Tungcancer

Vad är tungcancer?

Tungcancer växer ofta längs tungans sida, där det är lättast att bita sig, och kan därför vara svår att skilja från vanliga sår i munnen.

Det vanligaste är att få sin diagnos i ett tidigt stadium. Trots tidig diagnos är det vanligt att cancern redan har spridit sig till närliggande lymfkörtlar. Den spridningen kallas ockult metastasering.

Symtom på tungcancer

Ett vanligt symtom på tungcancer är ett sår på tungan som inte läker på några veckor. Man kan också känna en knöl eller förhårdnad, eller att tungan gör ont.

En del får svårt att prata, tugga eller svälja. Blödningar eller förändringar i färgen på tungans yta kan också vara tecken som man ska kontrollera hos läkare eller tandläkare.

Symtom att vara vaksam på är

• ett sår på tungan som inte läker
• en knöl eller förhårdnad på sidan av tungan
• smärta eller ömhet i tungan
• svårigheter att prata, tugga eller svälja
• blödningar från sår i munnen.

Eftersom det är vanligt att få sår på tungan och att de nästan alltid ofarliga är det viktigaste att uppmärksamma om de inte läkt på två till tre veckor. I de fallen ska man alltid söka vård för att undersökas.

Hur upptäcks tungcancer?

En misstanke om tungcancer börjar oftast med en klinisk undersökning av tungan hos tandläkare eller läkare. Om läkaren eller tandläkaren tror att det kan vara cancer skickas en remiss till en läkare på en öron-näsa-hals-klinik (ÖNH).

Läkaren tar då ett vävnadsprov, en biopsi, från såret eller knölen på tungan. Man kan också komplettera ultraljud, datortomografi eller magnetkameraundersökning för att se om tumören har spridit sig till lymfkörtlarna på olika typer av bilder.

Hur behandlas tungcancer?

Behandling planeras alltid av ett multidisciplinärt team där kirurger, onkologer, patologer, logopeder och dietister samarbetar.

Den vanligaste behandlingen är att operera. Vid mindre tumörer tas bara en liten del av tungan bort.

Vid större tumörer kan man behöva göra en så kallad hemiglossektomi som innebär att halva tungan tas bort. I ovanliga fall görs en så kallad total glossektomi vilket innebär att hela tungan tas bort.

För att bevara tugg- och sväljförmågan används ofta rekonstruktiv kirurgi. Det betyder att kirurgen bygger upp den del av munnen som har opererats bort med hjälp av vävnad från andra delar av kroppen. Vävnaden kan bestå av hud, fett, muskel eller en kombination.

En vanlig metod är att använda en så kallad fri lambå. Det kallas fri lambå eftersom vävnaden lossas helt från sin ursprungliga plats. Läkaren flyttar den sedan till det område som behöver byggas upp och syr fast de små blodkärlen så att vävnaden får tillbaka sin blodförsörjning och kan läka fast.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

När någon har cancer på tungan behöver man ofta undersöka lymfkörtlarna på halsen. Ibland behöver man även behandla dem. Det görs eftersom cancern kan sprida sig dit tidigt, även när tumören är liten.

Det finns två olika metoder som används, beroende på tumörens storlek och risken för spridning.

I en del fall görs en sentinel node-diagnostik, som också kallas portvaktskörtelundersökning. Då letar läkaren efter de första lymfkörtlarna som tumören kan sprida sig till och tar bort dem genom en mindre operation. Efter det undersöks de noggrant i mikroskop.

En annan metod är lymfkörtelutrymning. Det är en större operation och innebär att man tar bort flera lymfkörtlar på halsen.

Ibland används strålbehandling som tillägg till operation eller istället för operation. Strålbehandling kombineras ofta med cytostatika om sjukdomen är mer avancerad.

Orsaker till tungcancer

De viktigaste riskfaktorerna för tungcancer är

• tobaksbruk, både rökning och snusning
• alkoholkonsumtion i kombination med tobak.

Hur vanligt är tungcancer?

I Sverige får ungefär 175 personer tungcancer varje år. Det är något vanligare hos män än hos kvinnor.

Tungcancer står för ungefär en tredjedel av all munhålecancer.

Rehabilitering vid tungcancer

Behandling av tungcancer kan påverka förmågan att tala, äta och svälja. Därför är rehabilitering en viktig del av vården.

• En logoped kan hjälpa till med tal- och sväljträning.
• En dietist hjälper till att anpassa maten efter operation.
  Ibland kan en perkutan endoskopisk gastrostomi, PEG, behövas under en period. En PEG är en typ av näringssond. Man gör en liten öppning genom huden på magen och genom öppningen för man in en tunn slang direkt in i magsäcken. Via slangen kan man få flytande näring, vätska och ibland läkemedel.
• Psykosocialt stöd från kurator eller psykolog erbjuds ofta, eftersom cancer i munnen kan påverka livskvaliteten och den sociala vardagen.

Läs mer om rehabilitering