Varje år diagnostiseras nästan 1 600 fall av huvud- och halscancer i Sverige. Cancerformerna är ovanliga (2,6 procent av all cancer) och drabbar oftare män än kvinnor. 

Granskad av: Eva Munck af Rosenschöld Wikland, överläkare, professor, Karolinska institutet

Fakta

  • Rökning och alkohol ökar risken för huvud-och halscancer
  • HPV har betydelse för utveckling av cancer i halsmandel och tungrot
  • De flesta huvud- och halstumörerna upptäcks vid en öron-, näs- och halsundersökning. 

Vad är huvud- och halscancer?

Huvud- och halscancer är ett samlingsnamn för cancer i näsan, bihålorna, munnen, tungan, svalget, spottkörtlarna och struphuvudet. De vanligaste ställena att få en tumör är i munhåla och svalg. Därefter kommer struphuvudet.

Cancer i svalget och strupen är vanligare hos män än hos kvinnor. Vid cancer i munhålan är skillnaden mellan könen liten. Överlag är huvud- och halscancer dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. 

Huvud- och halscancer är bara några av ett stort antal cancersjukdomar. Sjukdomarna är mycket olika varandra, men alla har det gemensamt att det börjar med ett fel i någon av kroppens celler.

Läs mer om vad cancer är

Illustration huvud och hals, huvud-hals-cancer
Svalg, struphuvud, sköldkörtel och bihålorna.

Symtom på huvud- och halscancer

Vanliga symtom på huvud- och halscancer är

  • irritation, ett sår, en förändring som inte försvinner
  • ensidigt obehag eller smärtor vid sväljning 
  • heshet
  • långvarig, ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva.

Tidiga stadier av cancer i munhålan, svalget eller strupen ger ofta diffusa, vaga symtom och liknar dem som uppträder vid andra, ofarliga sjukdomar till exempel infektioner. 

En viktig skillnad är att infektioner brukar gå över på ett par veckor.

Ett allmänt råd är att man bör söka läkare om de symtom som beskrivs nedan kvarstår i tre veckor.

Fördjupning symtom huvud- och halscancer:

Munhålan

De första symtomen på cancer i munhålan är ofta en irritation, ett sår, en förändring eller en tumör på läpparna och inne i munhålan som inte försvinner.

I en del fall finns först en röd eller en vit fläck i slemhinnan som ett förstadium till cancer.

Röda fläckar kallas för erytroplakier och vita fläckar kallas för leukoplakier.

Om fläcken övergår till ett sår som inte läker eller till en förhårdnad, ofta smärtande, bör man söka läkare.

Svårigheter att tugga, svälja och röra på tungan kan också vara tecken på cancer i munhålan.

Ibland upptäcks cancern därför att tandprotesen inte längre passar eller genom att talet har förändrats.

Läs mer om munhålecancer

Spottkörtlarna

Det vanligaste symtomet på cancer i spottkörtlarna, som är en relativt ovanlig cancerform, är en knöl/tumör.

Värk kan förekomma och ensidig ansiktsförlamning som dock oftast är ett sent symtom vid cancer i en öronspottkörtel.

Tumörer i öronspottkörtlarna är oftare godartade än elakartade jämfört med tumörer i spottkörtlarna under käkbenet. Men för samtliga spottkörteltumörer gäller att de ska utredas och ofta opereras de för att säker diagnos ska erhållas.

Läs mer om spottkörtelcancer

Svalget

Vanliga symtom vid cancer i svalget kan vara ensidigt obehag eller smärtor särskilt vid sväljning. Ofta med utstrålning mot örat.

När tumören växer sig större blir det svårare att svälja och talet kan förändras. Ett vanligt första symtom är en knuta på halsen.

Struphuvudet

Vid cancer i struphuvudet är det vanligaste symtomet heshet, men också andra röstförändringar förekommer.

Hesheten beror på att cancern i de flesta fall växer på stämbanden och då förändras deras svängningsförmåga.

Redan en liten tumör på ett stämband kan orsaka heshet. Om hesheten varar mer än tre veckor bör man uppsöka läkare som kan undersöka stämbanden

I de fall då cancern inte sitter på stämbanden brukar symtomen vara mer vaga.

Det kan vara lätta sväljningsbesvär eller känsla av en klump i halsen. Även obehag/smärta förekommer som ibland strålar ut mot ena örat.  

Läs mer om cancer i struphuvudet

Näsan och bihålorna

Symtom på cancer i näsan eller bihålorna kan först visa sig som långvarig, ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva.

Knuta på halsen

En knuta på halsen utgörs oftast av en förstorad lymfkörtel i samband med en infektion, till exempel en vanlig förkylning. Knutan är då oftast ömmande.

En ganska oöm knuta som också växer kan vara första tecknet på en tumör i öron-näsa-halsområdet.

Hur upptäcks huvud- och halscancer

De flesta tumörer inom huvud- och halsområdet upptäcks vid en öron-, näs- och halsundersökning. 

Patient på brits som undersöks med datortomografi.
Datortomografi (DT) eller annan metod för skiktröntgen, då den undersökta kroppsdelen avbildas i ”skivor”, används ofta för att fastställa hur utbredd en cancer är. Foto: Olle Nordell

Läkaren har en ljuskälla på huvudet och kan lysa in i näsa, munhåla och svalg, iaktta tumören och känna på den, palpera. En tumör känns fastare än vävnaden runt omkring den.

Olika undersökningsmetoder:

Endoskopi

Med endoskopi undersöks näsan, svalget och struphuvudet. Endoskopet är ett smalt och böjligt instrument med kamera som förs in via näsan.

Om tumören är väl synlig och tillgänglig för provtagning kan biopsi utföras med lokalbedövning för mikroskopisk analys. Det kallas även patologisk anatomisk diagnos (PAD).

Datortomografi (DT)/skiktröntgen

Datortomografi (DT) eller annan metod för skiktröntgen där den undersökta kroppsdelen avbildas i ”skivor”, används ofta för att fastställa hur utbredd en cancer är. Samt om tumören har spridit sig till halsens lymfkörtlar eller mer ovanligt till lungorna.

Även magnetkameran (MR) kan utnyttjas för sådan undersökning. Vid undersökning med datortomograf eller magnetkamera ligger patienten på en brits med huvudet inne i en cirkelformad öppning i apparaten.

I datortomografen används röntgenstrålar för att få fram bilden. I magnetkameran är det i stället magnetfält och radiovågor.

Båda apparaterna är kopplade till datorer som framställer bilder vilka visas på en bildskärm eller skrivs ut på papper.

Kontrastmedel

Kontrastmedel används ibland också vid röntgenundersökning för att bättre se tumörutbredning. Kontrastmedel ansamlas ofta i tumörer och metastaser vid huvud-hals-cancer.

PET-DT

PET-DT, positronemissionstomografi, kombinerad med datortomografi (DT) är ytterligare en metod att synliggöra tumörer.

De här metoderna ger inte alltid säkra besked om hur utbredd en cancer är och läkarens kliniska undersökning av tumörutbredningen är alltid mycket viktig.

Om cancern sitter i svalget eller struphuvudet sövs patienten ibland för att läkaren ska kunna göra en noggrann undersökning.

Här får du råd inför läkarbesöken

Hur behandlas huvud- och halscancer?

Strålning och operation

Huvud- och halscancer behandlas framför allt med strålning och operation. Med eller utan tillägg av medicinsk tumörbehandling.

Ibland räcker det med antingen operation eller strålning men i andra fall kombineras de olika metoderna.

Hur behandlingen läggs upp varierar beroende på var tumören befinner sig och tumörstorlek.

Tumörer i tungbas, halsmandlar, svalg och struphuvud ges oftast strålbehandlingen först och opereras vid behov. Tumörer i munhåla först opereras och strålbehandlas sedan. 

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Läkemedel

Medicinsk tumörbehandling med cytostatikabehandling eller så kallade målstyrda läkemedel kan användas före eller under strålbehandling för att förstärka effekten av strålningen. Men den kan också användas för att lindra symtom vid sena stadier av dessa cancerformer.

Individuell behandling

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

Oftast diskuteras behandlingen för din tumör vid en gemensam konferens där både kirurger, onkologer och flera andra i behandlingsteamet medverkar.

När läkaren i samråd med dig bestämmer behandlingsplan, tas inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen, utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Mer om behandlingarna:

Kirurgi

Målet med en operation vid huvud- och halscancer är att få bort hela tumören med marginal. Därför tar kirurgen också bort en del av den vävnad som finns omkring tumören.

Hur operationen utformas beror på var och hur cancern växer och på hur operationen påverkar förmågan att prata, tugga och svälja, men också utseendet.

Mindre tumörer går ofta att operera bort utan att det leder till någon stor försämring av dessa funktioner.

Men när det är fråga om större tumörer där kirurgi med marginal innebär omfattande vävnadsförlust behövs ofta plastikkirurgisk hjälp att ersätta förlorad mjukvävnad och/eller bensubstans. Denna teknik utvecklas fortlöpande.

Under de senaste åren har även betydande utveckling skett inom metoder som möjliggör avlägsnande av tumörer i svalg och struphuvud via munhålan, TLM (Transoral Laser Microendoscopic Surgery) och TORS (Trans Oral Robotic Surgery).

I det medicinska fackspråket används olika termer för olika operationer.

  • Hemiglossektomi innebär att halva tungan opereras bort och kan vara tillräcklig behandling om cancern växer på ena sidan av tungan.
  • Laryngektomi är den operation som innebär att struphuvudet avlägsnas och om det är en del av struphuvudet som tas bort heter ingreppet hemilaryngektomi.
  • Neck dissektion eller halskörtelutrymning innebär att halsens lymfkörtlar avlägsnas kirurgiskt. Här finns olika variationer på denna operation beroende på var primärtumören sitter och huruvida tumörspridning till halsens lymfkörtlar föreligger eller ej.

Munvård efter strålbehandling

Muntorrhet kan bli ett problem för patienter som får strålning mot tumörsjukdom i munhåla eller svalg.

Det beror på att spottkörtlarna nära munhålan, framför allt den så kallade öronspottkörteln, påverkas så att salivproduktionen minskar kraftigt eller försvinner helt.

Den muntorrhet som då blir följden kan bli besvärande för patienten på flera sätt.

I saliven finns ämnen som skyddar tänderna och därför ökar risken för karies och tandlossning.

Minskad salivproduktion medför också svårigheter att äta torr mat och det kan också leda till förändrad smak.

Med moderna strålbehandlingstekniker kan ofta biverkningarna minskas och spottkörtelfunktionen bevaras hos allt fler patienter.

Läs mer om strålbehandling

Strålbehandlingen kan numera med stor precision riktas mot tumören. Det vanligaste schemat är att strålningen ges en gång per dag, fem dagar i veckan, i fem till sju veckor. 

En metod för strålbehandling är brakyterapi. Då placeras strålkällan inne i tumören genom ett operativt ingrepp, oftast i narkos.

Fördelen med metoden är att det blir en mycket hög stråldos i tumören men inte i den omgivande friska vävnaden.

Endast vissa tumörer är lämpade för denna behandling och metoden används inte vid alla sjukhus som ger strålbehandling.

Det finns flera kända biverkningar vid strålbehandling som sjukvården numera är mycket uppmärksam på och försöker förebygga:

  • Patientens näringstillstånd försämras. Under behandlingen kan det av flera skäl vara svårt att äta som vanligt.
  • En del patienter blir illamående av strålbehandlingen.
  • Den orsakar också en akut inflammation i munslemhinnan och halsen varför det kan göra ont att svälja.
  • Lukt- och smaksinnena kan också påverkas av strålbehandlingen så att de fungerar sämre än normalt. 

En del av biverkningarna går över när behandlingen är avslutad. Det är alltid svårt att förutsäga förutsäga hur lång tid det kommer att ta eftersom det varierar mellan olika personer.

Spottkörtlarna kan skadas vid strålbehandlingen av vissa tumörer. Då minskar salivproduktionen och patienten drabbas av muntorrhet, som kan bli bättre efterhand, men ofta består resten av livet.

Pågående forskning rörande strålbehandling syftar till att minska de negativa effekterna, biverkningarna, av behandlingen. Problem med tänderna som tandlossning och risk för karies förekommer.

Om det finns risk för ätproblem brukar patienterna få rådgivning redan före behandlingen. Ett råd är att äta extra näringsrik mat inför behandlingen och om möjligt också medan den pågår.

För många patienter brukar det vara lättare att svälja flytande näringslösningar än den vanlig mat.

Dietisten kan informera om de olika möjligheter som finns och ger tips om hur man kan klara att få i sig tillräckligt med näring.

Ibland bedöms det lämpligt att patienten före behandlingsstart får en sond eller så kallad PEG (en slang som med ett litet ingrepp opereras in direkt i magsäcken) för att säkra en fullgod näringstillförsel.

Läs mer om mat vid cancer

Medicinsk tumörbehandling

Flera olika typer av cytostatika kan krympa tumörer inom huvud- och halsområdet.

Dock finns det ännu inte något cytostatikum som ensamt eller i kombination med andra kan bota dessa cancerformer.

I vissa situationer kan dock cytostatikabehandling öka möjligheten till bot. Till exempel genom att kombineras med strålbehandling.

För patienter med avancerade tumörstadier är behandling med cytostatika under strålbehandlingen ett sätt att öka möjligheten att bli botad. Det gäller där kirurgi inte kan användas eller där sannolikheten att bota med enbart strålbehandling är liten.

Om cancern har spridit sig i kroppen så att den inte längre går att bota kan medicinsk tumörbehandling ge lindring och bromsa sjukdomsförloppet.

Det pågår mycket forskning om hur medicinsk tumörbehandling kan användas tillsammans med strålning i behandlingen av huvud- och halscancer.

En vidareutveckling där är så kallad målstyrd behandling i form av antikroppar som riktar sig mot speciella receptorer på tumörcellen. Antikropparna kan både minska tumörtillväxten och förstärka effekten av strålbehandlingen.

Läs mer om cytostatikabehandling

Immunologisk behandling är en annan ny och mycket uppmärksammad behandlingsmöjlighet. PD-1 hämmare, en form av immunterapi, är godkänt för patienter med huvud-hals-cancer.

Erfarenheten är ännu begränsad men en del patienter har effekt av behandlingen.

Läs mer om immunterapi

Att tala utan struphuvud

När struphuvudet måste opereras bort förlorar patienten förmågan att tala med sina stämband.

Förr i tiden fick patienterna lära sig matstrupstal eller använda vibrator mot halsen.

Idag erhåller den absoluta majoriteten av dessa patienter en röstventil i samband med operationen. Den kan börja användas ett par veckor efter operation.

Ventilen förbinder luftstrupen med matstrupen så att luften från lungorna leds in i matstrupen. Där vibrerar slemhinnan (istället för stämbanden) och genererar ljud som blir till artikulerat och oftast mycket bra tal med hjälp av övriga talorgan som gommen, tungan och läpparna.

Tungan är också viktig för talet och om dess rörlighet blir sämre påverkar det talet. Men ändå kan patienter som förlorat större delen av tungan lära sig att tala fullt begripligt.

Orsaker till huvud- och halscancer

Orsakerna till cancer i munhålan, svalget och strupen är inte kända i detalj. Men några riskfaktorer går att identifiera.

Rökning och alkohol

Det har klart visats att rökning och alkohol, både var för sig men ännu mer i kombination ökar risken. 

HPV

Högrisk HPV (humant papillom virus) är en känd riskfaktor för cancer i halsmandlar och tungrot och bedöms vara orsak till den stora ökningen av dessa cancerformer de senaste trettio åren. Epstein-Barr-virus kan orsaka cancer i nässvalget. 

Arbetsmilljö

Trädamm i arbetsmiljö med dålig ventilation ökar risken för näscancer och det gör troligen också trälim som innehåller fenoler. Numera har arbetsmiljön förbättrats och antalet fall av denna cancerform har minskat kraftigt.

Inflammation

Det anses också finnas ett samband med inflammation. Kronisk inflammation i munhålan, svalget, strupen eller näsan torde därför öka risken för cancer.

Rehabilitering vid huvud- och halscancer

Redan när du fått besked om att du har huvud- och halscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Mun- och halscancerförbundet

Kontakta Mun- & Halscancerförbundet (f.d. Svenska Laryngförbundet) som är ett handikappförbund för personer som drabbats av cancer i munhåla, svalg eller struphuvud. 

Läs mer om Mun- & Halscancerförbundet

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Till forskarna som söker svar

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vad gör näsan?

Näsan är kroppens luftkonditioneringsanläggning, men innehåller också luktsinnet. När vi andas in genom näsan värms luften upp, fuktas och rensas från skräp. 

Det är viktigt för lungorna som inte mår bra av för torr, för kall eller för smutsig luft.

Näsans inre är beklädd med en veckad slemhinna. Den innehåller många små blodkärl. Det varma blodet i dem värmer upp luften när den passerar näsan. 

Det slem som finns på slemhinnan innehåller mycket vatten. När luften passerar blir den fuktig genom att den tar upp vattenånga som avges från slemhinnan.

Rengöringen av luften inleds av de hårstrån som sitter i näsborrarna. De silar bort större smuts. Slemmet i näsans, luftstrupens och luftrörens slemhinnor fångar upp mindre partiklar.

På slemhinnan sitter små flimmerhår, flera tusen per kvadratcentimeter. och viftar så att det smutsiga slemmet förs mot svalget försvinner ner i magsäcken och ut med avföringen.

I slemhinnan i övre delen av näsan finns särskilda luktceller. När luktämnen når dem signalerar de via luktnerven till hjärnan, där signalerna omvandlas till luktupplevelser. 


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.