Fakta
- Symtomen vid NET kan till en början vara diffusa
- Orsaken till NET är okänd.
- Diagnosen ställs med hjälp av blodprov.
Tunntarmscancer kan vara av typen neuroendokrin tumör (NET) som också kallas carcinoid eller adenokarcinom. Prognosen vid tunntarmscancer varierar kraftigt beroende på typ av tumör och om sjukdomen hunnit sprida sig.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Neuroendokrina tumörer (NET) är den vanligaste formen av tunntarmscancer. En särskild egenskap är att de kan tillverka hormoner. NET kan också finnas i andra organ i kroppen. Till exempel i lungorna, magsäcken och tjock- och ändtarmen.
Tack vare upptäckten av kroppsegna substanser, som kan tillverkas i stor skala i laboratorium, har behandlingen av NET blivit effektivare. Adenokarcinom behandlas ungefär på samma sätt och med samma resultat som tjocktarmscancer.
Vanliga symtom på tunntarmscancer är
Vid NET kan symtomen till att börja med vara diffusa, med lite orolig mage och tidvis lättare diarrébesvär.
När sjukdomsprocessen pågått en tid kan patienten få diarréer och få en ökad värmekänsla i kroppen liksom ansiktsrodnad, så kallad flush.
Tarmvred kan också vara ett symtom på NET. Vid adenokarcinom är symtomen ännu mer diffusa till att börja med, men kan också utvecklas till buksmärtor och tarmvred.
Tunntarmscancer upptäcks med hjälp av flera olika undersökningar, till exempel
Diagnosen ställs - för NET:s del - med hjälp av blodprov där man mäter cirkulerande hormoner, där de viktigaste kallas kromogranin A och serotonin.
Serotoninproduktion från tumören mäts genom att man analyserar en nedbrytningsprodukt, 5-HIAA, i endera blodprov eller genom urinsamling.
Buk, bäcken och bröstkorg undersöks med datortomografi. Ofta gör man också en ultraljudsundersökning av hela bukområdet.
Ibland tar läkaren ett vävnadsprov via en nål som sticks in med ledning av ultraljudsundersökningen (under bedövning).
PET-undersökning görs för att visa var tumören sitter och vad den har för egenskaper, till exempel om det finns tecken till spridning.
Adenokarcinom brukar utredas med hjälp av datortomografiundersökning, ultraljudsundersökning och kontraströntgen av tunntarmen.
Här får du råd inför läkarbesöken
Vanliga behandlingar vid tunntarmscancer är
Behandlingen går ut på att operera bort så stor del av tumören som möjligt. Då tas även närliggande lymfkörtlar bort.
Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din cancerläkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Vid cytostatikabehandlingen av adenokarcinom använder man ofta samma kombinationsbehandling som mot tjocktarms- och ändtarmscancer.
När man däremot ska behandla NET med läkemedel har det stora genombrottet varit att kunna ge somatostatinanaloger som fungerar som biologisk terapi mot cancern.
De dämpar dessutom symtomen beroende på hormonöverproduktion i regel mycket effektivt. Även NET med spridning kan behandlas på olika sätt, inklusive med målsökande strålbehandling.
Orsaken till varför man får tunntarmscancer är okänd. När det gäller adenokarcinom tycks patienter med vissa tarmsjukdomar, exempelvis Crohns sjukdom, ha en ökad risk.
Prognosen för tunntarmscancer varierar kraftigt, beroende på typ av tumör och om sjukdomen hunnit sprida sig. Prognosen vid NET är ofta god, trots förekomst av metastaser, och många patienter lever länge, till och med i decennier, med bibehållen livskvalitet.
Vid adenokarcinom beror prognosen i hög grad på om sjukdomen har hunnit sprida sig vid diagnostillfället.
Redan när du fått besked om att du har tunntarmscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Fler cancerdiagnoser i området kring magen
Fler cancerdiagnoser i tarmarna
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.