Målinriktade läkemedel

I dag förstår läkare och forskare bättre än någonsin tidigare hur en cancercell skiljer sig från en normal cell i kroppen. Denna kunskap gör det möjligt att bättre rikta behandlingen mot just cancercellerna. 

Granskad av: Peter Nygren, professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Fakta

  • Målinriktade läkemedel ökar chansen till effektiv behandling och innebär mer begränsade biverkningar jämfört med mer generellt verkande cytostatika.
  • Läkemedlet förs med blodet till i stort sett alla celler i kroppen och utövar sin effekt beroende av de olika cellernas inneboende egenskaper.
  • Det finns i huvudsak två typer av målinriktade läkemedel, antikroppar samt små molekyler.

Vad är målinriktade läkemedel?

De nya läkemedlen kan sägas vara målinriktade då de avser att verka mot just de ämnen eller strukturer som är avvikande.

Det kan även handla om att det finns mer av vissa påverkbara strukturer på eller i just cancerceller, jämfört med i normala celler.

Eller att cancercellerna utövar en negativ påverkan på omgivningen, till exempel immunförsvarets celler, så att cancercellerna får en överlevnadsfördel.

Mer begränsade biverkningar

Denna typ av målinriktad behandling ökar chansen att vara effektiv och samtidigt ha mer begränsade biverkningar än mer generellt verkande cytostatika.

Ibland används uttrycket ”målsökande behandling” för dessa riktade läkemedel. Den terminologin undviks i denna text, då den ger bilden av att läkemedlet har en inneboende kraft att söka upp sitt mål.

I verkligheten är det så att läkemedlet precis som vanligt förs med blodet till i stort sett alla celler i kroppen och utövar sin effekt beroende av de olika cellernas inneboende egenskaper.

Antikroppar och små molekyler

De nya, målinriktade läkemedlen, kan delas in i två huvudgrupper:

  • Antikroppar, eller som de egentligen heter: monoklonala antikroppar. Detta betyder att antikropparna stammar från en enda klon och alltså är riktade mot samma målämne. Dessa läkemedels kemiska namn brukar sluta på ”mab”.  
  • Så kallade små molekyler. De läkemedel som bygger på denna typ av syntetiskt framtagna molekyler har namn som slutar på ”mib” eller ”nib”. 

Båda dessa typer av målinriktade läkemedel avser att blockera vissa signalvägar i cancercellerna - eller normala celler i cancercellernas omgivning. Det kan ske via cellens yta och då går det att använda antikroppar.

Andra signaler kan stoppas inuti cellen, i cellens cytoplasma och i det fallet används istället små molekyler.

I Sverige är i dag ett 20-tal målinriktade läkemedel av varje typ (antikroppar och små molekyler) godkända för behandling av olika slags cancer.

CAR-T-celler

En tredje typ av målinriktade läkemedel är nu på väg att introduceras i Sverige och utgörs av kroppsegna immunceller, så kallade CAR-T-celler. Dessa modifieras utanför kroppen så att de effektivt kan känna igen och förstöra vissa typer av tumörceller.

  • Efter odling av cellerna i laboratoriet så att de förökar sig ges de tillbaka till patienten som en behandling vid ett enda tillfälle.
  • Cellerna utövar sedan sin effekt under lång tid och behandlingen har så här långt visat sig mycket effektiv mot vissa typer av leukemier och lymfom.

Två olika läkemedel som används för att producera CAR-T-celler är godkända av läkemedelsmyndigheter. Hur behandlingen ska införas i rutinsjukvården i Sverige är ännu inte bestämt, varför CAR-T-cellsbehandling här inte beskrivs mer i detalj.

Fördjupning antikroppar och små molekyler

Behandling med antikroppar

Analys ger svar om läkemedlet fungerar

För att de målinriktade läkemedlen ska fungera behöver cancercellerna vara mottagliga för den effekt läkemedlet har.

I vissa fall kan olika analyser av cancercellerna göras för att avgöra förutsättningarna för att ett målinriktat läkemedel ska kunna fungera till exempel genom att studera deras gener eller om de tillverkar vissa proteiner.

Då går det att få reda på om läkemedlet kan fungera hos en enskild patient.

  • Genetiska analyser görs med hjälp av så kallade molekylärbiologiska metoder, genom att exempelvis med hjälp av enzymer klippa sönder cellens arvsmassa och se hur den ser ut.
  • Med så kallade histokemiska metoder går det också att färga tumörcellerna. På så vis går det att se om de bär på vissa proteiner som läkemedlet är riktat mot eller ej.

Cancertypen avgör om analys krävs

Om det behövs analyser av cancercellerna inför behandling med ett målinriktat läkemedel beror både på vilken form av cancer patienten har och vilket läkemedel det handlar om.

  • Ett exempel är vid cancer i tjock- och ändtarmen som går att behandla med antikroppar riktade mot en struktur kallad EGFR som sitter på cellerna. Men i ungefär hälften av fallen är denna struktur ändrad. Då fungerar inte denna behandling. 
  • På samma sätt går det att se om viss form av bröstcancer är mottaglig för behandling med antikroppar. Ungefär 15-20 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer har så kallad HER2-positiv bröstcancer.

I dessa fall har tumörcellerna ovanligt många HER2-mottagare på sin yta, något som stimulerar tumörcellernas förmåga att växa och dela sig.

För att ta reda om tumören är av HER2-typ görs tester på tumören när den opererats bort, eller på en liten bit av tumören, en biopsi, före operation.

Men det är inte alltid denna typ av analyser behövs. Vid exempelvis blodcancerformen kronisk myeloisk leukemi har i stort sett alla patienter nytta av målinriktad behandling, eftersom man vet att tumörcellerna har egenskapen som gör dem känsliga för det aktuella läkemedlet.

Behandling med målinriktade läkemedel

Behandling med målinriktade läkemedel kan både användas som botande och lindrande, så kallad palliativ behandling. När dessa läkemedel ingår i en botande behandling kombineras de ofta med annan form av behandling.

Kombination med cytostatika

Vid exempelvis lymfom kan antikroppsbehandling kombineras med cytostatika, och kombinationen har visat sig bidra till att fler botas. När det gäller tjock- och ändtarmscancer kan en liknande kombination ge en något bättre effekt, jämfört med bara cytostatika, men inte lika dramatisk.

Målinriktade läkemedel kan både användas som botande och lindrande behandling.

Vid bröstcancer som är av HER2-typ används läkemedlet Herceptin (trastuzumab) som tilläggsbehandling efter operationen, ihop med cytostatika, men även i de fall när cancern har spritt sig. Vid cancer i exempelvis tjocktarm och äggstockar används en blodkärlshämmande antikropp.

Om någon form av målinriktat läkemedel bör användas för en viss cancerform och patient bedöms utifrån den kunskap som skapats genom forskning om läkemedlet.

Ibland sker det efter undersökning av egenskaper hos den enskilda patientens tumör samt alltid med beaktande av andra faktorer hos patienten som kan påverka behandlingsnytta och risk för biverkningar.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Till forskarna som söker svar

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Illustration av ett brev