CAR T: Kroppens egna celler blir läkemedel mot blodcancer

Vi ställde frågor till cancerforskaren Gunilla Enblad, överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i onkologi vid Uppsala universitet, om metoden som gör kroppens egna immunceller till läkemedel.

Vad är CAR T-cellsbehandling?

– Det är en slags immunterapi som använder sig av kroppens egna immunceller. I första steget plockas immunceller som kallas T-celler ut från patientens eget blod. På ett laboratorium förses cellerna med en ny gen för ett protein som heter CAR.

– Det gör att T-cellerna blir bättre på att söka upp cancerceller och döda dem. Därefter odlas cellerna så att de blir fler. De här stegen tar tre till fem veckor och sedan får patienten tillbaka cellerna som då kan upptäcka och attackera cancerceller i kroppen.

Vilka patienter med blodcancer kan få CAR T-cellsbehandling?

– Det finns flera kommersiella sådana här produkter för att förändra immuncellerna utanför kroppen och de kan användas för att behandla olika typer av blodcancer, både leukemier och lymfom och myelom.

– Alla patienter som får CAR T ska först ha testat minst en behandling med cytostatika och om den inte fungerar går vi vidare till CAR T. Det är alltså patienter som i stort sett är obotligt sjuka som kan få den här behandlingen. 

– Dessa patienter har annars väldigt dålig prognos, men kan nu klara sig i flera år och 40-50  procent av dem botas och behöver ingen mer behandling.

Och det var borta! Det fanns ingen cancer på bilderna! Det är osannolikt bra! Det var verkligen ett sådant där moment, eller ögonblick, i mitt yrkesliv!

Finns det problem med CAR T?

– Kostnaden är ett problem. Det räcker med en dos per patient, men den dosen kostar omkring tre miljoner kronor. Metoden har nu utvecklats för användning vid myelom och då skulle flera hundra patienter i Sverige vara lämpliga för att få den. Det innebär stora kostnader och svårigheter att prioritera i vården.

– Vi behöver hitta nya sätt för att få ner kostnaderna och kanske kan det ske med konkurrens mellan företagen eller att sjukhusen får möjlighet att tillverka cellerna själva.

Vilka biverkningar finns det av CAR T-cellsbehandling?

– CAR T skapar en överaktivering av immunsystemet som kan ge influensaliknande symtom. Ibland kräver det intensivvård men jag tycker att vi kan hantera detta bra i sjukvården idag.

– Det kan också uppstå en immunbiverkan på hjärnan med i värsta fall svullnad i hjärnan. Flera månader efteråt kan behandlingen ge låga blodvärden eftersom benmärgen hämmas av immunsystemet. Det här kan också bli ganska besvärligt.

Vi flyttar hela tiden gränserna för vad vi kan och vad som är möjligt.

– Så det finns allvarliga biverkningar, men alternativet för de här patienterna är att inte överleva. Jag har varit med om att patienter har dött efter behandlingen vilket kan bero på biverkningar men också på en kombination av att vara svårt sjuk i cancer och sedan drabbas av en infektion.

– Det är alltid fruktansvärt när någon dör, men vi är på gränsen av vad vi klarar av att göra för att bota cancer och vi flyttar hela tiden gränserna för vad vi kan och vad som är möjligt.

Du var med och tog hit CAR T-cellsbehandling. När och hur kom CAR T till Sverige?

– År 2010 gavs den första CAR T-cellsbehandlingen till en människa i USA. Det var en forskare här i Uppsala som heter Angelica Loskog som tog med sig metoden hit och via ett särskilt avtal med USA-forskare fick vi möjlighet att sätta upp en forskningsstudie här i Sverige.

– I maj 2014 gav vi vår första CAR T-behandling och det var även den första behandlingen med CAR T i Europa. När de kommersiella produkterna kom hit hade vi behandlat 39 patienter i forskningsstudier.

– Alla patienter som fick behandlingen då lever inte idag men det finns några patienter som sannolikt blev botade. Jag hörde nyligen från en av dessa patienter som är frisk och jobbar idag. ”Jag hade inte fått se mina barnbarn utan er,” sa hen. Det ger förstås stor glädje att höra.

Vad testar ni nu för att utveckla CAR T-cellsbehandling som metod?

– Nu pågår en forskningsstudie där jag är medicinskt ansvarig läkare och där vi testar en CAR T-cells-behandling som är förstärkt med en molekyl för att bli extra effektiv. Den är utvecklad här i Uppsala av forskaren Magnus Essand.

– Det kändes svettigt när studien körde igång och vi skulle ge det till den första patienten som heter Göran och har lymfom sedan många år tillbaka. Han fick behandlingen den 4 november 2024.

– Ett år senare satt jag här i mitt arbetsrum och åt lunch framför datorn. Jag skulle träffa Göran på eftermiddagen och tog fram bilderna från hans undersökning. Och det var borta! Det fanns ingen cancer på bilderna! Det är osannolikt bra! Det var verkligen ett sådant där moment, eller ögonblick, i mitt yrkesliv!

– Det har bara gått ett år så vi måste förstås ha en realistisk inställning till att det kan hända att cancern kommer tillbaka. Men det har ändå gått ett år och det här var i en egen studie som vi gjort från labb till patient och som har fått stöd från Cancerfonden.