Fakta
- 25 procent av all medullär sköldkörtelcancer har en ärftlig koppling.
- Den vanligaste behandlingen är att operera bort hela sköldkörteln.
- Vanligaste symtomet en knöl mitt på halsen.
Medullär sköldkörtelcancer är en form av sköldkörtelcancer. Det vanligaste symtomet är en knöl mitt på halsen. Om sjukdomen upptäcks tidigt kan den botas med operation.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Medullär sköldkörtelcancer är en cancerform som utvecklas i sköldkörtelns C-celler.
Sköldkörteln består av två olika typer av celler. Follikulära celler, som bildar våra sköldkörtelhormon och C-celler, som bildar hormonet kalcitonin. Kalcitonin hjälper till i regleringen av mängden kalcium i kroppen.
Ungefär 5-10 procent av all sköldkörtelcancer är medullär och 25 procent av den medullära sköldkörtelcancern har en ärftlig koppling.
Det vanligaste symtomet på medullär sköldkörtelcancer en knöl mitt på halsen.
Andra symtom kan vara
Utredningen för att kunna diagnostisera medullär sköldkörtelcancer brukar bestå av flera olika undersökningar.
Läkare undersöker halsen och tar olika blodprover.
Medullär sköldkörtelcancer bildar ofta kalcitonin. Därför mäts nivån av det hormonet i kroppen och kan användas som en så kallad cancermarkör. Cancermarkörer är ett hjälpmedel för att upptäcka och följa sjukdomen.
Man brukar också mäta en cancermarkören som kallas CEA. CEA står för karcinoembryonalt antigen. Det är ett protein som en del cancerceller kan tillverka och som går att mäta med blodprov.
Andra sköldkörtelprover som tyrioidea stimulerande hormon (TSH) kontrolleras för att undersöka sköldkörtelns funktion. Även om värdet på kalcitonin är förhöjt kan TSH vara normalt.
Med ultraljud på sköldkörteln och halsens lymfkörtlar undersöks storleken på tumören.
Ultraljud kan också användas om man misstänker att cancern har spritt sig till lymfkörtlarna. Sjukdomen kan spridas till lymfkörtlarna och sedan vidare till exempelvis lever, lungor och skelett.
Om läkaren misstänker spridning till andra organ kan fler undersökningar med olika typer av bilder behövas. Det kan vara datortomografi eller magnetkameraundersökning.
Med hjälp av ultraljud görs en så kallad finnålspunktion. Det innebär att läkaren sticker in en tunn nål i tumören och suger upp celler i en spruta. Finnålspunktion är en typ av biopsi där man tar ett cellprov.
En patolog undersöker sen cellerna i mikroskop för att kunna ställa en diagnos.
25 procent av all medullär sköldkörtelcancer har en ärftlig koppling. Därför görs en genetisk utredning där man undersöker om det finns mutationer, det vill säga förändringar, i en särskild gen.
Medullär sköldkörtelcancer behandlas genom att operera bort hela sköldkörteln.
Efter operationen behöver man ersätta de hormoner som sköldkörteln tillverkar med läkemedel som tas i form av tabletter.
För att ge rätt dos läkemedel får den som är sjuk regelbundet lämna blodprover som visar hur mycket hormoner det finns i blodet.
Vid spridd cancer finns det olika målinriktade behandlingar att ge.
Prognosen beror framför allt på om cancern är begränsad till sköldkörteln eller om den har hunnit sprida sig.
Om sjukdomen upptäcks tidigt och all cancer kan opereras bort finns det goda möjligheter att bli botad.
Om cancern har spridit sig eller om det finns cancerceller kvar efter operation går sjukdomen inte alltid att bota. Medullär sköldkörtelcancer kan samtidigt utvecklas långsamt och det kan gå att leva länge med sjukdomen.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Behandlingen är över och cancern borta. Läge att fira och att njuta av livet, tycker omgivningen. Men i stället för livsglädje känner många färdigbehandlade mest rädsla och oro.
Läs om oro, återhämtning och rehabilitering
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Reviderad 17 september 2026
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se