Många kvinnor över 74 har fortsatt risk att utveckla bröstcancer, samtidigt som de själva måste betala om de vill fortsätta gå på bröstcancerscreening. Nu uppmanar Cancerfonden Socialstyrelsen att modernisera bröstcancerscreeningen.
Många kvinnor över 74 år har fortsatt risk att utveckla bröstcancer, samtidigt som de själva måste betala om de vill fortsätta gå på mammografiundersökningar. Det skapar ojämlikhet och riskerar att cancer upptäcks i ett senare skede. Därför bör bröstcancerscreeningen anpassas efter varje kvinnas individuella risk, inte bara efter ålder.
– Vi lever längre och friskare högre upp i åldrarna. För många är 74 ingen ”ålder” längre. Ändå är det då kvinnor stryks från mammografiprogrammet, trots att vi vet att vissa kvinnor kan ha en fortsatt risk att utveckla bröstcancer även senare i livet, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden.
I dag diagnostiseras ungefär vart fjärde bröstcancerfall bland kvinnor som är utanför det organiserade screeningprogrammet, alltså bland dem som är över 74 år. Andelen väntas öka i takt med att befolkningen blir äldre.
Det är snart tre år sedan Socialstyrelsen senast tog ställning till nuvarande åldersgränser för screening. Sedan dess har både diagnostiken och forskningen tagit stora steg framåt. Därför är dags att se över åldersgränserna igen.
– Sverige har ett av världens bästa screeningprogram och Socialstyrelsen har gedigna processer för att utvärdera programmen. Men det är nu snart tre år sedan de tog ställning till de senaste åldersgränserna. Under den tiden har teknikens utveckling gått i en rasande fart och öppnat upp för nya möjligheter där fler liv kan räddas, vi ser därför att det finns anledning att se över programmet på nytt, så att ingen med kvarstående risk att utveckla cancer ska behöva fasas ut ur screeningprogrammet, säger Ulrika Årehed Kågström.
Socialstyrelsens föreskrifter anger vad regionerna minst ska erbjuda men det finns inget som hindrar att regioner tar ett större ansvar för äldre kvinnor redan i dag.
Ett konkret förslag är att införa en riskbedömning när kvinnor kallas till sin sista mammografi vid 74 års ålder. De som bedöms ha fortsatt hög risk skulle då kunna fortsätta kallas till screening, medan de med låg risk inte behöver göra det.
I dag måste kvinnor som vill fortsätta med mammografi själva stå för kostnaden om de inte själva känner en förändring i bröstet. En riskbaserad modell skulle kunna göra screeningen mer träffsäker och jämlik.
Det skulle bidra till att fler cancerfall upptäcks tidigare och samtidigt minska oro bland äldre kvinnor som vill fortsätta gå på mammografi.
Utvecklingen inom diagnostik och teknik går nu snabbt. Tack vare forskningen finns i dag metoder för att bedöma en kvinnas individuella risk för bröstcancer. Det handlar bland annat om AI-baserad bildanalys och nya sätt att tolka täta bröstvävnader, som kan dölja tumörer vid vanlig mammografi.
– Det som har hänt nu är otroligt spännande, att man bara genom att AI analyserar själva mammografibilden bättre kan förutsäga risk än med de klassiska kliniska modellerna. Det vore ett enkelt sätt börja individualisera screeningen utifrån den enskilda kvinnans risk, säger Sophia Zachrisson, röntgenläkare och professor vid Lunds universitet.
Därför bör att Socialstyrelsen utreda hur riskbedömningar kan införas i det nationella screeningprogrammet.
Utöver riskbedömning vill Cancerfonden att regeringen ger Socialstyrelsen ett tydligt uppdrag att modernisera hur screeningprogram bedöms och uppdateras.
En sådan modernisering bör inkludera både en prövning av flexibla åldersgränser och riskbaserade modeller och utveckling och test av AI-baserade metoder inom ordinarie program, något som redan pågår i Region Uppsala, baserat på forskning finansierad av Cancerfonden.
Moderniseringen bör också inkludera bättre användning av registerdata för att kunna göra beräkningar och dra slutsatser snabbare, i stället för att vänta på studier med lång uppföljningstid som ofta saknas vid till exempel åldersförändringar i programmen.
Nya forskningsresultat och bättre metoder måste kunna påverka rekommendationerna snabbare för att rädda fler liv.
Sverige har länge legat i framkant när det gäller mammografi och har redan en högre övre åldersgräns än många andra länder. I flera europeiska länder upphör screening redan vid 69 års ålder, medan Nederländerna har 75 år som övre gräns.
Flera länder med lägre gränser tittar nu på om de ska höja dem till våra nivåer.
I en del länder, som Storbritannien, finns inga fasta övre åldersgränser, utan kvinnor kan själva begära fortsatt screening via remiss eller egen anmälan.
Syftet med förändringen är att fler kvinnor ska överleva sin sjukdom. Ju tidigare en bröstcancer upptäcks, desto större är chansen att botas och till att få en skonsammare behandling.
Vi vill bidra till att forskningsresultat snabbare når patienter. Att modernisera screeningprogrammen är en viktig del av det arbetet.
Var det här en intressant nyhet?
