Fråga Cancerlinjen

Vi på Cancerlinjen svarar på frågor om cancer. Frågor som vi tycker har ett allmänt intresse lyfter vi ibland här på webben. Helt anonymt såklart. På den här sidan har vi samlat frågor om cancer som ni där ute har ställt till oss. Du kan ställa din egen fråga under respektive diagnos.

Om cancer

Hur märker man skillnad på hemorrojd mot cancertumör i ändtarmen?

Blod i avföringen kan bero på olika orsaker. Det vanligaste är att det beror på hemorrojder eller en spricka i ändtarmsöppningen. Blödning från tarmen utan konstaterad orsak behöver bedömas av vården.

Hur vanligt är det att man får fler än ett malignt melanom?

Årligen diagnostiseras ca 4150 maligna melanom på ca 4000 personer.

Om gynekologisk cancer

HPV 16, ökar det risken för cancer?

HPV 16 är en så kallad högrisk-HPV-typ som ökar risken för cellförändringar på livmoderhalsen. Cellförändringar är inte cancer, men kan leda till cancer.

Det är därför viktigt att gå på sina gynekologiska cellprovstagningar för att upptäcka eventuella cellförändringar. 

Ska man tänka på vilket preventivmedel man har om man har ärftlighet i cancer?

Det är viktigt att få individuell rådgivning av en barnmorska eller läkare om man funderar på att börja med hormonella preventivmedel.

Kombinerade hormonella preventivmedel minskar risken för äggstockscancer, livmodercancer och tarmcancer. Det finns en liten ökad risk för bröstcancer.

Om hudcancer

Får man vara i solen om man behandlas med cytostatika? Om inte, varför?

Huden är mer känslig för solen under cytostatikabehandling och ungefär ett år efter avslutad behandling. Rekommendationen är att skydda huden mot solen med kläder och hög solskyddsfaktor. 

Om man är rödhudad, har man lättare att få cancer då? Har hört att det är vanligare?

Personer med blå ögon, rött eller blont hår, ljus hudtyp (ofta med fräknar) har en högre risk att drabbas av hudcancer.

Om att leva nära cancer

Jag har precis blivit klar med behandling. Nu väller känslor och tankar över mig. Hur hanterar jag det?

Det är många som upplever samma sak. Under behandlingen hinner man ofta inte känna efter vilket gör att känslor bubblar upp efteråt.

Det kan vara en hjälp att tänka att det är ok att vara ledsen och frustrerad efter att man gått igenom något svårt. Det är också viktigt att prata med sin läkare.

Mitt mående och liv är verkligen upp och ner efter cancern. Ska det vara så?

Det kan vara så. Men det betyder inte att det måste vara så eller ska vara så. På många sätt kan det vara en helt normal reaktion. Men om du själv känner att det påverkar din vardag negativt finns det hjälp att få. Det är viktigt att du berättar för din läkare eller sjuksköterska hur du känner.

Om bröstcancer

Får man gå på mammografi fast man är under 30 år?

Screening av brösten med mammografi erbjuds alla kvinnor från 40 års ålder. Om man upplever ev förändring i bröstet i en ålder under 40 avgör vården om en mammografi ska genomföras. 

Min mormor och mamma har haft bröstcancer. Är risken stor att jag får det?

Bröstcancer orsakas via ett komplicerat samspel mellan många olika riskfaktorer som genetik, hormonor och miljö. Hur stor din risk att drabbas är går inte att veta. Om din mamma och din mormor drabbades av bröstcancer i ung ålder kan misstankar om ärftlig bröstcancer stärkas. 

Om sorg

Har det någon betydelse för sorgeprocessen om man är närvarande när döden närmar sig?

Det finns inget svar som passar alla. Men de flesta önskar att få vara med vid dödsbädden, kanske för att hålla den döendes hand, smeka kinden eller läsa något.

En medvetslös människa kan förnimma tal och beröring, något som kan tänkas skänka den döende trygghet. När man talar i samma rum som en döende person bör man tänka på att hen kanske uppfattar det man säger.

Att inte vara närvarande vid dödsfallet ger ibland skuldkänslor. Många efterlevande berättar att den döende tycktes passa på att sluta sina dagar ensam. Kanske vill man bespara de närstående själva avskedets trauma?

Många som inte varit med funderar över hur slutet var. Att få detaljerad information om tiden före och vid dödsögonblicket är viktigt för dem som inte kunnat vara närvarande. Ofta kan vårdpersonalen berätta hur det gick till när den sjuka avled.

Vad kan vara bra att tänka på efter dödsfallet?

I allmänhet är det bra att se den avlidna och få möjlighet att ta farväl. Om man önskar kan man få vara med och göra i ordning kroppen.

Det kan kännas viktigt att den dödes anletsdrag är naturliga, håret i ordning och att omtyckta plagg ersätter sjukhusklädseln.

Det är värdefullt att efteråt få prata med vårdpersonalen för att få svar på frågor. Kommer frågor upp senare kan man ta förnyad kontakt.

Dödsbeviset kan till exempel vara skrivet så att man inte förstår dödsorsaken. Den ansvarige läkare kan då kontaktas för att förklara.

Bli månadsgivare cancerfonden

För den här och kommande generationer


Bli månadsgivare


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.