Kronisk cancer
Hitta rätt direkt
En cancersjukdom kan redan från början, eller senare i skedet, komma till en punkt när sjukdomen inte är botbar. Då inleds palliativ vård istället för botande (kurativ) behandling.
Målet med en palliativ behandling är att kunna ha kvar en så hög livskvalitet som möjligt, så länge som möjligt. Det handlar om att ”få leva tills man dör”.
Palliativ vård består av fyra hörnstenar
- Symtomlindring
- Teamarbete
- Kommunikation och relation
- Närståendestöd
Syftet med behanlingen är att skapa trygghet runt den som är sjuk och se till att både hens medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov tillgodoses.
Symtomlindring
Det finns olika former av lidande man kan drabbas av och som det finns hjälp att få lindrande kring.
- Fysiskt lidande – smärta, illamående, andnöd, fatigue (extrem trötthet).
- Psykiskt lidande – förnekelse, oro, ångest, vrede, depression och uppgivenhet.
- Socialt lidande – att förlora sin identitet, kroppsfunktioner eller sin roll i familjen och bland vänner.
- Andligt och existentiellt lidande – att känna meningslöshet, skuld och skam.
Med hjälp av symtomlindring kan man på olika sätt lindra de olika formerna av lidande.
Teamarbete
Den palliativa vården ska ha en helhetssyn kring den som är sjuk. Därför är det viktigt att olika kategorier av personal samarbetar tillsammans utifrån sin specifika kompetens.
De personalgrupper som kan ingå i ett palliativt team är
- Läkare
- Sjuksköterska
- Fysioterapeut / Sjukgymnast
- Arbetsterapeut
- Dietist
- Kurator
- Undersköterska
- Präst / Sjukhuskyrkan / Andlig vägledare
Kommunikation & relation
För att kunna bidra med trygghet och stöd i en påfrestande situation är en viktig del av vårdpersonalens uppgift att bygga upp en relation både till den som är sjuk och de närstående.
Det görs främst med hjälp av samtal. Att våga prata om svåra frågor är en viktig del av den palliativa vård.
Det är bra om vårdpersonalen frågar hur mycket information den som är sjuk vill ha och visar respekt för om hen inte vill ha så mycket information.
När personalen informerar om något svårt informationen alltid vara korrekt och tydlig. Det är viktigt att den inte är för inlindad eftersom det lätt leder till olika tolkningar och missförstånd.
Att kontiuerligt ha samma personer i personalgruppen kring den som är sjuk är också bra för att skapa trygghet.
Närståendestöd
Även närstående befinner sig ofta i en egen sorg och kris. Det är viktigt att också de som är nära får samtalsstöd, både med och utan den som är sjuk.
När närstående får möjlighet till enskilt samtal kan det vara lättare att ställa de frågor som kanske undviks när den som är sjuk är med.
Om de som lever nära någon som är sjuk har en realistisk bild och är informerade om det förväntade förloppet brukar det leda till ökad trygghet.
Som närstående kan man behöva känslomässigt stöd via samtal men även kring mer praktiska saker som ekonomi eller juridiska frågor.
Det kan vara bra att ha kontakt med en kurator, både för det känslomässiga och praktiska stödet.
Läs om att vara närstående vid livets slut
Brytpunkter och palliativa faser
Många tänker att palliativ vård bara handlar om vård i livets slut, men den palliativa vården kan delas upp i en tidig och en sen fas.
Den tidiga fasen kan pågå under flera år medan den sena fasen bara pågår under månader eller veckor.
Den sena fasen delas in i ytterligare faser. Faserna skiljs åt av mer eller mindre tydliga brytpunkter där det är viktigt att den som är sjuk och de närstående får tydlig information om att vårdens inriktning har ändrats. Den informationen får man i så kallade brytpunktssamtal, eller informerande samtal.
Kronisk cancer och palliativa faser
Den palliativa vården kan delas upp i en tidig och en sen fas, och den sena fasen delas in i ytterligare faser. De skiljs åt av mer eller mindre tydliga brytpunkter.
Den tidiga palliativa fasen kan pågå under flera år. Under den här fasen fortsätter man med behandlingar i syfte att bromsa sjukdomsutvecklingen, förlänga livet och ge bra livskvalitet.
I den sena palliativa fasen försöker man inte längre bromsa sjukdomen, bara ge så bra livskvalitet som möjligt. I livets slutskede sover patienten mycket, orkar inte med sociala kontakter som tidigare och aptiten minskar.
Den palliativa vårdens uppdrag innefattar också att ge närstående stöd i sorgeprocessen. På efterlevandesamtal finns möjlighet att ställa medicinska frågor och tala om sin sorg.
Tidig palliativ fas
Det finns cancersjukdomar som är kroniska redan när man får sin diagnos. Andra sjukdomar blir kroniska efter att sjukdomen spridit sig till andra organ än det organ sjukdomen började i.
Under den tidiga palliativa fasen fortsätter man med behandlingar som har ett syfte att bromsa sjukdomsutvecklingen, förlänga livet och ge bra livskvalitet.
Det är viktigt att identifiera de som är sjuka i en tidig palliativ fas för att hinna bedöma och planera för kommande vårdbehov i god tid och för att sätta in rätt resurser i rätt tid. Det kan minska lidandet hos både den som är sjuk och de närstående.
Sen palliativ fas
I den sena palliativa fasen ger man inte längre behandling för att bromsa sjukdomen och förlänga livet. Inriktningen är istället att ge så bra livskvalitet som möjligt under den tid som är kvar.
Det är oftast inte heller meningsfullt med förebyggande behandling som att sänka kolesterolvärden eller blodtryck.
Studier visar på att det kan vara gynnsamt att sluta med kolesterolsänkande och blodtryckssänkande mediciner i den sena palliativa fasen för att det då kan göra mer skada än nytta.
Livets slut
I livets absoluta slutskede börjar alla kroppens funktioner sakta släckas ner.
Kroppen förbereder sig på att dö vilket gör att aptiten minskar och man orkar inte med sociala kontakter på samma sätt som tidigare.
Man sover mer, eller ligger och slumrar stor del av dagen. De sista dagarna eller timmarna har den som är sjuk ofta en lägre medvetandegrad eftersom även hjärnans funktion nu är nedsatt.
Det är en helt naturlig del av processen med att dö att inte längre kunna äta eller dricka.
I livets absoluta slutskede kan kroppen inte längre ta till sig näring och under de sista dagarna gör till exempel dropp mer skada än nytta och kan ge besvärande biverkningar.
I de allra flesta fall är döendet en lugn process. Det finns också bra och effektiv symtomlindring att få när det behövs.
Läs om palliativ vård i livets slut
Efterlevandestöd
Den palliativa vårdens uppdrag slutar inte när någon dör utan inkluderar också att ge de närstående stöd i sorgeprocessen efteråt.
För många människor räcker det med det stöd man får i det egna nätverket. Men många kan också tycka att det är mycket positivt att få en kontakt med personal hos den vårdenhet som tagit hand om den man förlorat.
På ett så kallat efterlevandesamtal kan man som närstående få möjlighet att ställa medicinska frågor och även tala om sin sorg.
Om någon får en ovanligt svår sorgereaktion kan man få hjälp med att hitta en kurator, psykolog eller annat stöd från vården.
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller mejla oss här.
Hittade du informationen du sökte?
Liknande innehåll
