Praktiska råd när någon nära dött

När någon har dött får myndigheter och kommuner veta det automatiskt genom att läkaren på till exempel en palliativ avdelning skickar ett så kallat dödsbevis till folkbokföringen.

För dig som närmast anhörig är det viktigt att informera familjemedlemmar och anhöriga så snart som möjligt. Det är viktigt att alla som nämns i dödsfallsintygets släktutredning informeras.

Andra som sedan är bra att informera så snart det går kan vara

• Släkt
• Vänner, grannar och bekanta
• Arbetsgivare och kollegor
• Hemtjänst, grannar
• Andra som kan ha till exempel avtal med den som gått bort, som städbolag, föreningar och organisationer där hen var medlem och andra kontakter.

Ta gärna hjälp av någon familjemedlem eller nära vän så kan det kännas lite lättare. 

För att orka allt när du förlorat någon nära kan du behöva ta ledigt vid dödsfallet eller begravningen.

Kontakta din arbetsgivare för att få veta vad som gäller på din arbetsplats. En del arbetsgivare tillåter ledighet utan avdrag på lönen när någon nära har gått bort. 

Läs mer på Efterlevandeguiden

En del samlar sina önskemål om hur begravningen ska gå till, listar var viktiga papper finns, information om sin ekonomi etc i någon form av arkivtjänst, som Vita Arkivet hos Fonus och Livsarkivet hos Sveriges Begravningsbyråers Förbund. 

Dödsboet kommer automatiskt få meddelande när dödsdatumet har registrerats och kan då kontakta den begravningsbyrå/förbund arkivtjänsten finns hos för att få ta del av innehållet.

På så sätt kan den som gått bort framföra sina önskemål vilket kan hjälpa till i till exempel planeringen av begravningen.

Idag har många konton på flera olika sociala medier och medlemskap/inlogg hos olika företag. För att avsluta medlemskap etc är det oftast lättast att kontakta företagen direkt.

På sociala medier kan det finnas alternativ att antingen avsluta kontot eller göra om det till minneskonto. På en del plattformar (som Twitter) avslutas kontot per automatik när det har varit inaktivt under en tid. 

Om din närstående har listat sina inloggningsuppgifter kan du själv radera/ändra kontona, men annars kan du behöva ett dödsfallsintyg från Skatteverket för att avsluta sociala medier-kontot. 

Information hos några av de största sociala medier-plattformarna

• Google
• Facebook
• Instagram
• LinkedIn
• Twitter
• Tiktok

Varken Snapchat eller Whatsapp anger någon information om hur man kan radera kontot för någon som har gått bort. 

När någon dör övergår den personens alla tillgångar och skulder till ett så kallat dödsbo. Den eller de som är ansvariga för dödsboet kallas dödsbodelägare.

De flesta banker får automatiskt veta när någon har dött och skickar då ut ett saldobesked till adressen som den som dött var skriven på. 

Om du tror att det finns konton eller tillgångar hos andra banker än det ni fått saldobesked om, behöver ni kontakta vardera bank och fråga. 

Dödsbodelägare

Dödsbodelägare är de som är ansvariga för dödsboet och är oftast de närmast anhöriga. Det kan vara maka/make eller andra arvingar.

Om man inte hittar någon anhörig är det kommunens ansvar att försöka hitta en anhörig eller utse en god man. Om inte någon anhörig hittas tillfaller tillgångarna Allmänna Arvsfonden. 

Dödsfallsintyg

Det är bra att börja med att beställa dödsfallsintyg från Skatteverket. Det används för att intyga att ni har behörighet att göra bankärenden, avsluta konton etc. 

Beställ dödsfallsintyg

Om ni är flera dödsbodelägare ska alla beslut fattas tillsammans. Om ni vill att en av er ska kunna göra bankärenden med mera behöver den personen fullmakt från de andra dödsbodelägare. Sådana fullmakter finns ofta hos bankerna.

Bouppteckning

En bouppteckning måste göras och lämnas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Det är en lista av de tillgångar och skulder personen som dött hade dagen för dödsfallet. 

När bouppteckningen är klar är den din legitimation på att du/ni är ansvariga för dödsboet. Först efter bouppteckningen är klar kan arvet fördelas. 

Läs mer hos Skatteverket

Dödsboanmälan

Om personen som har gått bort hade väldigt lite tillgångar ersätts bouppteckningen med en så kallad dödsboanmälan. Den lämnas in till till kommunen. 

Det här kan bli aktuellt om ni ser att tillgångarna i dödsboet inte kommer täcka skulderna och kostnader för begravningen etc. Kontakta kommunen för att få veta mer. Det kan också finnas möjlighet till att få bidrag till begravningskostnaderna hos kommunen.

Konton och ekonomi

Bank-id, internetbank och bankkort brukar spärras/avslutas automatiskt av bankerna. Autogiron, e-fakturor etc avslutas inte utan behöver göras av dig som dödsbodelägare.

Innan bouppteckningen har gjorts ska i regel inga räkningar betalas. Det går dock att betala "vanliga" räkningar innan bouppteckningen om man är säker på att dödsboet har tillräckligt med tillgångar för att täcka de kostnader dödsboet ska stå för, som begravning och vissa transporter. 

Om man inte är säker på att pengarna kommer att räcka ska man avvakta och istället kontakta de företag som räkningarna kommer ifrån.

Fråga banken om det finns e-fakturor etc som du inte kan se eftersom internetbanken har spärrats automatiskt.

När begravningen planeras, se till att det finns tillräckligt med tillgångar för att täcka kostnaderna. Begravningskostnader är prioriterade att betalas innan andra skulder/räkningar betalas från dödsboet. 

Arvskifte

Dödsboet finns tills ni har fördelat tillgångarna. Att fördela tillgångarna kallas arvskifte. 

Lyssna på podcast om dödsbo i Bank- och finanspodden (Konsumenterna)

Läs mer hos Konsumenterna

Läs mer hos Skatteverket

Åren efter dödsfallet

Året efter någon har dött behöver dödsboet deklareras (senast 1 maj) och ni kommer få ett slutskattebesked från Skatteverket. 

Läs mer under Åren efter dödsfallet hos Skatteverket

En bouppteckning måste göras och lämnas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet.

En bouppteckning är en lista av de tillgångar och skulder personen som dött hade dagen då han/hon dog. 

När bouppteckningen är klar är den din legitimation på att du/ni är ansvariga för dödsboet. Först efter bouppteckningen är klar kan arvet fördelas. 

Läs mer hos Skatteverket

Se mer information under Dödsbo.

Dödsbodelägare (se mer information under Dödsbo) ska dela upp tillgångarna som finns i dödsboet mellan varandra. 

Om det finns ett testamente eller äktenskapsförord fördelas tillgångarna enligt det, annars väljer ni som är dödsbodelägare själva hur ni fördelar dem. 

Uppdelningen kan ske efter bouppteckningen är gjord (se mer under Bouppteckning) och att de kostnader som dödsboet ska stå för är betalda. Kostnaderna inkluderar begravningen, vissa transporter och räkningar.

Skulder

Man ärver inte skulder i Sverige. Om den som gått bort hade skulder som är större än tillgångarna i dödsboet behöver dödsboet inte betala de skulder som finns kvar. 

Arvskifte

När arvet delas upp kallas det att man skiftar boet, eller att ni gör ett så kallat arvskifte. Arvskiftet är ett avtal om hur tillgångarna ska delas upp.

För vissa tillgångar behöver ni registrera er som nya ägare, till exempel på fordon, fastigheter, bostadsrätter och företag. 

När det är bara en dödsbodelägare behöver inte ett arvskifte göras, men ägarbyte på en del tillgångar behöver göras.  

Om det finns tillgångar i andra länder inom EU (med vissa undantag) kan Skatteverket utfärda ett så kallat europeiskt arvsintyg som gör det lättare att hävda sin arvsrätt där.

Läs mer om att dela upp arv på Efterlevandeguiden 

Läs mer om arv hos Skatteverket

Hos Skatteverket kan du beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning när dödsfallet är registrerat (vilket sker när en läkare har skickat ett dödsbevis). 

Intyget visar vilka som är släkt med den som har dött, vilket kan hjälpa till för att veta vilka som måste kontaktas. Det används också för att intyga att ni är dödsbodelägare och i och med det har behörighet att göra bankärenden, avsluta konton etc. 

Beställ dödsfallsintyg

Om posten till dödsboet behöver skickas till annan adress behöver ni göra en adressändring hos Skatteverket så snart som möjligt.

För post från andra myndigheter och företag behöver en adressändring göras hos Svensk adressändring. 

Adressändring hos Skatteverket

Adressändring hos Svensk adressändring

Om den som gått bort ägde en fastighet eller bostadsrätt kan dödsboet behöva betala fastighetsskatt för samma år.

Om fastigheten ärvs eller säljs måste den nya ägaren ansöka om lagfart och tar då över ansvaret för fastighetsskatten.

Om det är en bostadsrätt som ärvs eller säljs ska den nya ägaren ansöka om medlemskap i bostadsrättsföreningen. 

Om det är en hyresrätt som du haft tillsammans med den som dött ska kontrakten ändras. Kontakta din hyresvärd för att ändra kontraktet. 

Läs mer om fastigheter och bostadsrätter hos Skatteverket

Bank-id, internetbank och bankkort brukar spärras/avslutas automatiskt av bankerna.

Autogiron, e-fakturor etc avslutas inte automatiskt utan behöver göras av dödsbodelägare (se Dödsbo).

Innan bouppteckningen har gjorts (se Bouppteckning) ska i regel inga räkningar betalas.

Det går dock att betala "vanliga" räkningar innan bouppteckningen om man är säker på att dödsboet har tillräckligt med tillgångar för att täcka de kostnader dödsboet ska stå för. Dödsboets pengar ska i första hand täcka kostnader för begravning, om ni anlitar någon för att upprätta bouppteckningen och vissa transporter av kroppen.

Om man inte är säker på att pengarna kommer att räcka ska man avvakta och istället kontakta de företag som räkningarna kommer ifrån med information om att personen har gått bort. 

När begravningen planeras, se till att det finns tillräckligt med tillgångar för att täcka kostnaderna. Begravningskostnader är prioriterade att betalas innan andra skulder/räkningar betalas från dödsboet.

Avsluta avtal, abonnemang, prenumerationer

Det kan finnas abonnemang och prenumerationer, konton, avtal och försäkringar som behöver sägas upp eller flyttas över på ny ägare.

Enklast är att gå igenom en efter en och kontakta företaget för att avsluta/byta ägare.  

Om den som gått bort har använt en arkivtjänst som till exempel Vita Arkivet, kan det finnas en lista på vilka avtal etc som finns. Annars märker ni vilka räkningar som kommer.

För att veta om det finns e-fakturor eller autogiron är det bäst att fråga banken eftersom internetbanken har spärrats automatiskt.

Det kan röra sig om avtal, abonnemang etc som

• mobil/telefonabonnemang
• elavtal
• streamingtjänster
• försäkringar
• sophämtning
• vatten
• avbetalningar
• bredband eller tv-tjänster
• månadsgivande till organisationer
• tidningsprenumerationer

Fullmakt

Om ni är flera delägare i dödsboet ska alla beslut fattas tillsammans. Om ni vill att en av er ska kunna avsluta avtal, göra bankärenden etc behöver den personen fullmakt från de andra delägarna. Sådana fullmakter finns ofta hos bankerna.

Dödsboet täcker en del kostnader

Kostnader för begravningen, om ni behöver anlita någon för bouppteckning och vissa transporter av kroppen ska dödsboet betala. Utöver det ska räkningar och skulder betalas men om det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för alla skulder behöver dödsbodelägare inte betala det. Man ärver inte skulder i Sverige. 

Utbetalningar från försäkringar

Det finns en del försäkringar som faller ut per automatik till dig som efterlevande men inte alla.

Många försäkringsbolag registrerar dödsfall automatiskt och meddelar dödsboet om att personen ifråga har haft en försäkring hos dem (vilket det är lag om sedan 2015). Men det är också bra att själv undersöka vilka försäkringar den som gått bort hade.

Om du inte vet vilka försäkringar som finns kan det vara svårt att få reda på vilka pengar du ha rätt till. Det bästa är då att kontakta olika försäkringsbolag och fråga. 

De vanligaste försäkringarna som gäller vid dödsfall är

• efterlevnadspension
• tjänstegrupplivförsäkring
• privat livförsäkring.

Efterlevnadspension

Efterlevnadspension är en försäkring som är en del av den allmänna pensionen i Sverige. Den betalas automatiskt ut till efterlevande enligt lag.

Det är pensionsmyndigheten som skickar information till dig som har rätt till efterlevandepension och meddelar hur mycket och hur länge du kommer få pensionen.

Det finns tre olika ersättningar inom efterlevandepensionen:

• omställningspension
• änkepension
• barnpension

Omställningspension kan gälla make, maka eller registrerad partner till den som gått bort och som är under 65 år (66 år från 2023). Det kan också gälla för sambo om ni har eller väntar barn tillsammans. 

Vissa kvinnor kan få änkepension (t.ex. om ni var gifta 1989) och barn kan ha rätt till barnpension och efterlevandestöd. 

Läs mer hos Pensionsmyndigheten

Att få efterlevandepension om du bor i annat land

Tjänstegrupplivförsäkring

Du kan ha rätt till pengar via den bortgångnes tjänstegrupplivförsäkring, TGL, om han eller hon var anställd vid dödsfallet. Försäkringen, som man via sin arbetsgivare, gäller tills man går i pension eller tills man är 70 år om man fortfarande arbetar då.

Du/ni kan få en engångssumma via försäkringen. Kontakta försäkringsbolaget för mer information.

Privat livförsäkring

En privat livförsäkring eller pensionsförsäkring med efterlevandeskydd kan den som gått bort ha tecknat själv och där listat vilka som är förmånstagare.

Som förmånstagare till en sådan försäkring får du ett engångsbelopp.

Läs mer hos Konsumenterna

Om personen hade pension eller ersättning från Försäkringskassan

Pension och ersättningar från Försäkringskassan avslutas automatiskt när någon dör. Det kan påverka även dig om du bodde med personen eller om ni har barn tillsammans.

Läs mer hos Försäkringskassan

Andra länder

Om den som dött har bott eller arbetat i andra länder kan du ha rätt till efterlevandepension därifrån. 

Läs mer hos EU om efterlevandepension i olika EU-länder

Läs mer om ekonomisk ersättning hos Efterlevandeguiden

I Sverige behöver begravningen ske inom en månad, så det är bra att börja planera för den tidigt. Ni kan förbereda mycket själva men kan också ta hjälp av en begravningsbyrå. 

Några saker som kan vara bra att veta och bestämma

• om den som har dött hade önskemål kring begravningen. De kan finnas listade i en arkivtjänst, som Vita Arkivet eller Livsarkivet
• var ni vill att begravningen ska hållas
• vilken typ av ceremoni ni vill att det ska vara, det kan skilja sig mycket mellan olika traditioner, religioner och kulturer
• ni vill ha minnesstund efteråt
• om personen ska kremeras eller inte
• hur mycket får begravningen kosta.

Om personen inte var medlem i Svenska kyrkan men ni vill ha en kyrklig begravning - kontakta församlingen för att få veta om det går. Det blir då en extra kostnad.

Läs mer på Efterlevandeguiden

Begravningar och ceremonier i Sverige

Begravningsbyråer

Det är vanligt att anlita en begravningsbyrå som hjälper till med förberedelser och planering av begravningen. Det kan vara bra att kontakta flera begravningsbyråer och jämföra erbjudanden och priser så att ni hittar en som passar det ni är ute efter.

För att få begrava den som har dött behövs ett intyg från Skatteverket. Om ni anordnar begravningen själva behöver ni kontakta Skatteverket för att beställa intyget, annars görs det oftast av begravningsbyrån. 

Efter begravningen

Urnan eller kistan ska gravsättas inom ett år. Det finns olika val att göra gravsättningen

• kistgrav, där kistan eller urnan jordfästs och en gravsten sätts ofta vid graven
• urnsättning, där urnan jordfästs och en gravsten ofta sätts vid graven
• minneslund, där askan grävs ner eller sprids på en anonym plats inom ett visst område
• askgravlund, som en minneslund men anhöriga får vara med när askan grävs ner och personens namn kan finnas i lunden
• askgravplats, askan grävs ner och är märkt med personens namn
• sprida askan, då behövs ett tillstånd för det som man ansöker om hos Länsstyrelsen. 

Läs mer på Begravningssidan här

Kostnader för begravning

Många kostnader kring begravningen, som gravplats, kremering och lokal för ceremonin betalas via begravningsavgiften. Begravningsavgift betalas via skatten av alla som är folkbokförda i Sverige och som har en inkomst med kommunal skatt. 

Andra kostnader kring begravningen står dödsboet för, så det är viktigt att veta hur mycket pengar som finns där. Den som beställer begravningen är ansvarig för att begravningsbyrån får betalt.