Felipe Pereira är forskaren och entreprenören som ska utveckla en helt ny genterapi mot solida tumörer som melanom, tarmcancer och bröstcancer. Ett ambitiöst mål, menar han själv, men övertygad om att det ska gå vägen.

Felipe Pereira och hans företag ligger nu i startgroparna för den första kliniska studien. Andra kvartalet 2027 ska den första patienten någonsin få testa en helt ny typ av genterapi mot cancer.
– Att starta ett företag var vår enda chans att kunna testa behandlingen på patient. Det var därför jag startade det, det är min motivation, säger Felipe Pereira, cancerforskare och professor vid avdelningen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet.
Det var åtta år sedan företaget grundades och Felipe Pereira var ivrig att komma igång. Det nya företaget såg dagens ljus på exakt samma dag som den vetenskapliga publikationen kom ut och som visade att det går att omprogrammera cancerceller på det här sättet.
Jag hade de tre saker som behövs: teamet, patenten och ett unikt koncept.
– Forskningen låg rätt i tiden för att kunna hitta investeringar. Jag hade de tre saker som behövs för att vi ska kunna lyckas föra forskning till en produkt: teamet, patenten och ett unikt koncept.
Han forskar om immunterapi, alltså att påverka kroppens eget immunsystem så att det blir bra på att attackera cancer.
Det ingår många olika sorters celler i immunförsvaret och en typ av ovanliga immunceller är dendritiska celler som har en viktig roll i att sätta igång immunsystemet så det angriper cancer.
Felipe Pereiras idé är att omprogrammera cancerceller så att immunförsvaret upplever dem som dendritiska celler och på så sätt ökar immunsystemets förmåga att angripa cancer.
Själva omprogrammeringen görs med en behandling där gener förs in i tumörcellernas DNA. En stor fördel är då att det är patientens egna cancerceller som omvandlas och behandlingen blir skräddarsydd till just den personen.
Målet är att skapa en standardbehandling som kan användas vid solida tumörer som till exempel melanom, huvud- och halscancer, tarmcancer eller bröstcancer.
– Det är en helt ny mekanism, så när vi startar vår kliniska studie nästa år måste vi först bevisa att den är säker och inte ger svåra biverkningar. Det troliga är att vi börjar testa på patienter med melanom.
– Vi behöver ett 40-tal patienter i första studien och vi håller nu på att skala upp tillverkningen så att vi kan producera tillräckligt mycket av genterapin.
Det som driver honom är nyfikenhet, att undersöka nya idéer och göra experiment för att ta reda på om någonting kan fungera.
Sverige är ett bra land för forskare som vill driva sina egna idéer. Här har man gott om vetenskaplig frihet.
– Om jag ska vara ärlig ligger min motivation i grunden i nyfikenhetsbaserad forskning och att bidra till det vetenskapliga samhället. Sverige är ett bra land för forskare som vill driva sina egna idéer. Här har man gott om vetenskaplig frihet.
En önskan om att kombinera forskarbanan med att vara entreprenör och starta ett företag kom när han arbetade som postdoktor vid Ichan School of medicine vid Mount Sinai University i New York.
– Jag såg att de forskare som drev företag där hade väldigt dynamiska sätt att arbeta på där de forskade i labbet samtidigt som de förberedde för studier på människa. De här teamen fick också en del uppmärksamhet.
– Så jag ville göra lite av samma sak när jag kom tillbaka till Europa, säger Felipe Pereira.
Han flyttade tillbaka till hemlandet Portugal och startade ett företag som handlade om att omprogrammera blodstamceller så att de skulle kunna användas för att ersätta skadade celler.
2017 fick han ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i Sverige och flyttade över sin verksamhet till Lunds universitet. Han har också haft forskningsanslag från Cancerfonden sedan dess.
– Men den första företagsidén var inte riktigt mogen att gå vidare med och vi lyckades inte få riskkapital. Jag antar att man lär sig genom att försöka och när vi startade vårt nuvarande företag Asgard 2018 så hade jag de lärdomarna med mig in.
Fyra dagar i veckan är han på laboratoriet på Lunds universitet och en dag i veckan på företaget.
– Jag använder en del av hjärnan på labbet och en annan del på företaget, skämtar han.
Men faktum är att det finns skillnader. Företaget behöver mer av struktur, processer och standardiserade arbetssätt medan det nyfikna och undersökande förhållningssättet är helt avgörande i forskningen.
På labbet är de 25 i gruppen och på företaget finns 15 personer anställda.
Jag arbetar med intelligenta människor och det är viktigt att ge alla frihet att utvecklas och att göra sitt arbete på bästa sätt.
– Jag är väldigt stolt över de människor som arbetar med mig och vad vi har åstadkommit på åtta år. Jag vill verkligen tro att det här bara är början på allt vi ska göra.
Han framhäver hur viktigt det är att det finns en gemensam vision som alla kan tro på och arbeta mot.
– Jag arbetar med intelligenta människor och det är viktigt att ge alla frihet att utvecklas och att göra sitt arbete på bästa sätt.
– Jag vill ha en ledarstil som stärker människor att fatta egna beslut snarare än att kontrollera dem och följa upp på varje sak de gör. Det tror jag är receptet för framgång.