Hemsjukvård eller på avdelning

När någon skrivs in i palliativ vård träffar personen och de närstående personalen för att göra en plan och för att alla ska känna sig bekväma och trygga. 

Personalen berättar vad ni kan förvänta er, lyssnar på era tankar och önskemål och gör en bedömning av vad ni behöver. Ni får också information om vad som kommer att hända och om hur olika rutiner ser ut.

Efter det gör vårdteamet en plan för att kunna ge medicinskt, socialt och känslomässigt stöd. De kan också hjälpa till att möta andliga eller existentiella behov.

Dagarna på en sluten palliativ avdelning kan se olika ut. Det viktiga är att se till att den som är sjuk är bekväm och får det stöd som behövs. 

Personalen håller koll på hälsan och ger lindrande behandlingar mot till exempel smärta och törst.

Om den som är sjuk har svårt att ta hand sådant man gör varje dag, som att förflytta sig, gå på toaletten, sköta hygienen, klä sig och att äta själv, hjälper personalen till med det också.

Personalen kan också ge känslomässigt och andligt stöd och skapa en trivsam atmosfär genom att till exempel spela musik, sätta på tv:n eller prata med familjen.

Ofta får den som är sjuk välja vad den vill äta och dricka – så kallad önskekost.

Det serveras extra mellanmål i form av näringsdrycker eller drinkar på näringsdryck. Det finns alltid något extra att få om den som är sjuk är hungrig eller sugen på något. I många fall försöker man också få in extra energi i kosten. 

Det är vanligt att den som är sjuk får sämre aptit och det kan vara svårt att få i sig de kalorier man behöver för att orka det man vill och må bra. Då kan det vara bra att se till att det lilla man får i sig innehåller mycket energi.

Många har egen mat eller fika med sig på avdelningen. Det är vanligt att rummen på palliativa avdelningar har egna kylskåp, annars finns det kylskåp i det gemensamma dagrummet.

Det brukar inte finnas besökstider på palliativa avdelningar. Anhöriga får vara där så mycket de kan och orkar. Det kan dock finnas begränsningar i hur många anhöriga som kan vara på besök samtidigt.

Det finns oftast möjlighet att sova kvar i en extra säng eller vilfåtölj, men vanligtvis kan inte flera anhöriga sova kvar samtidigt.

Det är den som är sjuk som själv bestämmer och anger vem eller vilka som är närmast anhöriga. 

Bland dem utses en kontaktperson som vårdpersonalen vänder sig till i första hand och den personen får sen kontakta de andra anhöriga. Det är för att personalen inte ska lägga tid på att ringa runt till alla anhöriga om det uppstår frågor eller om tillståndet försämras.

Kontaktperson bestäms tillsammans med den som är sjuk och de närstående.

I familjer med mycket ansträngda relationer kan det behövas mer än en kontaktperson.

Både inom avancerad hemsjukvård och sluten palliativ vård arbetar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, kuratorer, dietister, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. 

All personal arbetar som ett team med den som är sjuk och närstående. Ofta finns det också en präst kopplad till det palliativa teamet.

En del slutenvårdsavdelningar har också volontärer. De brukar då finnas som sällskap och göra så att avdelningen känns hemtrevlig genom att till exempel baka.

Personalen på avdelningen kommer att finnas där som stöd både för den som ska dö och för närstående.

När den sjuka har avlidit kommer en läkare för att konstatera dödsfallet. Det är för att kunna skriva ett dödsintyg.

Som närstående får ni efteråt sitta hos den döda och ta farväl. Det kan vara bra för sorgearbetet att ha sett den som dött och känna att man får ett fint avslut.

Om det är någon som bor långt borta och inte har möjlighet att komma kan  begravningsbyrån ordna en senare visning där det finns möjlighet att ta farväl.

Det kan vara svårt att vet hur man ska gå tillväga efter att någon dött, men den palliativa enheten brukar ha skriftlig information som berättar för dig vad som förväntas av er som närstående.

Bland annat behöver ni välja en begravningsbyrå. Begravningsbyrån ordnar sedan hämtningen av kroppen och andra praktiska detaljer kring begravningen.

Den palliativa enheten kan också stödja er i sorgen. Ofta erbjuder man ett efterlevandesamtal där man går igenom tiden på avdelningen och svarar på frågor som de närstående kan ha.

Det finns finns också olika stödgrupper i samhället för personer i sorg.

Läs mer om sorg