Frågor & svar om gynekologisk cancer

I forskning har man sett att en HPV-infektion har pågått i minst 5 år innan cancer i livmoderhalsen uppstår. 

Den allmänna screeningen för livmoderhalscancer slutar vid 64 års ålder.

Sista provtagningen kan ske senare eftersom man utgår från senaste provtagningstillfället. Om du till exempel blir kallad när du är 63 år (alltså innan du fyllt 64 år) kommer du att kallas igen efter 7 år när du är 70 år.

Om du vill fortsätta dina kontroller efter att du inte längre blir kallad inom screeningen kan du boka och bekosta dem själv hos en gynekolog.

Symtomen för de gynekologiska cancersjukdomarna skiljer sig åt.

Läs mer om gynekologisk cancer

Studier har visat 100% effekt mot cellförändringar som orsakats av HPV 16 och 18, och ungefär 70% skydd mot alla typer av HPV-virus som kan orsaka livmoderhalscancer.

Nej, det finns inget samband mellan de två cancerdiagnoserna. 

15-20% av alla äggstockscancerdiagnoser beror på ärftligheter. Misstänker vården att en cancersjukdom har en ärftlig orsak, kan vården initiera en ärftlighetsutredning.

Lichen är en hudsjukdom som drabbar de yttre könsorganen och innebär en liten ökad risk för cancer där. Vid en behandlad lichen minskar sannolikt risken för cancer.

Ja, men det är mycket ovanligt då vaccinet har en oerhört god effekt. Men i och med att risken finns, är det viktigt att gå på sina kallelser för gynekologisk cellprovtagning.

Det finns olika orsaker till olika diagnoser. HPV, humant papillomvirus, är den vanligaste orsaken till cancer i livmoderhalsen. HPV-infektion går dessutom att förebygga med vaccin. Båda pojkar och flickor i årskurs 5 eller 6 erbjuds vaccin mot HPV enligt vaccinationsprogrammet. 

Vaccinet har bäst effekt om det ges innan sexuell debut, men har trots allt mycket god effekt även hos dem som genomgått och läkt ut en HPV-infektion.

De allra flesta HPV-infektioner läker ut av sig självt inom två år. Det man kan göra själv är att sluta röka. Att röka gör att det tar längre tid att läka ut en HPV-infektion. Om infektionen inte läker ut tar man bort eventuella cellförändringar innan de utvecklas till cancer.

Har man aldrig haft sexuellt umgänge med någon (oavsett kön) behöver man inte lämna cellprov.

Om man har oregelbundna vaginala blödningar utan förklaring bör man söka vård för att få det bedömt. Du kan vända dig till en gynekolog. 

90% av alla HPV-infektioner läker ut av sig självt. Ett fåtal kan få kronisk HPV-infektion. 

HPV 16 och 18 är de vanligaste högrisk-HPV-typerna som orsakar ca 70% av all livmoderhalscancer, men HPV 31, 33, 45, 52 och 58 kan också orsaka livmoderhalscancer. De står för ca 20% av alla livmoderhalscancerdiagnoser.

Nej. Klamydia är en könssjukdom som orsakas av en bakterie.

Vid enometrioscystor i äggstockarna finns det en ökad risk för äggstockscancer.

Kallelser för gynekologisk cellprovtagning sker från och med 23 års ålder. Du behöver inte testas tidigare på grund av att din mamma har haft gynekologiska cellförändringar. 

Livmoderhalscancer går att bota. Ju tidigare cancern upptäcks, desto bättre prognos. HPV-vaccinet ger ett bra skydd mot infektionen som kan leda till cellförändringar och livmoderhalscancer.

HPV är inte en slags cancer. HPV, Humant papillomvirus, är ett sexuellt överförbart virus. Det finns över 100 olika typer av HPV varav ett 15-tal kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen. Dessa cellförändringar kan, men behöver inte, utvecklas till livmoderhalscancer.

Om cellprovtagningen påvisar HPV följs man i de allra flesta fall upp tätare. Det beror bland annat på ålder och om det finns cellförändringar eller inte. 

En cysta innebär ett hålrum eller tumör som innehåller vätska. En godartad cysta utvecklas inte till en elakartad cysta (dvs cancer).

HPV 16 är en så kallad högrisk-HPV-typ som ökar risken för cellförändringar på livmoderhalsen. Cellförändringar är inte cancer, men kan leda till cancer.

Det är därför viktigt att gå på sina gynekologiska cellprovstagningar för att upptäcka eventuella cellförändringar. 

Det är viktigt att få individuell rådgivning av en barnmorska eller läkare om man funderar på att börja med hormonella preventivmedel.

Kombinerade hormonella preventivmedel minskar risken för äggstockscancer, livmodercancer och tarmcancer. Det finns en liten ökad risk för bröstcancer.

Det har genomförts och pågår kliniska studier om immunterapi vid livmoderhalscancer. Resultaten har varierat.

Mer forskning behövs för att avgöra om immunterapi kommer vara en del av framtidens behandling vid livmoderhalscancer. 

JA! Vaccinet fungerar förebyggande och har bäst effekt innan sexdebut. Det man ska tänka på om man tar vaccinet efter sexdebut är att vaccinet inte kommer skydda mot de HPV man redan utsatts för.

Det är därför viktigt att fortsätta gå på sina kallelser för cellprovtagning och söka vård om man skulle få symtom. 

Som forskningen ser ut just nu håller skyddet hela livet. 

HPV-virus orsakar 98 procent av all livmoderhalscancer.

I undantagsfall kan man drabbas av en form av körtelcancer, adenocarcinom, utan att ha en HPV-infektion. 

Precis som vid annan cancer har det uppstått ett fel i cellerna som gör att de delar sig okontrollerat.

Rökning, samtidig infektion med någon annan könssjukdom, långvarigt bruk av p-piller (mer än 5 år) och ärftliga faktorer kan öka risken för livmoderhalscancer.