till urinröret för urinering den vanliga vägen. Både män och kvinnor upplever sig ibland som mindre attraktiva efter en stomioperation eller med en blåsa innanför bukväggen.

En stomi kan också bli aktuell vid vissa former av tjock- och ändtarmscancer, när tumören sitter långt ner och slutarmuskeln inte kan bevaras. Kirurgen gör då en stomioperation som innebär att tarminnehållet töms via en öppning på magen. Tekniken utvecklas snabbt inom detta område och en stomi kan i dag många gånger göras så diskret att man efteråt inte behöver uppleva några större besvär.

De flesta stomiopererade har möjlighet till ett fungerande sexualliv, så en stomi behöver inte utgöra något hinder för samlag. Däremot kan vissa operationer leda till att man inte kan få barn, exempelvis om mannen har opererat bort prostatakörteln och om kvinnan opererat bort livmodern. Efter en stomioperation kan man behöva stöd och hjälp för att acceptera den förändring som uppstått. Både mannens och kvinnans sexuella känslor kan påverkas efter ingrepp av detta slag.

En man som i samband med ingreppet fått vissa viktiga nerver till penis och urinrör skadade riskerar att få problem med erektionen. Kvar finns dock förmågan att njuta av sex och att kunna få orgasm.

En kvinna, som genomgått stomioperation då en del av ändtarmen tagits bort, kan få ärrbildningar som ger en trängre slida. Om ingreppet har skadat muskler och nerver kan hon få en annorlunda känsel i underlivet minskad sexuell fukt i slidan och ändrad orgasmupplevelse, men hon har ofta kvar både lusten och förmågan att njuta av sexuell stimulering.

Ömhet och lust

Att smekas, kramas och pröva sig fram utan krav på prestationer och utan pressen att klara av att genomföra ett fullgånget samlag är alternativ som är väl värda att pröva. Det går att tillfredsställa sin partner sexuellt på många andra sätt än genom samlag. En vanlig lösning är att trots den nedsatta erektionsförmågan hos mannen fortsätta samlivet som förut men på ett annorlunda sätt.

Genom att berätta för varandra vad som känns skönt kan man finna nya vägar till ett tillfredsställande sexliv. Det viktigaste av allt är kommunikation med sin partner. Vågar man inte tala med varandra om sina känslor och tankar runt sexualiteten finns det risk för att man hamnar i en ond cirkel där den som tar initiativ och blir avvisad känner sig kränkt, och skuldkänslor uppstår hos den som drar sig undan. I takt med att tabun runt sexualiteten försvinner även hos äldre par, blir många bättre på att berätta om sina behov för varandra. Smekningar, användande av munnen och attrapper ger många ett fullgott samliv. Möjligheterna är många.

Inkontinens

Både kvinnor och män kan få problem med vattenkastningen och tarmfunktionen efter behandling av cancer i underlivet. Vissa patienter kan få svårt att hålla tätt, medan andra drabbas av en nedsatt känslighet, vilket innebär att de inte i tid känner när det är dags att gå på toaletten. För alla dessa problem är det viktigt att söka hjälp hos läkare, uroterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska eller andra som har kunskap om hjälpmedel och träningsteknik.

Sammanfattande råd

  • Fråga och skaffa dig all den information som du och din partner behöver. Fråga din läkare, kuratorn eller någon annan i vårdteamet om tips på böcker, broschyrer, filmer, hjälpmedel med mera.
  • Be läkaren förklara hur sjukdomen kommer att behandlas och vilka sexuella problem som brukar förknippas med behandlingen. På så vis kan både du och din partner vara förberedda på de svårigheter som kan uppstå.
  • I besvärliga situationer har de flesta av oss svårt att höra och minnas allt som sägs. Därför kan det vara en stor fördel att ta sin partner med till samtalet med läkaren om sjukdomen och dess eventuella inverkan på sexuallivet.
  • Människan behöver ömhet och kroppskontakt – även om de inte har lust med sex. Hur sjuk man än är har man behov av kärlek, ömhet och beröring.
  • Sexualitet hör till de mest intima och privata sidorna av livet. För många människor innebär det en stor självövervinnelse att våga tala om sexuella känslor, om sin lust och sina önskningar. En förutsättningen för att kunna återuppta det sexuella samlivet är att någon vågar ta första steget. Låt inte rädslan för att misslyckas stå i vägen.
  •  Våga sätta ord på känslorna! Det är ju dig själv, sådan som du är, som du vill att din partner ska älska. Inte den du skulle ha kunnat vara om du varit längre, kortare, smalare eller utan de spår och ärr som livet och sjukdomen har gett dig. Ytterst handlar det alltså om att du accepterar dig själv – precis som du är. Då kan du lättare ge och ta emot all den lust, innerlighet och glädje som sexualiteten kan ge.

Få svar på dina frågor

RFSU

Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, vill bland annat öka kunskaperna och skapa en öppen attityd kring sexualtekniska hjälpmedel. Förbundet har också telefonrådgivning, bland annat RFSU-kliniken i Stockholm, telefon  08-692 07 70.
Läs mer på www.rfsu.se

Cancerfondens informations- och stödlinjen

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se.  Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få information, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje