0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Om HPV och HPV-vaccin

Vad är HPV?

HPV, Humant papillomvirus, är en virusgrupp som är mycket vanligt förekommande. Det finns över 100 olika typer av HPV. En del orsakar hand- eller fotvårtor, andra kondylom (könsvårtor) och ett 15-tal kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen. Dessa cellförändringar kan, men behöver inte, utvecklas till livmoderhalscancer.

Hur vanligt är HPV-infektioner i underlivet?

De flesta sexuellt aktiva människor har eller har haft en HPV-infektion. HPV-infektioner är världens vanligaste sexuellt överförbara infektion.

Vilka är symtomen vid en HPV-infektion i underlivet?

De flesta infektioner med HPV ger inte några symtom alls. En del typer av HPV kan dock ge könsvårtor, så kallade kondylom. Andra HPV-infektioner kan, om de inte läker ut, ge upphov till cellförändringar på livmoderhalsen som i sin tur kan utvecklas till livmoderhalscancer. Tidsförloppet från infektion till livmoderhalscancer kan vara flera årtionden.

Beror all livmoderhalscancer på HPV-infektioner?

Ja, i stort sett. I Sverige får varje år cirka 450 kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Vid cirka 70 procent av diagnoserna är HPV 16 eller 18 bakomliggande orsak. Det finns flera andra HPV-typer som också kan ge cellförändringar på livmoderhalsen om inte infektionen läker ut av sig själv. Cellförändringar kan upptäckas innan de har utvecklats till cancer. Det är därför mycket viktigt att kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till mellan 23 och 59 års ålder.

Finns det någon behandling mot HPV?

Nej, men om infektionen leder till cellförändringar på livmoderhalsen så kan dessa behandlas.

Kan man förebygga en HPV-infektion?

I dag finns vaccin mot HPV 16 och 18 som ger ett närmast 100-procentigt skydd mot infektion av de virustyperna.  HPV 16 och 18 är bakomliggande orsak till cirka 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer. Eftersom vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer är det mycket viktigt att även vaccinerade kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till mellan 23 och 59 års ålder.

Kan ett vaccin verkligen skydda mot cancer?

Ja, indirekt kan vaccin skydda. De två vaccin mot HPV som nu är godkända i Sverige ger ett närmast 100-procentigt skydd mot HPV 16 och 18, vilka är bakomliggande orsak till cirka 70 procent av all livmoderhalscancer.

Vem bör vaccinera sig?

Socialstyrelsen har beslutat att vaccin mot HPV 16 och 18 ska ingå i barnvaccinationsprogrammet för flickor födda 1999 eller senare. Från och med 2012 vaccineras flickor 10-12 år som går i årskurs 5 eller 6 kostnadsfritt med vaccinet Gardasil genom skolhälsovården.

Kontakta skolsköterskan eller den aktuella kommunen om du vill veta när vaccinationen kommer att ske.

Även flickor födda 1993-1998 erbjuds gratis vaccination. Det skiljer sig mellan landstingen hur vaccinationen organiseras. Ett par landsting erbjuder gratis vaccin upp till 26 års ålder. Hör med ditt om vad som gäller. Kontaktuppgifter till landsting och regioner finns på www.skl.se. Du kan också vända dig till 1177 Vårdguiden.

Har man nytta av vaccinet om man är född före 1999?

Det kan man göra men vaccinet gör störst nytta före sexualdebut. Ju fler sexuella kontakter man haft desto mindre nytta har man av vaccinet.

Hur går en vaccinering till?

Vaccinet ges i överarmen med en tunn nål. För unga flickor har det visat sig räcka med två doser som måste tas med minst 6 månaders mellanrum. Så görs numera vid vaccinationerna i femte och sjätte klass. Äldre flickor/kvinnor får vaccin vid tre tillfällen.

Andra dosen ska ges 1-2 månader efter den första och den tredje och sista dosen efter ytterligare 4-5 månader. Vid behov kan tiden mellan doserna förkortas eller förlängas. Ännu vet man inte säkert om det behövs ytterligare en dos längre fram i livet. Alla doserna bör ske med samma sorts vaccin, det finns i dag två vaccin på marknaden: Gardasil och Cervarix.

Ger vaccinet biverkningar?

De vanligaste biverkningarna är smärta, rodnad och svullnad vid injektionsstället. Över 100 miljoner doser har getts världen över och vaccinerna har granskats i detalj i kliniska läkemedelsprövningar. Frågan om svåra biverkningar (allvarliga skador och sjukdomar) har studerats noggrant. Det finns inga bevis för att sådana har uppkommit som följd av vaccination mot HPV.

Förlamningar, sådana som har rapporterats i media, har liksom andra sjukdomar som kan orsakas av immunsystemet undersökts särskilt. Det visar sig att dessa är lika vanliga hos flickor och kvinnor som inte vaccineras. Samma sak gäller andra allvarliga sjukdomar.

Innebär vaccinationen att det är onödigt att gå på de gynekologiska cellprovskontroller kvinnor blir inbjudna till?

Nej, vaccinationerna innebär inte att man kan strunta i de kontroller man blir inbjuden till. Vaccinet skyddar mot HPV 16 och 18 och kan ge ett visst skydd mot ett par andra typer av HPV men skyddar inte mot alla typer som kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen. Det är mycket viktigt att kvinnor fortsätter att gå på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till i åldern 23 till 59 år. Det gäller även kvinnor som har vaccinerat sig.

I Sverige inbjuds alla kvinnor mellan 23 och 49 års ålder till gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år. Mellan 50 och 59 år inbjuds kvinnor vart femte år.

Läs mer om gynekologisk cellprovskontroll.

Kan HPV orsaka andra typer av cancer?

Alla slemhinnor i underliv och svalg kan drabbas, hos både män och kvinnor. HPV kan till exempel orsaka cancer i slidan, i vulva, i ändtarmsöppningen, i munhålan och på penis. Sannolikt kommer vaccinerna att ge ett visst skydd även mot dessa cancerformer.

Varför är det bara flickor som vaccineras? Kan inte pojkar också smittas?

De cancerformer HPV kan orsaka hos pojkar är ovanliga och hittills har kostnaderna för allmän vaccination inte bedömts uppvägas av nyttan. Om en stor del av flickorna vaccineras bryts smittkedjan och pojkar som har sex med flickor blir inte smittade med HPV 16 och 18.

Socialstyrelsens information om HPV-vaccination finns på flera språk.