Vanliga frågor & svar om bröstcancer

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet eller i armhålan. Andra symtom kan vara att bröstet känns förstorat och hårt, att huden skiftar mot rött och "apelsinhud" på bröstet.  Även en grop i huden på bröstet eller att bröstvårtan ligger som i en grop och inte går att dra ut kan vara symtom på bröstcancer.

De flesta knölar som bildas i bröstet är dock helt ofarliga. Men alla knölar som inte försvinner av sig själva efter några veckor ska undersökas.

Tvärtom vad många tror är smärta i bröstet inte ett typiskt symtom.

Läs mer om symtom på bröstcancer

År 2023 upptäcktes 8 836 bröstcancerfall hos kvinnor och 62 hos män. Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Antalet fall ökar något varje år.

Två förklaringarna till att bröstcancerfallen ökar är att de i dag upptäcks tidigare, främst med hjälp av mammografi, och att medellivslängden ökar.

Livsstilsfaktorer som mindre motion, övervikt och högre alkoholkonsumtion har också en bidragande orsak till ökningen.

Alla med kvinnligt personnummer i Sverige erbjuds mammografiundersökning i åldern 40-74 år. 

Läs mer om statistik för bröstcancer

Medianåldern vid insjuknande i bröstcancer är 66 år. Färre än 5 procent är yngre än 40 år och drygt 80 procent är över 50 år.

Risken att få bröstcancer före 75 års ålder är 10 procent, det vill säga cirka en av tio kvinnor som är 75 år har eller har haft bröstcancer.

År 2022 levde 125 079 kvinnor som har eller någon gång har haft bröstcancer.

Man vet idag inte exakt varför bröstcancer uppstår.

Sannolikt får man sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika faktorer. Det kan till exempel vara arvsanlag, påverkan av hormoner som östrogen och progesteron.

Även brösten sammansättning mellan bröstkörtelvävnad och fett samt olika livsstilsfaktorer som övervikt och alkoholkonsumtion kan påverka risken för att insjukna.

Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-piller.

Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en något ökad risk.

Det är viktigt att väga den något ökade risken för bröstcancer mot hur mycket östrogenbehandlingen kan höja livskvaliteten.

Varje år när receptet ska förnyas ska behandlingen utvärderas och läkaren ska ta ställning till om läkemedlet fortfarande gör nytta eller om det ska sättas ut.

Sambandet mellan hög vikt och risken för bröstcancer är komplicerat. Övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer.

Förklaringen kan vara att östrogen hos kvinnor som slutat menstruera i huvudsak bildas i fettväv och eftersom överviktiga kvinnor har många fettceller får de högre östrogennivåer än smala kvinnor.

Det kan leda till en ökad bröstcancerrisk. Övervikt hos yngre kvinnor är kopplat till en minskad risk för bröstcancer.

Teorin bakom det är att överviktiga kvinnor har mer oregelbundna menstruationer vilket innebär mindre östrogenpåverkan på bröstkörtelvävnaden än vad normalviktiga kvinnor som menstruerar regelbundet har.

Du kan själv bidra till att sjukdomen upptäcks tidigt genom att undersöka dina bröst regelbundet.

Försök att göra till en vana att undersöka brösten en gång i månaden. Om du fortfarande har mens är det bra att lägga undersökningen precis efter mensen. Då är brösten mindre knöliga och lättare att känna igenom.

Lär känna dina bröst

Om du känner en knöl i bröstet ska du ringa till närmaste bröstmottagning. Många bröstmottagningar tar emot utan att man behöver ha en remiss från vårdcentralen.

Du kan även kontakta din vårdcentral eller gynekolog som gör en första undersökning. En knöl i bröstet hos yngre kvinnor beror ofta på hormonella orsaker och inte på cancer, men om knölen inte försvinner efter två-tre veckor ska den bedömas av en läkare.

En bröstcancerdiagnos ställs vanligen genom något som kallas för trippeldiagnostik. Det består av tre moment:

• Klinisk undersökning som innebär att läkaren tittar på och känner igenom bröstet och lymfkörtlar i armhålan och vid nyckelbenen.
• Mammografi, ibland kompletterad med ultraljud.
• Finnålspunktion som innebär att celler sugs ut från det misstänkta området i bröstet med hjälp av en nål. Cellerna undersöks sedan i mikroskop.

Ibland kompletteras undersökningen med mellannålsbiopsi. Då tar man ut vävnad från det misstänkta området med en lite grövre nål.

Yngre kvinnor har tätare bröst, det vill säga mer bröstkörtelvävnad än äldre, vilket gör det svårare att på mammografibilder se eventuella förändringar.

Därför kompletteras mammografin med ultraljud. Ultraljud kan inte ersätta mammografi men är ett bra komplement för att undersöka brösten framförallt på yngre kvinnor.

Ja, det kan man, men man måste tala om för mammografipersonalen att man har implantat. 

Det kan vara svårare att få tydliga bilder på kvinnor med implantat. Dels för att man inte kan trycka ihop bröstet lika mycket, för att inte skada implantatet, och dels för att implantatet kan skymma en liten tumör.

Ibland kan kompletterande röntgenundersökningar eller magnetkameraundersökning behöva göras.

Ska du genomgå mammografi? I den här filmen berättar vi hur det går till.

Det finns en stark koppling till ärftlighet i 5-10 procent av alla bröstcancerfall. Om man har flera nära släktingar eller någon mycket ung släkting som drabbats av bröstcancer kan det finnas misstanke om ökad ärftlig risk.

Man kan vända sig till en ärftlighetsmottagning för mer information. Ärftlighetsmottagningar finns på universitetssjukhusen i Lund, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Stockholm.

Läs om cancer och ärftlighet

Bröstcancerbehandlingen kan börja med att tumören opereras bort. I dag sker det vanligen med bröstbevarande kirurgi, det vill säga att endast en del av bröstet tas bort.

Oftast opereras även en eller ett antal lymfkörtlar i armhålan bort och analyseras. I de flesta fall ges någon tilläggsbehandling som cytostatika, strålbehandling och/eller hormonell behandling.

Vid bröstbevarande kirurgi ges alltid strålbehandling mot området där tumören har suttit.

I dag erbjuds många kvinnor med en del typer av bröstcancer läkemedelsbehandling innan operation, så kallad neoadjuvant behandling.

Sådan förbehandling kan krympa tumören så att operationen blir mindre omfattande och det gör också att man kan se hur bra läkemedlen fungerar. 

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Det är den första lymfkörtel som lymfbanorna i tumörområdet i bröstet går till. Den kallas även för portvaktskörtel. Det har visat sig att denna körtel är den första som drabbas när bröstcancer sprider sig.

Vid de flesta bröstcanceroperationer undersöker man med en särskild teknik om portvaktskörteln innehåller cancerceller. Om den gör det tas oftast fler lymfkörtlar i armhålan bort, om den inte gör det behövs ofta inga fler lymfkörtlar tas bort.

Nej, man tappar inte håret av all cytostatika. Men den cytostatikabehandling som ges vid bröstcancer innebär att man tappar håret.

De flesta cytostatika gör att håret växer långsammare och det kan bli lite glesare, utan att man tappar allt hår.

När cytostatikabehandlingen är avslutad börjar håret växa igen. Ofta märker man efter någon månad att det börjar komma lite nya fjun. Hur snabbt det växer ut beror på hur fort ditt hår växte före behandlingen.

Ibland blir det nya håret av annan kvalitet och färg.

Man bör undvika att sola ett bestrålat område åtminstone det första året efter behandlingen. Man får sedan prova sig fram hur mycket sol man tål, det är viktigt att man inte bränner sig.

I övrigt ska man hålla sig till de solråd som finns:

• undvik solen mitt på dagen kl. 11-15
• använd täckande kläder om du behöver vara ute på dagen
• smörj områden som inte kan täckas med solskyddsmedel, minst SPF 30
• använd solglasögon, keps eller hatt med brätte.

Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat påtagligt de senaste årtiondena. Prognosen är bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks. I dag lever över 9 av 10 kvinnor tio år efter sin bröstcancerdiagnos.

Män med bröstcancer har en något sämre prognos då sjukdomen oftast upptäcks i ett senare stadium.

Läs mer om statistik för bröstcancer

Om man har opererat bort hela bröstet kan man oftast operera in en bröstprotes eller bygga upp ett nytt bröst av kroppsegen vävnad från buken eller ryggen.

Det kan ske i samband med att bröstet tas bort, direktrekonstruktion, men det kan också göras i ett senare skede.

Ja, det finns en något ökad risk att få en ny bröstcancer om man haft det en gång. Risken påverkas av genetiska faktorer, ålder när man insjuknade första gången, vilken typ av bröstcancer man har haft och hormonella faktorer.

Därför är det viktigt att gå på regelbundna mammografikontroller genom att delta i screeningprogrammet och att själv undersöka sina/sitt bröst.

Om man har tagit bort lymfkörtlar i armhålan finns en risk för besvär från armen i form av tyngdkänsla, spänningskänsla, molvärk och svullnad, det vill säga lymfödem.

Operationsmetoderna har blivit bättre och i dag är det inte så vanligt att få besvär med stora lymfödem, men en mindre svullnad av armen förekommer.

Om sådana besvär uppstår bör du tala med din läkare så att du får en remiss till sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska med lymfterapeututbildning.

Det finns studier som visar att kvinnor som har haft bröstcancer och som motionerar regelbundet minskar sin risk för återfall.

De med hormonkänslig bröstcancer kan minska risken för återfall genom behandling med antiöstrogen, exempelvis tamoxifen.

Även alkoholkonsumtion kan påverka risken för återfall. Risken ökar ju mer alkohol du dricker.

Återfall i bröstcancer kan ske. Om en bröstcancerbehandlad kvinna får återfall i sjukdomen kan det vara som en tumör i eller kring bröstet eller bröstkorgsvägg.

Sjukdomen kan också komma tillbaka som dottertumörer i ett annat organ, till exempel i lunga, lever eller skelett.

Efter fem år bedöms risken för återfall vara så låg att man kan avsluta efterkontrollerna. Du ska dock fortsätta att delta i mammografiscreeningen så länge du blir erbjuden.

Det finns många möjligheter att behandla spridd bröstcancer med till exempel cytostatika, antihormoner, strålbehandling, immunterapi eller monoklonala antikroppar. Behandlingarna kan ges i olika kombinationer.

Vad man väljer för behandling kan variera beroende på vilka egenskaper cancertumören har.

Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett gott liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingsperioder.

Vilka som erbjuds screening avgörs av vilket personnummer man har. Systemet kan i dagsläget få information om vem som har bytt juridiskt kön.

Det gör att du som har bröst, men ett manligt personnummer, själv måste ta ansvar för att få göra mammografi regelbundet.

Du kan prata med din vårdcentral för att få remiss till en mammografiundersökning.