0

Aktiviteter i sociala medier

Vanliga frågor om bröstcancer

Hur många får bröstcancer i Sverige varje år?

År 2015 upptäcktes 9 382 bröstcancerfall hos kvinnor och 62 hos män. Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom, år 2015 utgjorde den 30 procent av all kvinnlig cancer. Antalet fall ökar något varje år. Två av förklaringarna är att bröstcancer i dag upptäcks tidigare, främst med hjälp av mammografi, och att medellivslängden ökar. Alla kvinnor i Sverige rekommenderas mammografiundersökning i åldern 40-74 år. Åldersintervallet kan variera i olika landsting.

I vilken ålder är bröstcancer vanligast?

Medianåldern vid insjuknande i bröstcancer är drygt 60 år. Färre än 5 procent är yngre än 40 år och drygt 80 procent är över 50 år. I Sverige lever i dag över 90 000 kvinnor som någon gång har fått en bröstcancerdiagnos.

Vad beror bröstcancer på?

Man vet idag inte exakt varför bröstcancer uppstår. Sannolikt uppkommer sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika faktorer som till exempel arvsanlag, hormonell påverkan på bröstkörtlarna och olika livsstilsfaktorer.

Påverkar p-piller och hormonbehandling risken att få bröstcancer?

Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-piller. Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en ökad risk.

Finns det något samband mellan fetma och bröstcancer?

Sambandet mellan hög vikt och risken för bröstcancer är komplicerat. Övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Förklaringen kan vara att östrogen hos kvinnor som slutat menstruera i huvudsak bildas i fettväv och eftersom överviktiga kvinnor har många fettceller får de högre östrogennivåer än smala kvinnor. Detta kan leda till en ökad bröstcancerrisk.

Övervikt hos yngre kvinnor är kopplat till en minskad risk för bröstcancer. Teorin bakom det är att överviktiga kvinnor har mer oregelbundna menstruationer vilket innebär mindre östrogenpåverkan på bröstkörtelvävnaden än vad normalviktiga kvinnor som menstruerar regelbundet har.

Vilket är det vanligaste symtomet?

Det vanligaste symtomet är en knöl i bröstet. De flesta knölar som uppkommer i bröstet är dock helt ofarliga, men alla knölar som inte försvinner av sig själva efter några veckor måste undersökas. Tvärtom vad många tror är smärta i bröstet inte ett typiskt symtom.

Hur gör man när man själv undersöker sina bröst?

Du kan själv bidra till att sjukdomen upptäcks tidigt genom att undersöka dina bröst regelbundet.
Lär dig mer om hur du ska göra här.

Jag känner en knöl i bröstet, vart ska jag vända mig för att få den undersökt?

Du kan ringa till närmaste bröstmottagning. De finns på de flesta sjukhus. Du kan även kontakta din vårdcentral eller gynekolog som gör en första undersökning.

Vilka undersökningar görs för att ställa diagnos?

En bröstcancerdiagnos ställs vanligen genom trippeldiagnostik som består av tre moment:

  1. Klinisk undersökning som innebär att läkaren tittar på och känner igenom bröstet och lymfkörtlar i armhålan och vid nyckelbenen.
  2. Mammografi, ibland kompletterad med ultraljud.
  3. Finnålspunktion som innebär att celler sugs ut från det misstänkta området i bröstet med hjälp av en en nål. Cellerna undersöks sedan i mikroskop. Ibland kompletteras undersökningen med mellannålsbiopsi, då man med en något grövre nål tar ut vävnad från bröstknölen.

Varför görs ultraljud på yngre kvinnor?

Yngre kvinnor har tätare bröst, det vill säga mer bröstkörtelvävnad än äldre, vilket gör det svårare att på mammografibilder se eventuella förändringar. Därför kompletteras mammografin med ultraljud. Ultraljud kan inte ersätta mammografi men är ett bra komplement för att undersöka brösten framförallt på yngre kvinnor.

Kan man göra mammografi om man har silikonimplantat?

Ja, det kan man, men man måste tala om för mammografipersonalen att man har implantat. Ibland kan kompletterande röntgenundersökningar eller magnetkameraundersökning behöva göras.

Jag har många släktingar som har haft bröstcancer. Kan jag undersöka mig för att se om jag har ökad risk?

Ärftlighet är bakomliggande orsak i cirka 10 procent av alla bröstcancerfall. Om man har flera nära släktingar eller någon mycket ung släkting som drabbats av bröstcancer kan det finnas misstanke om ökad ärftlig risk. Man kan vända sig till en ärftlighetsmottagning för mer information. Ärftlighetsmottagningar finns på universitetssjukhusen i Lund, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Stockholm.

Vilken är den vanligaste behandlingen vid bröstcancer?

Bröstcancerbehandlingen börjar oftast med att tumören opereras bort. I dag sker det vanligen med bröstbevarande kirurgi, det vill säga en del av bröstet tas bort. Oftast opereras även en eller ett antal lymfkörtlar i armhålan bort och analyseras. I de flesta fall ges någon tilläggsbehandling som cytostatika, strålbehandling och/eller antihormoner. Vid bröstbevarande kirurgi ges alltid strålbehandling mot kvarvarande bröstkörtelvävnad.

Vad är sentinel node?

Det är den första lymfkörtel som lymfbanorna i tumörområdet i bröstet går till. Den kallas även för portvaktskörtel. Det har visat sig att denna körtel blir först drabbad när bröstcancer sprider sig. Vid de flesta bröstcanceroperationer undersöker man med en särskild teknik om portvaktskörteln innehåller cancerceller. Om den gör det tas fler lymfkörtlar i armhålan bort, annars inte. 

Tappar alla som får cytostatika håret?

Nej, man tappar inte håret av alla cytostatikapreparat. Men den cystostatikabehandling som ges vid bröstcancer innebär att man tappar håret.

När kommer håret tillbaka?

När cytostatikabehandlingen är avslutad börjar håret växa igen. Ibland blir det nya håret av annan kvalitet och färg.

Kan man sola på det strålbehandlade området?

Man bör undvika att sola det bestrålade området åtminstone det första året efter behandlingen. Man får sedan prova sig fram hur mycket sol man tål, det är viktigt att man inte bränner sig.

Hur är prognosen?

Chansen att bli botad har ökat de senaste årtiondena. Prognosen är bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks. I dag lever drygt 80 procent 10 år efter bröstcancerdiagnos. Män med bröstcancer har en något sämre prognos då sjukdomen oftast upptäcks i ett senare stadium.

Kan man operera in ett nytt bröst efter bröstcanceroperation?

Om man har opererat bort hela bröstet kan man oftast operera in en bröstprotes eller bygga upp ett nytt bröst av kroppsegen vävnad från buken eller ryggen. Det kan man göra antingen i samband med att bröstet tas bort, omedelbar bröstrekonstruktion, eller i ett senare skede.

Är risken ökad att få bröstcancer även i det andra bröstet?

Ja, det finns en ökad risk för det. Därför är det viktigt att gå på regelbundna mammografikontroller och att själv undersöka sina bröst (sitt bröst).

Får man svullen arm av bröstcancer?

Om man har tagit bort lymfkörtlar i armhålan finns en risk för besvär från armen i form av tyngdkänsla, spänningskänsla, molvärk och svullnad, det vill säga lymfödem. Om sådana besvär uppstår bör man tala med sin läkare så att man kan få en remiss till sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska med lymfterapeututbildning.

Kan man göra något själv för att minska risken för återfall?

Det finns studier som visar att kvinnor som har haft bröstcancer och som motionerar regelbundet minskar sin risk för återfall.

Om man får ett återfall, vilken behandling kan då vara aktuell?

Om en bröstcancerbehandlad kvinna får återfall i sjukdomen är det antingen som en tumör i eller kring bröstet eller i form av fjärrmetastaser i ett annat organ, till exempel i lunga eller skelett. Det finns många möjligheter att behandla spridd bröstcancer med till exempel cytostatika, antihormoner, strålbehandling eller monoklonala antikroppar. Behandlingarna kan ges i olika kombinationer. Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett gott liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingsregimer.