”Musiken blev en fristad när min bror gick bort”

Det är en tid som hon beskriver som den svåraste hon någonsin upplevt.

– Det var det värsta jag varit med om. Fruktansvärt. Som barn har man inte verktygen för att hantera något så stort. Det är svårt även för vuxna – men det här var verkligen en krissituation för mig, berättar Anna. 

Mitt i sorgen fanns två saker som hjälpte henne att ta sig igenom dagarna: musiken och de vuxna runt omkring som såg henne och fanns där för henne. 

– Jag bearbetade sorgen genom att skriva och genom musiken.  

En trogen fristad

Anna beskriver att musiken hela tiden har varit hennes fristad. Upplevelsen av att förlora sin bror också format hennes syn på cancer och vikten av att bidra till att fler ska överleva. 

– Cancer drabbar så ofantligt många människor i hela samhället. Även när det inte är ens närmaste påverkas man, för det berör så många. Därför tycker jag det är jätteviktigt att man engagerar sig och stöttar forskningen. 

Viljan att bidra föddes tidigt

År 2005 anmälde Annas memma henne till Gävles lucia och det finns ett urklipp ur tidningen där det står att hennes dröm är att samla in pengar till cancersjuka genom musiken.  

– Och det är ju precis det jag får göra nu. 

När hon nu deltar i Körslaget – Tillsammans mot cancer blir musiken och sången inte bara en fristad – utan också ett sätt att bidra till något större. Kopplingen till sjukdomen fortsätter finnas nära i Annas liv.  

Strax innan inspelningarna av programmet satte igång fick hon beskedet att hennes mamma fått en blodcancerdiagnos.  

– Att få vara med på detta och sjunga mot cancer är bland det finaste jag tror att jag kommer få göra. Jag får göra det roligaste jag vet – sjunga – och samtidigt göra det för det viktigaste syftet jag vet. 

För Anna är engagemanget både personligt och hoppfullt. Genom att dela sin historia och stå på scen vill hon hedra sin bror och samtidigt vara med och göra skillnad.