Hur länge ges palliativ vård?

Palliativ vård tidig fas

Under den tidiga palliativa fasen fortsätter man med behandlingar som har ett syfte att bromsa sjukdomsutvecklingen, förlänga livet och ge bra livskvalitet.

Det finns cancersjukdomar som är kroniska redan när man får sin diagnos. Andra sjukdomar blir kroniska efter att sjukdomen spridit sig till andra organ än det organ sjukdomen började i.

Det är viktigt att identifiera de som är sjuka i en tidig palliativ fas för att hinna bedöma och planera för kommande vårdbehov i god tid och för att sätta in rätt resurser i rätt tid. Det kan minska lidandet hos både den som är sjuk och de närstående.

Palliativ strålbehandling

När cancersjukdomen inte går att bota återstår ändå flera alternativ för att behålla en så hög livskvalitet som möjligt och hålla sjukdomen under kontroll.

Palliativ, lindrande, strålbehandling kan effektivt minska symtomen vid många olika cancertyper.

Läs mer om strålbehandling

Palliativ cytostatikabehandling

I en del fall ges cytostatika som behandling mot en cancersjukdom i syfte att lindra symtom och ge en längre överlevnadstid.

Läs mer om cytostatikabehandling

Palliativ vård sen fas

I den sena palliativa fasen ger man inte längre behandling för att bromsa sjukdomen och förlänga livet. Inriktningen är istället att ge så bra livskvalitet som möjligt under den tid som är kvar.

Det är oftast inte heller meningsfullt med förebyggande behandling som att sänka kolesterolvärden eller blodtryck.

Studier visar på att det kan vara gynnsamt att sluta med kolesterolsänkande och blodtryckssänkande mediciner i den sena palliativa fasen för att det då kan göra mer skada än nytta.

Palliativ vård i livets slut

I livets absoluta slutskede börjar alla kroppens funktioner sakta släckas ner.

Kroppen förbereder sig på att dö vilket gör att aptiten minskar och man orkar inte med sociala kontakter på samma sätt som tidigare.

Man sover mer, eller ligger och slumrar stor del av dagen. De sista dagarna eller timmarna har den som är sjuk ofta en lägre medvetandegrad eftersom även hjärnans funktion nu är nedsatt.

Det är en helt naturlig del av processen med att dö att inte längre kunna äta eller dricka.

I livets absoluta slutskede kan kroppen inte längre ta till sig näring och under de sista dagarna gör till exempel dropp mer skada än nytta och kan ge besvärande biverkningar. 

I de allra flesta fall är döendet en lugn process. Det finns också bra och effektiv symtomlindring att få när det behövs.

Läs mer om palliativ vård i livets slut

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.