Vad är palliativ vård?

Palliativ vård ges för att lindra symtom och se till att den som är sjuk har ett så bra liv som möjligt under den tid som är kvar. När livskvalitet är viktigare än livskvantitet.

Granskad av: Linda Björkhem-Bergman, docent, Karolinska institutet, överläkare, Stockholms sjukhem

Man sitter och läser en bok — Palliativ vård ges för att lindra symtom när en sjukdom inte går att bota. När livskvalitet är viktigare än livskvantitet. Foto: Edis Potori, specialiserade palliativa vårdavdelningen, Byle Gård.

Vad är palliativ vård?

Palliativ vård fokuserar på att förbättra livskvaliteten hos patienter med en obotlig sjukdom. Istället för botande, kurativ behandling, inriktar sig den palliativa vården på att bromsa sjukdomsutvecklingen, förlänga livet och ge bra livskvalitet.

Målet med en palliativ behandling är att kunna ha kvar en så hög livskvalitet som möjligt, så länge som möjligt. Det handlar om att ”få leva tills man dör”.

Lättläst om palliativ vård

Vad innebär palliativ vård?

Syftet med palliativ vård är att skapa trygghet runt den som är obotligt sjuk och se till att de medicinska, psykiska, sociala och existentiella behoven tillgodoses.

Olika specialister samarbetar för att helheten ska bli så bra som möjligt för den som är sjuk – allt från läkare specialiserade på palliativ medicin och sjuksköterskor till kuratorer och dietister.

Att ge trygghet och vara ett stöd till de närstående i en påfrestande situation är också en viktig del av det palliativa teamets uppgifter.

De fyra hörnstenarna inom palliativ vård är:

Lindra symtom

Det finns olika former av lidande man kan drabbas av och som det finns hjälp att få lindrande kring.

Fysiskt lidande – smärta, illamående, andnöd, fatigue (extrem trötthet).
Psykiskt lidande – förnekelse, oro, ångest, vrede, depression och uppgivenhet.
Socialt lidande – att förlora sin identitet, kroppsfunktioner eller sin roll i familjen och bland vänner.
Andligt och existentiellt lidande – att känna meningslöshet, skuld och skam.

Med hjälp av symtomlindring kan man på olika sätt lindra de olika formerna av lidande.

Läs mer om symtomlindring

Det palliativa teamet

Den palliativa vården ska ha en helhetssyn kring den som är sjuk. Därför är det viktigt att olika kategorier av personal samarbetar tillsammans utifrån sin specifika kompetens.

De personalgrupper som kan ingå i ett palliativt team är

läkare
sjuksköterska
fysioterapeut eller sjukgymnast
arbetsterapeut
dietist
kurator
undersköterska
präst, sjukhuskyrkan eller andlig vägledare.

Vårpersonal samtalar med patient — För att bidra med trygghet och stöd i en påfrestande situation är en viktig del av vårdpersonalens uppgift att bygga upp en relation till patienten och närstående. Foto: Melker Dahlstrand

Kommunikation & relation

För att kunna bidra med trygghet och stöd i en påfrestande situation är en viktig del av vårdpersonalens uppgift att bygga upp en relation både till den som är sjuk och de närstående.

Det görs främst med hjälp av samtal. Att våga prata om svåra frågor är en viktig del av den palliativa vård.

Det är bra om vårdpersonalen frågar hur mycket information den som är sjuk vill ha och visar respekt för om hen inte vill ha så mycket information.

När personalen informerar om något svårt ska informationen alltid vara korrekt och tydlig. Det är viktigt att den inte är för inlindad eftersom det lätt leder till olika tolkningar och missförstånd.

Att kontiuerligt ha samma personer i personalgruppen kring den som är sjuk är också bra för att skapa trygghet.

Stöd för närstående vid palliativ vård

Även närstående befinner sig ofta i en egen sorg och kris. Det är viktigt att också de som är nära får samtalsstöd, både med och utan den som är sjuk.

När närstående får möjlighet till enskilt samtal kan det vara lättare att ställa de frågor som kanske undviks när den som är sjuk är med.

Om de som lever nära någon som är sjuk har en realistisk bild och är informerade om det förväntade förloppet brukar det leda till ökad trygghet.

Som närstående kan man behöva känslomässigt stöd via samtal men även kring mer praktiska saker som ekonomi eller juridiska frågor.

Det kan vara bra att ha kontakt med en kurator, både för det känslomässiga och praktiska stödet.

Läs om att vara närstående vid livets slut

WHO:s definition av palliativ vård

Under 1950-talet när nya läkemedelsbehandlingar kom ökade förståelsen av döende personers behov av stöd.

I Sverige, som i många andra länder, startade den palliativa vården med cancerpatienter i livets slut.

Definition av palliativ vård enligt WHO:

“Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom."

World Health Organisation (WHO) om palliativ vård

Ursprung i cancervården

Den palliativa vården har sitt ursprung i vården av människor med cancer, och andra svåra symtom.

Under 1960-talet såg den brittiska läkaren Cicely Saunders hur svårt sjuka patienter ofta saknade lindring, trots stort lidande.

Hon grundade St. Christopher’s Hospice i London 1967, det första moderna hospicet, och skapade en ny syn på vård i livets slutskede hos cancerpatienter.

Här lades grunden till det som idag kallas palliativ vård: en helhetssyn där både kropp, själ och relationer får utrymme.

Vården fokuserar på att lindra symtom, minska oro och bevara värdighet när livet inte går att förlänga, men fortfarande kan förbättras.

Idag ges palliativ vård vid många olika sjukdomar, men arvet från cancervården är fortfarande en viktig del av dess historia.

Begrepp inom palliativ vård

Allmän palliativ vård

Palliativ vård som ges till personer vilkas behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård.

Brytpunktssamtal

Samtal mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och den som är sjuk om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån personens tillstånd, behov och önskemål.

Efterlevandesamtal

Samtal mellan vård- och omsorgspersonal och den avlidnes närstående en tid efter dödsfallet.

Efterlevandestöd

Stöd i sorgeprocessen om närstående har ett sådant behov. Ska ges av den som har specifik kompetens inom området, till exempel kurator, psykolog eller andlig företrädare

Hemsjukvård

Sjukvård som ges i ordinarie bostad. Hemsjukvården kan innehålla medicinska insatser, rehabilitering och omvårdnad. Hemsjukvård kan omfatta alltifrån enkla avgränsade vårdåtgärder med flera dagars mellanrum till sjukvård med många besök och åtgärder per dygn för de som är svårt sjuka.

Hemtjänst

Bistånd i form av service och personlig omvårdnad i hemmet. Kan också innehålla dagliga sysslor som städning, inköp och matlagning. Parallellt med hemtjänst kan en person få hemsjukvård.

Hospice

Hospice är en form av specialiserad vård i livets slutskede. Den ges på en fristående enhet som ser till hela människans behov och där både inne- och utemiljön är utformad för att skapa trygghet och välbefinnande för de som är sjuka och deras närstående.

Nationella vårdprogrammet för palliativ vård för vuxna

Beskriver hur palliativ vård bör bedrivas, oavsett en persons diagnos, bakgrund, etnicitet eller vilken vårdform som är aktuell. Vårdprogrammet beskriver hela det palliativa vårdförloppet, från tidig fas till sen fas. Det finns ett separat vårdprogram för palliativ vård för barn.

Palliativt konsultteam – PKT

Ett team av olika kompetenser inom palliativ vård som ger information, rådgivning och handledning till personal inom vård och omsorg.

Personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för palliativ vård

Vårdförloppet inleds om palliativa vårdbehov uppstår hos en person som har en sjukdom som kan leda till död inom veckor, månader eller år. Vårdförloppet avslutas när personen dör och närstående har erbjudits ett efterlevnadssamtal eller när behov om palliativ vård upphör.

Samtal vid allvarlig sjukdom

Ett strukturerat arbetssätt för att stärka personcentreringen i vården. När en person drabbas av allvarlig sjukdom ska samtal om sjukdomstillståndet, önskemål, prioriteringar och vägen framåt erbjudas till denne samt närstående.

Specialiserad palliativ hemsjukvård – SPH

Specialiserad palliativ sjukdvård i hemmet som ges till personer med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov. Vården utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård.

Kallas olika i olika delar av landet, som ASIH och LAH.

Specialiserad palliativ slutenvård – SPSV

En specialiserad vårdenhet (på sjukhus eller hospice) för personer i livets slutskede som har komplexa symtom eller särskilda behov. Vården ges av ett team med olika yrkeskunskaper som är experter på palliativ vård.

Hur länge ges palliativ vård?

Många tänker att palliativ vård bara handlar om vård i livets slut, men den palliativa vården kan delas upp i en tidig och en sen fas.

Läs om brytpunkter i palliativ vård

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.

Källor:

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatologi som faktagranskar våra texter.

Socialstyrelsens termbank

Termbanken innehåller ord och begrepp inom vård och omsorg som förklarar och erbjuder definitioner och synonymer.