0

Aktiviteter i sociala medier

Immunterapi

Immunterapi är ett sätt att förmå kroppens immunförsvar att angripa cancerceller så som immunförsvaret skyddar oss mot andra smittämnen. Immunförsvaret har dock ofta svårt att effektivt oskadliggöra cancercellerna.

Att utnyttja kroppens immunförsvar mot cancerceller är ett område där utvecklingen gått framåt med stormsteg på senare år.

Immunförsvaret är kroppens skydd mot sjukdomsframkallande ämnen. Det består bland annat av olika vita blodkroppar, celler som är specialiserade på att känna igen främmande ämnen som virus och bakterier och oskadliggöra dem. Tanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller, som annars är experter på att undkomma försvaret.

Mångårig forskning bakom

Forskning om kroppens eget försvar mot cancer har pågått och stöttats av Cancerfonden i årtionden. Redan på 1960-talet visade cancerforskarna Georg och Eva Klein vid Karolinska institutet att tumörceller kan utlösa specifika immunreaktioner. Även benmärgstransplantationer, som länge använts för att behandla leukemier, är en slags immunterapi.

De senaste åren har stora framsteg gjorts när det gäller att utnyttja kunskapen om immunsystemet för att utveckla nya cancerbehandlingar. 2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets genombrott av tidskriften Science och 2015 belönades en av de främsta immunterapiforskarna med Laskerpriset – det näst finaste priset för medicinsk forskning efter Nobelpriset.

I dag har flera effektiva immunterapeutiska behandlingar nått patienterna, och fler utforskas i studier världen över.

Antikroppar – kroppens målsökande missiler

Ett sätt att få fart på immunförsvaret mot cancer är att använda antikroppar. Det är proteiner som är en del av immunförsvaret, men de kan även tillverkas utanför kroppen och ges i form av läkemedel.

Antikroppar kan ses som missiler som binder till specifika molekyler på ytan av cancercellen och fungerar som flaggor som signalerar till immunförsvarets T-celler (en slags vita blodkroppar) att gå till attack. Det finns redan en rad sådana antikroppsbaserade cancerläkemedel och ännu fler är på väg.

De senaste åren har också en nyp av läkemedel tillkommit med antikroppar som i stället riktar in sig på speciella molekyler på T-cellerna. Dessa molekyler fungerar normalt så att de bromsar T-cellerna, men genom att blockera ”bromsen” med en antikropp blir cellerna mer aggressiva mot cancern. Den här typen av läkemedel har redan haft stor betydelse för patienter med bland annat malignt melanom och lungcancer, och testas vid allt fler diagnoser.

Specialtränade försvarsceller

En annan metod är att förstärka immuncellerna utanför kroppen, vilket testas bland annat på patienter med hudcancer. Vita blodkroppar, framförallt T-celler, tas då från tumörvävnad eller från blodet och modifieras genetiskt så att de blir mer effektiva på att bekämpa cancercellerna. De här modifierade cellerna brukar kallas CAR T-celler, där CAR är namnet på ett speciellt protein på cellernas yta som känner igen tumörceller. Cellerna odlas och blir fler innan de ges tillbaka till patienten. Flera forskare med anslag från Cancerfonden jobbar med olika varianter av den här metoden, både med CAR T-celler, och kroppens så kallade naturliga mördarceller, NK-celler.

Vaccin mot cancer

Vaccin fungerar enkelt uttryckt så att kroppen tillförs en del av det ämne som orsakar en sjukdom – och på så vis väcks immunförsvaret och skyddar oss mot smitta. Cancer smittar inte, men vissa cancerformer kan orsakas av smittsamma virus, till exempel livmoderhalscancer. Därför vaccineras idag flickor i skolåldern, vilket kommer att minska insjuknandet i denna cancerform.

Vaccination mot hepatit, som infekterar levern, skulle också kunna förebygga många fall av levercancer världen över. Men det finns också så kallade cancervacciner som ges som behandling när en cancer redan utvecklats. Vaccinet som ges kan innehålla en viss slags immunceller (dentritceller), proteiner eller DNA från tumörceller.

Virus kan stimulera försvaret mot cancer

Ovan berättade vi att virus är orsak till flera cancerformer, till exempel är infektion med humant papillomvirus, HPV, starkt kopplat till livmoderhalscancer och hepatit B till levercancer. Men virus kan också användas som ett vapen mot cancer genom att på olika sätt stimulera immunförsvaret. I Uppsala pågår till exempel en studie där vanliga förkylningsvirus specialdesignas att leta upp och infektera cancerceller. Där förökar sig virusen till de helt enkelt spränger cancercellerna, vilket också leder till att immunförsvaret aktiveras. I början av 2017 behandlades den första patienten i Uppsalastudien. 

Cancerfonden finansierar en rad svenska forskningsprojekt om olika former av immunterapi.