HPV (humant papillomvirus)

HPV, humant papillom virus, kan orsaka infektioner som kan leda till cellförändringar. Cellförändringar som inte upptäcks i tid kan utvecklas till cancer.

Granskad av: Björn Strander, med dr, överläkare, Cervixcancerprevention, RCC Väst

Så tar man gynekologiskt cellprov för att upptäcka HPV
Gynekologiskt cellprov tas från livmodertappen av en gynekolog eller barnmorska. Efter provtagningen analyseras cellerna för att upptäcka HPV (humant papillomvirus) och cellförändringar. Foto: Edis Potori

Vad är HPV?

HPV eller humant papillomvirus är en grupp virus som kan infektera människor. I dag känner man till mer än 200 olika HPV-stammar. Av dessa kan ungefär 13 infektera slidan och livmoderhalsen med virus som på lång sikt kan orsaka cancer. Här ingår typerna HPV16 och HPV18.

Andra papillomvirus, framför allt HPV6 och HPV11, kan orsaka könsvårtor (kondylom) men inte cancer.

Viruset sprids huvudsakligen vid sexuell kontakt när hud och slemhinnor kommer i kontakt med varandra. Därför är det bra att använda kondom vid nya sexuella kontakter för att minska risken för infektion.

De flesta som haft sex har någon gång drabbats av en HPV-infektion. Hos sex av sju personer läker infektionen av sig själv, men ibland kan den leda till allvarligare problem såsom könsvårtor och cellförändringar som på sikt kan utvecklas till cancer.

HPV-virus är den främsta orsaken till livmoderhalscancer, och det ökar även risken för andra cancerformer som cancer i anus, penis, vulva, vagina och svalg.

Frågor och svar om HPV

Symtom på HPV-infektion

En HPV-infektion ger ofta inga symtom. Många blir smittade med en eller flera typer av viruset under sitt liv utan att märka av någonting alls. Infektionen går över av sig självt.

Men hos en del går infektionen inte över utan den blir kronisk. Då finns en ökad risk att med tiden utveckla olika typer av cancer. Främst livmoderhalscancer, men även cancer i svalget, penis, vulva, vagina och anus.

Det är ofta först om du får könsvårtor eller cancer som du märker av symtom. Symtomen vid cancer varierar beroende på vilket organ som drabbats.

Hur upptäcks HPV?

Kvinnor mellan 23 och 64 år kallas regelbundet till gynekologisk cellprovtagning. Då undersöker man om det finns HPV-virus i celler som samlats upp från livmoderhalsens slemhinna.

Provet kan tas av en barnmorska, men det är allt vanligare att få ett provtagningskit hemskickat så att du kan ta provet själv.

Om HPV upptäcks i cellerna görs också en så kallad cytologisk undersökning av provet. Det betyder att man tittar på cellerna i mikroskop för att se om de är förändrade.

En pågående HPV-infektion upptäcks hos ungefär var tolfte kvinna över 30 år vid gynekologisk cellprovtagning. 

Det går även att ta prover på HPV från andra organ, men det ingår inte i något screeningprogram. Om du är orolig eller har symtom kan du kontakta din vårdcentral.

Att leva med HPV

Om du har HPV men den mikroskopiska analysen ser normal ut avvaktar man och du följs upp med nytt prov vid ett senare tillfälle. Hur tätt det blir beror på virustyp och din ålder.

Att få besked om att man har HPV kan kännas besvärande och oroande. Men, HPV-virus är väldigt vanligt och när nästa prov tas har sex av sju kvinnors HPV-infektion läkt av sig självt. 

Om du får besked om att du har HPV i cellerna kan du leva som vanligt. Lever du i en fast relation behöver du inte ändra ditt samliv om du har fått besked om att du har HPV.

HPV kan leda till cellförändringar

HPV-infektion kan leda till cellförändringar. Cellerna kan avvika mer eller mindre från den normala cellen. De som avviker lite kallas för låggradiga cellförändringar och de som avviker mer kallas för höggradiga cellförändringar.

Hur behandlas HPV?

Om HPV-infektionen inte har orsakat några cellförändringar behandlas den inte. Då går du bara på kontroller.

Kolposkopi

Om infektionen finns kvar även vid din nästa ordinarie provtagning, eller om du samtidigt har cellförändringar i mikroskop (cytologi) remitteras du vidare för att undersökas med hjälp av kolposkop hos en gynekolog. 

Kolposkop är ett specialmikroskop som en särskilt utbildad gynekolog kan granska livmodertappens yta med. Gynekologen kan då se om det finns cellförändringar, och i så fall var de sitter. Oftast tas ett vävnadsprov, biopsi.   

Läs mer om kolposkopi

Läs mer om biopsi

Konisering

Om du har höggradiga cellförändringar görs ett kirurgiskt ingrepp där cellförändringarna tas bort innan de övergår till cancer.

Vid operationen använder gynekologen en elektrisk kniv och med den avlägsnas det aktuella området av livmodertappen.

Läs mer om konisering

HPV-vaccin

Barn i femte och sjätte klass erbjuds vaccin mot HPV16 och HPV18 genom barnvaccinationsprogrammet. 

Just nu erbjuds också kvinnor födda 1994-1999 gratis vaccin mot HPV. 

Mer om HPV-vaccin

Frågor och svar om HPV

Hur vanligt är HPV-infektioner i underlivet?

De flesta sexuellt aktiva människor har eller har haft en HPV-infektion. HPV-infektioner är världens vanligaste sexuellt överförbara infektion.

Vilka symtom får man vid en HPV-infektion?

De flesta infektioner med HPV ger inte några symtom alls. En del typer av HPV kan ge könsvårtor, så kallade kondylom.

Andra HPV-infektioner kan, om de inte läker ut, ge upphov till cellförändringar och i förlängningen cancer.

Då är symtomen ofta lättblödande slemhinnor och/eller sår som inte läker. 

Tidsförloppet från infektion till livmoderhalscancer kan vara flera årtionden.

Beror all livmoderhalscancer på HPV-infektioner?

Ja, i stort sett. I Sverige får varje år cirka 550 kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Vid cirka 70 procent av diagnoserna är HPV 16 eller 18 bakomliggande orsak.

Det finns flera andra HPV-typer som också kan ge cellförändringar på livmoderhalsen om inte infektionen läker ut av sig själv.

Cellförändringar kan upptäckas innan de har utvecklats till cancer. Det är därför mycket viktigt att kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till mellan 23 och 64 års ålder.

Finns det någon behandling mot HPV?

Nej, men om infektionen leder till cellförändringar på livmoderhalsen så kan de behandlas. En vanlig behandling är så kallad konisering.

Läs mer om konisering

Kan man förebygga en HPV-infektion?

I dag finns ett vaccin, Gardasil 9, som skyddar mot HPV 6,11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58. Det ger ett mycket gott skydd mot infektion av de virustyperna. 

HPV 16 och 18 är bakomliggande orsak till cirka 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer.

Tillsammans med de andra virusstammarna har man ett skydd för ungefär 90 procent av de virusstammar som kan orsaka livmoderhalscancer. 

Eftersom vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer är det viktigt att även vaccinerade kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till mellan 23 och 64 års ålder.

Vilka cancerformer kan orsakas av HPV?

Alla slemhinnor i underliv och svalg kan drabbas, hos både män och kvinnor. HPV kan till exempel orsaka cancer i slidan, i vulva, i ändtarmsöppningen, i munhålan och på penis.

Sedan HPV-vaccination för flickor infördes 2010 har kunskapen om HPV-relaterade cancerformer ökat.

Idag vet man att HPV-infektioner kan kopplas till en rad cancerformer som drabbar både kvinnor och män. 

Man kan ofta se koppling till HPV-infektion vid till exempel

Om 70 procent av befolkningen är vaccinerade kommer antal drabbade i alla de här cancerformerna att minska markant.

Behöver jag kontakta tidigare sexpartners om att jag är HPV-positiv?

Nej, det behöver du inte göra. Majoriteten av vuxna personer har någon gång blivit smittade med HPV. Hos de allra flesta läker infektionen ut av sig själv.

Kan man ha grava cellförändringar utan att ha HPV?

I stort sett alla cellförändringar i livmoderhalsen orsakas av HPV-virus.

Hur smittar HPV?

HPV smittar främst genom sexuell kontakt. Man kan smittas både vid vaginalt, analt och oralt samlag via slemhinnor men också vid hud-mot hudkontakt.

Det är ett väldigt vanligt virus och de flesta kommer ha någon form av hpv-virus vid något tillfälle i sitt liv.

Ofta klarar kroppen själv att läka ut viruset men eftersom vissa typer av viruset kan leda till livmoderhalscancer är det viktigt att gå på gynekologiska cellprov när man kallas och/eller vaccinera sig.

Mamma hade HPV som ung. Kommer jag också få det då?

HPV är ett samlingsnamn för ungefär 200 olika virus.

Virusen smittar främst via samlag, hud- eller slemhinnekontakt. All typ av sex kan innebära en risk för att smittas av HPV.

De flesta som är sexuellt aktiva får någon gång under sitt liv en HPV-infektion, men det har ingen ärftlig koppling. Oftast läker infektionen av sig själv.

Är herpes ett HPV-virus? Kan det utvecklas till cancer?

Herpes är inte ett HPV-virus.

Herpes är en egen virussjukdom och precis som HPV det finns det flera olika stammar av herpesvirus.

Ett specifikt herpesvirus, HHV-8, kan orsaka cancer hos personer med nedsatt immunförsvar. Framför allt drabbar det personer med HIV/AIDS.

Kan HPV-virus ligga latent i kroppen?

Ja, HPV-virus kan finnas vilande i kroppen.

Viruset kan sedan vakna till liv och om det inte läker ut av sig själv med tiden leda till cellförändringar.

Därför kan en del personer drabbas av cellförändringar många år efter smittotillfället.

Om man har HPV på ett cellprov men det försvunnit till nästa gång, vad innebär det?

Det innebär att HPV-infektionen läkt ut av sig själv.

De flesta som har haft sex har någon gång haft en HPV-infektion. Hos sex av sju som smittats läker infektionen ut av sig själv.

Det är inte ovanligt att ett HPV-prov som tidigare visat att det finns virus vid nästa provtagning visar att viruset är borta.

Om HPV orsakar de flesta fall av livmoderhalscancer, vad är orsaken bakom övriga fall?

HPV-virus orsakar 98 procent av all livmoderhalscancer.

I undantagsfall kan man drabbas av en form av körtelcancer, adenocarcinom, utan att ha en HPV-infektion. 

Precis som vid annan cancer har det uppstått ett fel i cellerna som gör att de delar sig okontrollerat.

Rökning, samtidig infektion med någon annan könssjukdom, långvarigt bruk av p-piller (mer än 5 år) och ärftliga faktorer kan öka risken för livmoderhalscancer.

Frågor och svar om HPV-vaccin

Kan ett HPV-vaccin verkligen skydda mot cancer?

Ja, indirekt kan vaccin skydda. Det vaccin mot HPV som används idag i Sverige ger ett mycket gott skydd mot de olika HPV-virusen 6, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58.

De här virustyperna ligger bakom ungefär 90 procent av all livmoderhalscancer. Vaccinet skyddar också mot andra cancerformer där HPV-infektion spelar en roll.

Vem vaccineras kostnadsfritt?

Vaccin mot HPV ingår i barnvaccinationsprogrammet för flickor och pojkar. Vaccinet erbjuds av skolhälsovården i skolan, i årskurs fem och sex.

2010 infördes vaccination för flickor mellan 10 och 12 år, som går i årskurs 5 eller 6, utan kostnad. Vaccinationen genomförs av skolhälsovården och från hösten 2020 får  också pojkar samma vaccin.

Från och med våren 2019 används vaccinet Gardasil 9 som ger ett skydd mot HPV 6, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58 .

Om du vill veta mer om vaccination bland barn i åldern 10-12 – kontakta skolsköterskan eller din kommun.

Kvinnor födda 1994-1999 erbjuds nu också gratis vaccination. Varje region bestämmer själv hur vaccinationen organiseras. 

Om du vill veta mer om vaccinationen för kvinnor 1994-1999 – kontakta din region eller 1177 om vad som gäller.

Har jag nytta av vaccinet om jag är född före 1999?

Ja, vaccinet skyddar mot nya infektioner.

Men, det är viktigt att du också gör ett gynekologiskt cellprov för att upptäcka HPV i samband med eller efter vaccinationen. Om du redan har en infektion, skyddar vaccinet inte mot den och därför behövs cellprov.

Hur går en vaccinering mot HPV till?

HPV-vaccinet ges i överarmen med en tunn nål. För barn 9-14 år räcker det med två doser.

Doserna måste tas med minst 6 månaders mellanrum. Så görs numera vid vaccinationerna i femte och sjätte klass.

Är du 15 år eller äldre behöver du vaccin vid tre tillfällen. Andra dosen ska ges 1-2 månader efter den första.

Den tredje och sista dosen ges efter ytterligare 4-5 månader. Vid behov kan tiden mellan doserna förkortas eller förlängas. 

Ger HPV-vaccinet biverkningar?

De vanligaste biverkningarna av HPV-vaccin är att man kan känna ömhet där sprutan ges. Man kan också få en rodnad eller bli lite svullen på samma ställe.

Världen över har mer än 100 miljoner doser getts och vaccinerna har granskats i detalj i kliniska läkemedelsprövningar.

Frågan om svåra biverkningar (allvarliga skador och sjukdomar) har studerats noggrant. Det finns inga bevis för sådana biverkningar.  

Förlamningar, som det har funnits rapporter om i media, har undersökts särskilt. Detsamma gäller för andra sjukdomar som kan orsakas av immunsystemet. Undersökningarna har visat sig vara lika vanliga hos flickor och kvinnor som inte har vaccinerats. Samma sak gäller andra allvarliga sjukdomar.

Vaccineras även pojkar och i så fall varför?

Ja, sedan 2020 ingår även pojkar i vaccinationsprogrammet. Även pojkar/män kan drabbas av HPV-relaterad cancer som tonsillcancer, peniscancer och analcancer. De cancerformerna är ganska ovanliga.

Den främsta anledningen är att ytterligare minska risken för flickor/kvinnor att drabbas av livmoderhalscancer.

Om 70 procent av alla barn vaccineras mot HPV-virus kommer HPV-drivna cancerformer att kunna utrotas.

Innebär vaccinationen att det är onödigt att gå på gynekologisk cellprovtagning?

Nej, vaccinationerna innebär inte att man kan strunta i de gynekologisk cellprovskontroller man blir kallad till.

Vaccinet skyddar mot de vanligaste HPV-virusen men inte mot alla typer som kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen.

Det är mycket viktigt att fortsätta gå på cellprovskontrollerna. Alla kvinnor kallas mellan  åldrarna 23 och 64 år. Det gäller också kvinnor som har vaccinerat sig.

Behöver jag fylla på med nytt vaccin efter några år?

Effekten av vaccinet är långvarig. Det görs hela tiden studier där man tittar på hur stort skydd personer har kvar ju fler år som går efter de ursprungliga vaccinationerna.

Med tiden kommer vi veta om vaccinet behöver fyllas på.

Ska jag vaccinera om mig om jag fått det äldre vaccinet som inte skyddar mot lika många HPV-stammar?

Är du kvinna och är född 1994-1999 erbjuds du gratis vaccin av den nya sorten, Gardasil 9. Om 70 procent av kvinnorna i åldersgruppen är vaccinerade med det nya vaccinet har vi möjlighet att utrota livmoderhalscancer inom en snar framtid.

Det finns annars inga rekommendationer om att du behöver vaccinera dig igen om du har fått det äldre vaccinet.

Önskar du ändå göra det kan du kontakta din vårdcentral eller en vaccinationsmottagning.

Kan vaccin skydda mot nya cellförändringar om jag gjort en konisering?

Vaccinet skyddar mot HPV-virus som du inte tidigare har stött på.

En studie från 2020 visade att ovaccinerade kvinnor som behandlats för måttliga cellförändringar hade mindre risk för nya cellförändringar om de vaccinerades efter koniseringen.

Gynekologiskt cellprov – så går det till

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av HPV, humant papillomvirus. Tack vare gynekologiska cellprovtagningar har antalet insjuknade i livmoderhalscancer halverats. I den här filmen får du veta hur undersökningen går till.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.