0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Huvud-hals-cancer

Cancer i munnen, näsan, svalget eller strupen är ovanliga cancerformer i Sverige (2,3 procent av all cancer) som oftast drabbar män. Medelåldern är cirka 65 år. Symtom kan vara diffusa: ett sår en förändring i munhålan eller svalget, en knöl på halsen, hes stämma eller sväljsvårigheter med smärta upp mot örat.

Här hittar du information om munhåle-, svalg- och strupcancer. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att kontakta Cancerfondens informations- och stödlinje. Mejl: infostodlinjen@cancerfonden.se. Telefon: 020-59 59 59.

Varje år diagnostiseras omkring 1 400 fall av huvud-hals-cancer i Sverige. De vanligaste tumörlokalisationerna är munhåla och svalg , cirka 350 per år vardera samt struphuvudet cirka 170 per år. Huvud-hals-cancer är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor men denna kvot varierar mellan olika tumörlokalisationer.

Huvud-hals-cancer  är bara några av ett stort antal cancersjukdomar. Dessa sjukdomar är mycket olika varandra, men alla har det gemensamt att de börjar med ett fel i någon av kroppens celler.
Läs mer om vad cancer är

Sjukdomstecken

Tidiga stadier av cancer i munhålan, svalget eller strupen ger ofta diffusa, vaga symtom och liknar dem som uppträder vid andra, ofarliga sjukdomar till exempel infektioner. En viktig skillnad är att infektioner brukar gå över på ett par veckor.

Ett allmänt råd är att man bör söka läkare om de symtom som beskrivs nedan kvarstår i tre veckor.

Munhålan

På läpparna och inne i munhålan är ofta en irritation, ett sår, en förändring/tumör som inte försvinner det första tecknet på cancer. I en del fall finns först en röd eller en vit fläck i slemhinnan som ett förstadium till cancer. Röda fläckar kallas för erytroplakier och vita fläckar kallas för leukoplakier. Om fläcken övergår till ett sår som inte läker eller till en förhårdnad, ofta smärtande, bör man söka läkare.

Svårigheter att tugga, svälja och röra på tungan kan också vara tecken på cancer i munhålan.
Ibland upptäcks cancern därför att tandprotesen inte längre passar eller genom att talet har förändrats.

Spottkörtlarna

Det vanligaste symtomet på denna relativt ovanliga cancerform är en knöl/tumör. Värk kan förekomma och ensidig ansiktsförlamning som dock oftast  är ett sent symtom vid cancer i en öronspottkörtel.

Tumörer i öronspottkörtlarna är oftare godartade än elakartade jämfört med tumörer i spottkörtlarna under käkbenet men för samtliga spottkörteltumörer gäller att de ska utredas och ofta opereras de för att säker diagnos ska erhållas.

Svalget

Ensidigt obehag eller smärtor särskilt vid sväljning är vanliga symtom vid cancer i svalget. Ofta med utstrålning mot örat. När tumören tillväxer tillkommer svårigheter att svälja och talet kan förändras. Det allra vanligaste symtomet är dock att man upptäcker en knuta på halsen.

Struphuvudet

Vid cancer i struphuvudet är det vanligaste symtomet heshet, men också andra röstförändringar förekommer. Hesheten beror på att cancern i de flesta fall växer på stämbanden och då förändras deras svängningsförmåga. Redan en liten tumör på ett stämband kan orsaka heshet. Om hesheten varar mer än tre veckor bör man uppsöka läkare som kan undersöka stämbanden

I de fall då cancern inte sitter på stämbanden brukar symtomen vara mer vaga. Det kan vara lätta sväljningsbesvär eller känsla av en klump i halsen. Även obehag/smärta förekommer som ibland strålar ut mot ena örat.  

Näsan och bihålorna

En cancer i näsan eller bihålorna kan först visa sig som långvarig, ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva.

Knuta på halsen

En knuta på halsen utgörs oftast av en förstorad lymfkörtel i samband med en infektion, till exempel en vanlig förkylning. Knutan är då oftast ömmande. En oöm knuta som också tillväxer kan vara första tecknet på en tumör i öron-näsa-halsområdet.

Undersökningar

De flesta tumörer inom huvud-, hals-området upptäcks vid en öron-, näs- och hals- undersökning. Läkaren har en ljuskälla på huvudet och kan lysa in i näsa, munhåla och svalg, iaktta tumören och känna på den, palpera.  En tumör känns fastare än vävnaden runt omkring den.

  • Med endoskop (betyder titta inuti) undersöks näsan, svalget och struphuvudet. Det är ett smalt och böjligt instrument som förs in via näsan. Om tumören är väl synlig och tillgänglig för provtagning kan biopsi i lokalbedövning för mikroskopisk analys det vill säga, patologisk anatomisk diagnos (PAD) utföras.
  • Om lymfkörtel/tumör på halsen föreligger kan finnålspunktion för cytologisk diagnos (FNAC)utföras. Härvid erbjuds möjlighet att ställa diagnos på cellutstryk.
  • Datortomografi (DT) eller annan metod för skiktröntgen, då den undersökta kroppsdelen avbildas i ”skivor”, används ofta för att fastställa hur utbredd en cancer är. Samt om tumören har spridit sig till halsens lymfkörtlar eller mer ovanligt till lungorna. Även magnetkameran (MR)kan utnyttjas för sådan undersökning. Vid undersökning med datortomograf eller magnetkamera ligger patienten på en brits med huvudet inne i en cirkelformad öppning i apparaten. I datortomografen används röntgenstrålar för att få fram bilden. I magnetkameran är det i stället magnetfält och radiovågor. Båda apparaterna är kopplade till datorer som framställer bilder vilka visas på en bildskärm eller skrivs ut på papper.
  • Kontrastmedel används ibland också vid röntgenundersökning för att bättre se tumörutbredning. Kontrastmedel ansamlas ofta i tumörer och metastaser vid huvud-hals-cancer.
  • PET-DT, possitronemissionstomografi, kombinerad med datortomografi (DT) är ytterligare en metod att synliggöra tumörer.

Men dessa metoder ger inte alltid säkra besked om hur utbredd en cancer är och läkarens kliniska undersökning av tumörutbredningen är alltid mycket viktig.

Om cancern sitter i svalget eller struphuvudet sövs patienten ibland för att läkaren ska kunna göra en noggrann undersökning.

Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

Behandlingar

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Dessa cancerformer behandlas framför allt med strålning och operation, med eller utan tillägg av medicinsk tumörbehandling (cytostatikabehandling eller så kallade målstyrda läkemedel).  Ibland räcker det med antingen operation eller strålning men i andra fall kombineras de olika metoderna.

Hur behandlingen läggs upp varierar beroende på tumörlokalisation och tumörstorlek. Tumörer i tungbas, halsmandlar, svalg och struphuvud ges oftast strålbehandlingen först och opereras vid behov medan tumörer i munhåla först opereras och sedan strålbehandlas. Medicinsk tumörbehandling kan användas före eller under strålbehandling för att förstärka effekten av strålningen, men kan också användas för att lindra symtom vid sena stadier av dessa cancerformer.

Kirurgi

Målet med en operation är att få bort hela tumören med marginal. Därför tar kirurgen också bort en del av den vävnad som finns omkring tumören. Hur operationen utformas beror på var och hur cancern växer och på hur operationen påverkar förmågan att prata, tugga och svälja, men också utseendet.

Mindre tumörer går ofta att operera bort utan att det leder till någon stor försämring av dessa funktioner. Men när det är fråga om större tumörer där kirurgi med marginal innebär omfattande vävnadsförlust behövs ofta plastikkirurgisk hjälp att ersätta förlorad mjukvävnad och/eller bensubstans. Denna teknik utvecklas fortlöpande.
 
I det medicinska fackspråket används olika termer för olika operationer.

  • Hemiglossektomi innebär att halva tungan opereras bort och kan vara tillräcklig behandling om cancern växer på ena sidan av tungan.
  • Laryngektomi är den operation som innebär att struphuvudet avlägsnas och om det är en del av struphuvudet som tas bort heter ingreppet hemilaryngektomi.
  • Neck dissektion eller halskörtelutrymning innebär att halsenslymfkörtlar avlägsnas kirurgiskt. Här finns olika variationer på denna operation beroende på var primärtumören sitter och huruvida tumörspridning till halsens lymfkörtlar föreligger eller ej.

Strålbehandling

Munvård efter strålbehandling

Muntorrhet kan bli ett problem för patienter som får strålning mot tumörsjukdom i munhåla eller svalg. Det beror på att spottkörtlarna nära munhålan, framför allt den så kallade öronspottkörteln, påverkas så att salivproduktionen minskar kraftigt eller försvinner helt. Den muntorrhet som då blir följden kan bli besvärande för patienten på flera sätt. I saliven finns ämnen som skyddar tänderna och därför ökar risken för karies och tandlossning. Minskad salivproduktion medför också svårigheter att äta torr mat. Med moderna strålbehandlingstekniker kan ofta biverkingarna minskas och spottkörtelfunktionen bevaras hos allt fler patienter.

Läs mer om munvård och strålbehandling

Strålbehandlingen kan numera med stor precision riktas mot tumören. Det vanligaste schemat är att strålningen ges en gång per dag fem dagar i veckan i 5–7 veckor. 

En ganska ny metod för strålbehandling är brakyterapi. Då placeras strålkällan inne i tumören genom ett operativt ingrepp, oftast i narkos. Fördelen med metoden är att det blir en mycket hög stråldos i tumören eftersom den ligger närmast strålkällan, men inte i den omgivande, friska vävnaden. Endast vissa tumörer är lämpade för denna behandling och metoden finns inte vid alla sjukhus som ger strålbehandling.

Det finns flera kända biverkningar vid strålbehandling som sjukvården numera är mycket uppmärksam på och försöker förebygga.

  • Patientens näringstillstånd försämras. Under behandlingen kan det av flera skäl vara svårt att äta som vanligt. En del patienter blir illamående av strålbehandlingen. Den orsakar också en akut inflammation i munslemhinnan och halsen varför det kan göra ont att svälja. Lukt- och smaksinnena kan också påverkas av strålbehandlingen så att de fungerar sämre än normalt. Biverkningarna går över när behandlingen är avslutad.Men det är alltid svårt att förutsäga förutsäga hur lång tid det kommer att ta eftersom det varierar mellan olika personer.
  • Spottkörtlarna kan skadas vid strålbehandlingen av vissa tumörer. Då minskar salivproduktionen och patienten drabbas av muntorrhet, som kan bli bättre efterhand, men ofta består resten av livet. Pågående forskning rörande strålbehandling syftar till att minska denna negativa effekt av behandlingen. Problem med tänderna som tandlossning och risk för karies förekommer.
  • Om det finns risk för ätproblem brukar patienterna få rådgivning redan innan behandlingen. Ett råd är att äta extra näringsrik mat inför behandlingen och om möjligt också medan den pågår. För många patienter brukar det vara lättare att svälja flytande näringslösningar än den vanliga maten. Dietisten kan informera om de olika möjligheter som finns och ger tips om hur man kan klara att få i sig tillräckligt med näring.
    Ibland bedöms det som lämpligt att patienten före behandlingsstart får en sond eller så kallad PEG (en slang som med ett litet ingrepp opererasw in direkt i magsäcken) för att säkra en fullgod näringstillförsel.

Läs mer om mat vid cancer

Medicinsk tumörbehandling 

Flera olika typer av cytostatika kan krympa tumörer inom huvud- och halsområdet. Dock finns det ännu inte något cytostatikum som ensamt eller i kombination med andra kan bota dessa cancerformer. I vissa situationer kan dock cytostatikabehandling öka möjligheten till bot, exempelvis genom att kombineras med strålbehandling.

För patienter med avancerade tumörstadier, där kirurgi inte kan användas eller där sannolikheten för bot med enbart strålbehandling är liten, är i dag ett tillägg av cytostatika under strålbehandlingen en behandlingsform som kan öka möjligheten till bot.

Om cancern har spridit sig i kroppen så att bot inte längre är möjlig kan medicinsk tumörbehandling ge lindring och bromsa sjukdomsförloppet.

Det pågår mycket forskning om hur medicinsk tumörbehandling kan användas tillsammans med strålning i behandlingen av huvud- och halscancer.

En viktig vidareutveckling av läkemedelsbehandlingen är så kallad målstyrd behandling framför allt i form av antikroppar som riktar sig mot speciella receptorer på tumörcellen och kan både minska tumörtillväxten och förstärka effekten av strålbehandlingen.
Läs mer om cytostatikabehandling

Att tala utan struphuvud

När struphuvudet måste opereras bort förlorar patienten förmågan att tala med sina stämband. Förr i tiden fick patienterna lära sig matstrupstal eller använda vibrator mot halsen. Idag erhåller den absoluta majoriteten av dessa patienter en röstventil i samband med operationen som kan börja användas ett par veckor efter op. Ventilen förbinder luftstrupen med matstrupen så att luften från lungorna leds in i matstrupen där slemhinnan vibrerar (istället för stämbanden), genererar ljud som blir till artikulerat - oftast mycket bra -  tal  med hjälp av övriga talorgan dvs gommen, tungan och läpparna.

Tungan är också viktig för talet och om dess rörlighet blir sämre påverkar det talet. Men ändå kan patienter som förlorat hela tungan lära sig att tala fullt begripligt.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Orsaker till munhåle-, svalg- och strupcancer

Orsakerna till dessa cancerformer är inte kända i detalj. Det har klart visats att rökning och alkohol, både var för sig men ännu mer i kombination ökar risken.Högrisk HPV (humant papillom virus) är en känd riskfaktor för cancer i halsmandlar och tungrot och bedöms vara orsak till den stora ökningen av dessa cancerformer de senaste trettio åren.Epstein-Barr  virus kan orsaka cancer i nässvalget. 

Trädamm i arbetsmiljö med dålig ventilation ökar risken för näscancer och det gör troligen också trälim som innehåller fenoler. Numera har arbetsmiljön förbättrats och antalet fall av denna cancerform har minskat kraftigt.

Det anses också finnas ett samband med inflammation. Kronisk inflammation i munhålan, svalget, strupen eller näsan torde därför öka risken för cancer.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

Kontakta Mun- & Halscancerförbundet (f.d. Svenska Laryngförbundet) som är ett handikappförbund för personer som drabbats av cancer i munhåla, svalg eller struphuvud.

Läs mer om på www.mhcforbundet.se

För mig är rosa bandet en symbol för en gemenskap som ger hopp om att det är möjligt att bli frisk. Att köpa det rosa bandet kan kännas som en droppe i havet. Men många små droppar blir tillsammans en kraftfull våg.
Alicia Vikander
Skådespelerska