Tumörer i tunntarmen kan vara av flera olika typer. En utgörs av neuroendokrin tumör (NET) som också kallas carcinoid. Den andra utgörs av adenokarcinom. Prognosen vid tunntarmscancer varierar kraftigt beroende på typ av tumör och om sjukdomen hunnit sprida sig.
Neuroendokrina tumörer (NET), är den vanligaste cancerformen i tunntarmen. En särskild egenskap är att de kan tillverka hormoner. NET kan också finnas i andra organ i kroppen, exempelvis i
Tack vare upptäckten av kroppsegna substanser, som kan tillverkas i stor skala i laboratorium, har behandlingen av NET blivit effektivare, samtidigt som adenokarcinom behandlas ungefär på samma sätt och med samma resultat som tjocktarmscancer.
Vid NET kan symtomen till att börja med vara diffusa, med lite orolig mage och tidvis lättare diarrébesvär.
När sjukdomsprocessen pågått en tid kan patienten få diarréer och få en ökad värmekänsla i kroppen liksom ansiktsrodnad, flush.
Tarmvred kan också vara ett symtom på NET. Vid adenokarcinom är symtomen ännu mer diffusa till att börja med, men kan också utvecklas till buksmärtor och tarmvred.
Diagnosen ställs - för NET:s del - med hjälp av blodprov där man mäter cirkulerande hormoner, där de viktigaste kallas kromogranin A och serotonin.
Serotoninproduktion från tumören mäts genom att man analyserar en nedbrytningsprodukt, 5-HIAA, i endera blodprov eller genom urinsamling.
Patienten undersöks med datortomografi av buk, bäcken och bröstkorg. Ofta gör man också en ultraljudsundersökning av hela bukområdet.
Ibland tar läkaren ett vävnadsprov via en nål som sticks in med ledning av ultraljudsundersökningen (under bedövning).
PET-undersökning görs för att visa var tumören sitter och vad den har för egenskaper, till exempel om det finns tecken till spridning.
Adenokarcinom brukar utredas med hjälp av datortomografiundersökning, ultraljudsundersökning och kontraströntgen av tunntarmen.
Här får du råd inför läkarbesöken
Behandlingen går ut på att operera bort så stor del av tumören som möjligt. Då tas även närliggande lymfkörtlar bort.
Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din cancerläkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Vid cytostatikabehandlingen av adenokarcinom använder man ofta samma kombinationsbehandling som mot tjocktarms- och ändtarmscancer.
När man däremot ska behandla NET med läkemedel har det stora genombrottet varit att kunna ge somatostatinanaloger som fungerar som biologisk terapi mot cancern.
De dämpar dessutom symtomen beroende på hormonöverproduktion i regel mycket effektivt. Även NET med spridning kan behandlas på olika sätt, inklusive med målsökande strålbehandling.
Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. Här kan du se pågående forskningsprojekt med koppling till tunntarmscancer.
Orsaken är okänd. När det gäller adenokarcinom tycks patienter med vissa tarmsjukdomar, exempelvis Crohns sjukdom, ha en ökad risk.
Prognosen varierar kraftigt, beroende på typ av tumör och om sjukdomen hunnit sprida sig. Prognosen vid NET är ofta god, trots förekomst av metastaser, och många patienter lever länge, till och med i decennier, med bibehållen livskvalitet.
Vid adenokarcinom beror prognosen i hög grad på om sjukdomen har hunnit sprida sig vid diagnostillfället.
Redan när du fått besked om att du har en cancersjukdom bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Fler cancerdiagnoser i området kring magen
Fler cancerdiagnoser i tarmarna
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här.
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.
För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling.
Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
