HPV (humant papillomvirus)
HPV, humant papillom virus, kan orsaka infektioner som kan leda till cellförändringar. Cellförändringar som inte upptäcks i tid kan utvecklas till cancer.
Granskad av: Björn Strander, med dr, överläkare, Cervixcancerprevention, RCC Väst
Vad är HPV?
HPV eller humant papillomvirus är en grupp virus som kan infektera människor. I dag känner man till mer än 200 olika HPV-stammar. Av dessa kan ungefär 13 infektera slidan och livmoderhalsen med virus som på lång sikt kan orsaka cancer. Här ingår typerna HPV16 och HPV18.
Andra papillomvirus, framför allt HPV6 och HPV11, kan orsaka könsvårtor (kondylom) men inte cancer.
Viruset sprids huvudsakligen vid sexuell kontakt när hud och slemhinnor kommer i kontakt med varandra. Därför är det bra att använda kondom vid nya sexuella kontakter för att minska risken för infektion.
De flesta som haft sex har någon gång drabbats av en HPV-infektion. Hos sex av sju personer läker infektionen av sig själv, men ibland kan den leda till allvarligare problem såsom könsvårtor och cellförändringar som på sikt kan utvecklas till cancer.
HPV-virus är den främsta orsaken till livmoderhalscancer, och det ökar även risken för andra cancerformer som cancer i anus, penis, vulva, vagina och svalg.
Symtom på HPV-infektion
En HPV-infektion ger ofta inga symtom. Många blir smittade med en eller flera typer av viruset under sitt liv utan att märka av någonting alls. Infektionen går över av sig självt.
Men hos en del går infektionen inte över utan den blir kronisk. Då finns en ökad risk att med tiden utveckla olika typer av cancer. Främst livmoderhalscancer, men även cancer i svalget, penis, vulva, vagina och anus.
Det är ofta först om du får könsvårtor eller cancer som du märker av symtom. Symtomen vid cancer varierar beroende på vilket organ som drabbats.
Hur upptäcks HPV?
Kvinnor mellan 23 och 70 år kallas regelbundet till gynekologisk cellprovtagning och test för HPV. Då undersöker man om det finns HPV-virus i celler som samlats upp från livmoderhalsens slemhinna.
Provet kan tas av en barnmorska, men det är allt vanligare att få ett provtagningskit hemskickat så att du kan ta provet själv.
Om HPV upptäcks i cellerna görs också en så kallad cytologisk undersökning av provet. Det betyder att man tittar på cellerna i mikroskop för att se om de är förändrade.
En pågående HPV-infektion upptäcks hos ungefär var tolfte kvinna över 30 år.
Det går även att ta prover på HPV från andra organ, men det ingår inte i något screeningprogram. Om du är orolig eller har symtom kan du kontakta din vårdcentral.
Att leva med HPV
Om du har HPV men den mikroskopiska analysen ser normal ut avvaktar man och du följs upp med nytt prov vid ett senare tillfälle. Hur tätt det blir beror på virustyp och din ålder.
Att få besked om att man har HPV kan kännas besvärande och oroande. Men, HPV-virus är väldigt vanligt och när nästa prov tas har sex av sju kvinnors HPV-infektion läkt av sig självt.
Om du får besked om att du har HPV i cellerna kan du leva som vanligt. Lever du i en fast relation behöver du inte ändra ditt samliv om du har fått besked om att du har HPV.
HPV kan leda till cellförändringar
HPV-infektion kan leda till cellförändringar. Cellerna kan avvika mer eller mindre från den normala cellen. De som avviker lite kallas för låggradiga cellförändringar och de som avviker mer kallas för höggradiga cellförändringar.
Hur behandlas HPV?
Om HPV-infektionen inte har orsakat några cellförändringar behandlas den inte. Då går du bara på kontroller.
Kolposkopi
Om infektionen finns kvar även vid din nästa ordinarie provtagning, eller om du samtidigt har cellförändringar i mikroskop (cytologi) remitteras du vidare för att undersökas med hjälp av kolposkop hos en gynekolog.
Kolposkop är ett specialmikroskop som en särskilt utbildad gynekolog kan granska livmodertappens yta med. Gynekologen kan då se om det finns cellförändringar, och i så fall var de sitter. Oftast tas ett vävnadsprov, biopsi.
Konisering
Om du har höggradiga cellförändringar görs ett kirurgiskt ingrepp där cellförändringarna tas bort innan de övergår till cancer.
Vid operationen använder gynekologen en elektrisk kniv och med den avlägsnas det aktuella området av livmodertappen.
HPV-vaccin
HPV-vaccin skyddar mot de virustyper som orsakar de flesta fall av livmoderhalscancer och flera andra cancerformer. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och ges kostnadsfritt till barn.
Alla upp till 26 års ålder rekommenderas att vaccinera sig mot HPV.
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Cancerformer med koppling till HPV
Frågor och svar om HPV
Hur vanligt är HPV-infektioner i underlivet?
De flesta sexuellt aktiva människor har eller har haft en HPV-infektion. HPV-infektioner är världens vanligaste sexuellt överförbara infektion.
Vilka symtom får man vid en HPV-infektion?
De flesta infektioner med HPV ger inte några symtom alls. En del typer av HPV kan ge könsvårtor, så kallade kondylom.
Andra HPV-infektioner kan, om de inte läker ut, ge upphov till cellförändringar och i förlängningen cancer.
Då är symtomen ofta lättblödande slemhinnor och/eller sår som inte läker.
Tidsförloppet från infektion till livmoderhalscancer kan vara flera årtionden.
Beror all livmoderhalscancer på HPV-infektioner?
Ja, i stort sett. I Sverige får varje år cirka 550 kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Vid cirka 70 procent av diagnoserna är HPV 16 eller 18 bakomliggande orsak.
Det finns flera andra HPV-typer som också kan ge cellförändringar på livmoderhalsen om inte infektionen läker ut av sig själv.
Cellförändringar kan upptäckas innan de har utvecklats till cancer. Det är därför mycket viktigt att kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller eller tar självtest när de blir inbjudna till mellan 23 och 64 års ålder.
Finns det någon behandling mot HPV?
Nej, men om infektionen leder till cellförändringar på livmoderhalsen så kan de behandlas. En vanlig behandling är så kallad konisering.
Kan man förebygga en HPV-infektion?
I dag finns ett vaccin, Gardasil 9, som skyddar mot HPV 6,11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58. Det ger ett mycket gott skydd mot infektion av de virustyperna.
HPV 16 och 18 är bakomliggande orsak till cirka 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer.
Tillsammans med de andra virusstammarna har man ett skydd för ungefär 90 procent av de virusstammar som kan orsaka livmoderhalscancer.
Eftersom vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer är det viktigt att även vaccinerade kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller eller tar självtest när de blir inbjudna mellan 23 och 64 års ålder.
Vilka cancerformer kan orsakas av HPV?
Alla slemhinnor i underliv och svalg kan drabbas, hos både män och kvinnor. HPV kan till exempel orsaka cancer i slidan, i vulva, i ändtarmsöppningen, i munhålan och på penis.
Sedan HPV-vaccination för flickor infördes 2010 har kunskapen om HPV-relaterade cancerformer ökat.
Idag vet man att HPV-infektioner kan kopplas till en rad cancerformer som drabbar både kvinnor och män.
Man kan ofta se koppling till HPV-infektion vid till exempel
Om en stor del av befolkningen är vaccinerade kommer antal drabbade i alla de här cancerformerna att minska markant.
Behöver jag kontakta tidigare sexpartners om att jag är HPV-positiv?
Nej, det behöver du inte göra. Majoriteten av vuxna personer har någon gång blivit smittade med HPV. Hos de allra flesta läker infektionen ut av sig själv.
Kan man ha grava cellförändringar utan att ha HPV?
I stort sett alla cellförändringar i livmoderhalsen orsakas av HPV-virus.
Hur smittar HPV?
HPV smittar främst genom sexuell kontakt. Man kan smittas både vid vaginalt, analt och oralt samlag via slemhinnor men också vid hud-mot hudkontakt.
Det är ett väldigt vanligt virus och de flesta kommer ha någon form av hpv-virus vid något tillfälle i sitt liv.
Ofta klarar kroppen själv att läka ut viruset men eftersom vissa typer av viruset kan leda till livmoderhalscancer är det viktigt att gå på gynekologiska cellprov eller ta självtest mot HPV när man kallas och/eller vaccinera sig.
Mamma hade HPV som ung. Kommer jag också få det då?
HPV är ett samlingsnamn för ungefär 200 olika virus.
Virusen smittar främst via samlag, hud- eller slemhinnekontakt. All typ av sex kan innebära en risk för att smittas av HPV.
De flesta som är sexuellt aktiva får någon gång under sitt liv en HPV-infektion, men det har ingen ärftlig koppling. Oftast läker infektionen av sig själv.
Är herpes ett HPV-virus? Kan det utvecklas till cancer?
Herpes är inte ett HPV-virus.
Herpes är en egen virussjukdom och precis som HPV det finns det flera olika stammar av herpesvirus.
Ett specifikt herpesvirus, HHV-8, kan orsaka cancer hos personer med nedsatt immunförsvar. Framför allt drabbar det personer med HIV/AIDS.
Kan HPV-virus ligga latent i kroppen?
Ja, HPV-virus kan finnas vilande i kroppen.
Viruset kan sedan vakna till liv och om det inte läker ut av sig själv med tiden leda till cellförändringar.
Därför kan en del personer drabbas av cellförändringar många år efter smittotillfället.
Om man har HPV på ett cellprov men det försvunnit till nästa gång, vad innebär det?
Det innebär att HPV-infektionen läkt ut av sig själv.
De flesta som har haft sex har någon gång haft en HPV-infektion. Hos sex av sju som smittats läker infektionen ut av sig själv.
Det är inte ovanligt att ett HPV-prov som tidigare visat att det finns virus vid nästa provtagning visar att viruset är borta.
Om HPV orsakar de flesta fall av livmoderhalscancer, vad är orsaken bakom övriga fall?
HPV-virus orsakar 98 procent av all livmoderhalscancer.
I undantagsfall kan man drabbas av en form av körtelcancer, adenocarcinom, utan att ha en HPV-infektion.
Precis som vid annan cancer har det uppstått ett fel i cellerna som gör att de delar sig okontrollerat.
Rökning, samtidig infektion med någon annan könssjukdom, långvarigt bruk av p-piller (mer än 5 år) och ärftliga faktorer kan öka risken för livmoderhalscancer.
Vad gör man om cellförändringarna kommer tillbaka efter en konisering?
Om cellförändringarna kommer tillbaka efter en konisering kan behandlingen upprepas.
Efter flera koniseringar kan man vid graviditet behöva sätta ett band runt livmoderhalsen för förhindra att barnet föds allt för tidigt.
Artiklar om HPV och livmoderhalscancer
Hittade du informationen du sökte?
Granskad 9 januari 2019
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se
Tidig upptäckt spelar roll
Om du har god kännedom om dina bröst kan du lättare upptäcka eventuella förändringar. Här visar vi hur du undersöker dina bröst i tre enkla steg.
Cancer utvecklas under lång tid. Det kan ta 20 år eller mer från den första sjuka cellen tills en tumör upptäcks.
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
Postadress
Besöksadress
Org.Nr
Ge en gåva
Kontakt
+(46) 10-199 10 10
