0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Matstrupscancer

Matstrupscancer drabbar varje år nästan 500 personer i vårt land. De vanligaste symtomen är svårighet att svälja mat och ofrivillig viktnedgång.

Här hittar du information om matstrupscancer. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att kontakta Cancerfondens informations- och stödlinje. Mejl: infostodlinjen@cancerfonden.se. Telefon: 020-59 59 59.

Nästan 500 cancerfall per år. Så många personer i Sverige drabbas årligen av matstrupscancer. Antalet kan jämföras med de drygt 61 000 cancerdiagnoser som årligen upptäcks. Matstrupscancer drabbar inte könen jämnt, tre fjärdedelar är män.

Förekomsten av cancer i matstrupen varierar kraftigt mellan länder. Sjukdomen är vanlig i delar av Kina, Afghanistan, Iran, Turkiet och i nordöstra Sydamerika, medan den är mindre vanlig i Europa och Nordamerika.

Sjukdomstecken

De vanligaste symtomen på cancer i matstrupen är ökande svårighet att svälja mat och ofrivillig och stor viktnedgång. Det beror på att cancern växer i matstrupen och gör det svårare för maten att passera. Även smärta vid sväljning, blödning eller heshet kan förekomma.

Olika former av matstrupscancer

Det finns två huvudtyper av cancer i matstrupen, skivepitelcancer och adenocarcinom. Den första typen förekommer i alla delar av matstrupen och börjar växa i så kallade skivepitelceller i slemhinnan. Skivepitelcancern är dominerande globalt och särskilt i icke industrialiserade regioner som Asien och Afrika.

Adenocarcinom uppkommer i nedre delen av matstrupen och börjar i en ombildad körtelslemhinna som uppkommit till följd av långvarigt ökat återflöde av sur magsaft till matstrupen, så kallad reflux. Förekomst av matstrupscancer av typ adenocarcinom har ökat betydligt i många industrialiserade länder under de senaste fyra decennierna, inklusive Sverige, medan skivepitelcancer i matstrupen har minskat globalt, särskilt i industrialiserade länder.

Undersökningar

Den undersökning som behövs för att bestämma diagnosen är att läkaren, via munnen, för ner ett så kallat gastroskop i matstrupen. Ett gastroskop är en böjlig slang med en minimal kamera i änden. Med hjälp av den kan läkaren se matstrupen från insidan och samtidigt ta ut vävnadsprov för undersökning i mikroskop. Datortomografi, positron-emissions-tomografi (PET) och och endoskopiskt ultraljud används för att kartlägga tumörens exakta lokalisation och utbredning i matstrupen och eventuella dottertumörer utanför matstrupen.

Behandlingar

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen och dess utbredning utan också till andra sjukdomar och allmänt hälsotillstånd.

Mellan 20 och 30 procent av patienter med matstrupscancer opereras. Det är en omfattande operation. I allmänhet avlägsnas större delen av matstrupen och övre delen av magsäcken. De bortopererade delarna ersätts oftast med resterande magsäck som görs om till en tub, men kan även ersättas med en del av tarmen. Ibland är operation den enda behandlingen men oftast ges cytostatika och strålning före operation och ibland även efter operation.

Cytostatika och strålning kan ibland ges utan operation för att behandla tumören radikalt, särskilt när en operation inte är möjlig. Cytostatika eller strålning kan även användas för att lindra symtom när tumören inte är går att få bort. För att hjälpa patienten att svälja kan ett så kallat stent sättas in i matstrupen. Vilket det är ett rörformat nät som håller tumören åt sidan för att mat och vätska ska kunna passera genom stenten.
Här får du råd inför läkarbesöken
Läs om att delta i en forskningsstudie
Läs om mat vid cancer

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Orsaker

De främsta riskfaktorerna för skivepitelcancer i matstrupen i industrialiserade länder är rökning och hög alkoholkonsumtion. De ökar risken var för sig, men i kombination ökar risken mera. Ett lågt intag av frukt och grönsaker ökar också risken att drabbas. Det är mest män som drabbas (2 av 3) eftersom de oftare än kvinnor har de vanligaste riskfaktorerna.

De viktigaste riskfaktorerna för adenocarcinom är att magsyra läcker upp i matstrupen (reflux) och skadar dess celler samt övervikt. Rökning ökar också risken, men inte så mycket som för skivepitelcancer. Ett lågt intag av frukt och grönt ökar risken även för denna typ av matstrupscancer.

Av oklar anledning drabbas mest män av adenocarcinom i matstrupen, (5 av 6). 

Prognos

Eftersom cancer i matstrupen sällan ger symtom i tidiga stadier är det vanligt att sjukdomen är avancerad när den upptäcks. Det gör att prognosen är jämförelsevis dålig. Fem år efter diagnosen lever cirka 10-15 procent av patienterna. Av de som opereras lever cirka 30-35 procent efter fem år. Återfall i sjukdomen kommer oftast snabbt, medan sena återfall (efter 5 år) är ovanliga.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje