Fakta
- Oavsett när behovet uppstår ska sjukvården erbjuda rehabilitering under och efter cancer.
- Vilken, och hur mycket, rehabilitering som behövs är individuellt.
- Det är sjukvårdens ansvar att koppla in rätt kompetens för din rehabilitering.
Många tänker att det svåra med att få cancer är själva beskedet om sjukdomen och den behandling som sedan följer. När behandlingen är avslutad och man har ”överlevt cancern” ska livet bli som vanligt igen. Men ofta är det inte så.
Granskad av: Linda Björkhem-Berghem, docent, Karolinska institutet, överläkare, Stockholms sjukhem
Cancerbehandlingar är ofta tuffa och det kan behöva sättas in rehabiliterande åtgärder både under och efter behandlingen. Utmaningarna är inte bara fysiska utan även psykologiska, sociala och existentiella. Ibland även ekonomiska.
För en del är behovet av rehabilitering inte så stort direkt efter att behandlingen är avslutad. Vissa problem kommer först en tid efteråt.
Andra får funktionsnedsättningar som en direkt följd av behandlingen och behöver intensiv rehabilitering på en gång. Oavsett när behovet uppstår ska sjukvården erbjuda rehabilitering efter cancer.
Vilken, och hur mycket, rehabilitering som behövs varierar från person till person. Det finns fysisk, psykisk, existentiell och social rehabilitering.
Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de negativa följderna av sjukdomen och behandlingen.
Ofta är det vårdteamet inom specialistsjukvården som har det inledande ansvaret för att en rehabiliteringsplan sätts upp. Cancerrehabiliteringen ges oftast på sjukhus, polikliniskt (dvs att du besöker sjukhuset för behandlingen men är inte inlagd).
I vissa regioner finns särskilda rehabiliteringsinternat där du kan få vara under ungefär en till två veckor. Tanken med en sådan intensiv rehabilitering är att, tillsammans med andra, bearbeta konsekvenserna av sjukdomen och stärka din fysiska förmåga.
En patients rättigheter är en blandning av lagliga rättigheter och bestämmelser inom regionerna.
Enligt det Nationellt vårdprogrammet för cancerrehabilitering, som är ett underlag för regionerna, ska cancerrehabilitering löpa under hela vårdprocessen och fortsätta så länge det finns behov.
Redan i inledningen av det Nationella vårdprogrammet konstateras att all rehabilitering inte kan ske på samma sätt i hela landet eftersom ”de geografiska förutsättningarna varierar” men däremot ska ”alla patienter med cancer få sina behov tillgodosedda på ett likvärdigt sätt.”
Oavsett vilken region du tillhör har alla patienter som fått en cancerdiagnos rätt till en kontaktsjuksköterska och en individuell vårdplan.
Vårdplanen ska vara skriven för och tillsammans med dig och innehålla tider för undersökningar och behandlingar, kontaktuppgifter med mera. I ”min vårdplan” ska en planering för din cancerrehabilitering ingå.
Behoven av rehabilitering ska gås igenom och planeras efter vad du behöver. Du ska inte själv behöva ta ansvar för att ditt rehabiliteringsbehov bedöms eller behöva efterfråga rätt insatser.
Eftersom ditt rehabiliteringsbehov kommer att förändras med tiden ska vården göra nya bedömningar regelbundet efter din och dina anhörigas situation.
Vårdplanen ska inte innehålla facktermer, utan vara skriven så att du kan förstå och ta till dig informationen den innehåller.
Alla personer som får en cancerdiagnos har rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan har det övergripande ansvaret för dig och dina närstående genom hela vårdkedjan.
I kontaktsjuksköterskans uppdrag ingår att vara tillgänglig, att informera om kommande steg i vården och behandlingen, att ge stöd vid normala krisreaktioner och att förmedla kontakter med andra yrkesgrupper.
Genom din vårdplan och med din kontaktsjuksköterskas hjälp kan du vara delaktig i din behandling och rehabilitering.
Sedan 2010 finns en lagstadgad rätt till en fast vårdkontakt, det vill säga kontaktuppgifter till en namngiven person på vårdenheten även om det tidigt i din behandling inte har utsetts en kontaktsjuksköterska än.
Beroende på cancerdiagnos anges i de så kallade ”standardiserade vårdförloppen”* när under utredningsfasen en patient ska erbjudas en kontaktsjuksköterska.
* I Sverige finns standardiserade vårdförlopp - en bestämd rutin för hur olika cancerdiagnoser ska utredas och undersökas. Syftet är att väntetiderna ska kortas och vården göras mer jämlik.
Som patient kan du inte kräva remiss till alternativa behandlingar.
Om du väljer att använda andra behandlingar parallellt med den behandling du får av sjukvården, berätta gärna det för din läkare så att de olika behandlingarna inte påverkar varandra.
I dag finns ett förbud för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att behandla tre allvarliga sjukdomar I Sverige. Cancer är en av de sjukdomarna. De andra två är epilepsi och diabetes.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.