Anaplastisk sköldkörtelcancer

Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset

Vad är anaplastisk sköldkörtelcancer?

Anaplastisk sköldkörtelcancer kallas också anaplastisk tyreoideacancer (ATC). Det är en mycket ovanlig form av sköldkörtelcancer. 

Anaplastisk betyder att cancercellerna förändrats mycket och inte längre liknar normala sköldkörtelceller. Cellerna delar sig snabbt och därför kan tumören växa in i vävnader i närheten och sprida sig till andra organ.

Sjukdomen är mycket aggressiv och drabbar framför allt personer över 70 år.

Symtom vid anaplastisk sköldkörtelcancer

Ett vanligt symtom är en knöl på halsen som snabbt ökar i storlek.

Andra symtom kan vara

• tryck eller smärta i halsen
• heshet
• svårt att svälja
• hosta eller besvär med andningen.

Hur upptäcks anaplastisk sköldkörtelcancer?

För att hitta anaplastisk sköldkörtelcancer behövs flera olika undersökningar.

Läkarundersökning och blodprover

Om man har en knöl på halsen undersöker läkaren den och tar olika blodprover. Det går inte att ställa diagnos med hjälp av blodprover, men kan man se sköldkörtelns funktion och hur andra organ i kroppen fungerar inför den behandling man vill ge.

Ultraljudsledd biopsi

Med hjälp av ultraljud kan läkaren se knölar i sköldkörteln och om sjukdomen har spritt sig till lymfkörtlar på halsen. Då kan man bestämma var man ska göra en biopsi, det vill säga var man ska sticka in en nål för att få vävnad från sköldkörteln och lymfkörtlarna.

Vid misstanke om anaplastisk sköldkörtelcancer tar man vanligtvis prov med en något grövre nål, en så kallad mellannålsbiopsi. Då får man ut små, sammanhängande vävnadsbitar som sedan undersöks. 

Om man använder en tunnare nål får man framför allt ut enskilda celler. Cellerna kan visa tecken på anaplastisk cancer medan vävnadsbitarna ger bättre möjlighet att ställa rätt diagnos och göra de analyser som behövs för att välja behandling.

Datortomografi

För att se hur tumören växer på halsen och om den påverkar mat- och luftstrupe görs en datortomografi, som också kallas skiktröntgen, över hals, bröstkorg och mage. Undersökningen kan också visa om sjukdomen har spritt sig till andra organ i kroppen.

Om man ska genomgå en operation kan en PET-CT göras för att kartlägga sjudomens spridning mer noggrant. 

Genetisk undersökning

På de vävnadsprover som tas vid anaplastisk sköldkörtelcancer gör man en genetisk undersökning. 

Undersökningen görs för att en del sådana genetiska förändringar kan behandlas med särskilda målriktade läkemedel.

Ett exempel är förändring BRAF V600E. Om den finns i cancercellerna kan målinriktad behandling vara möjlig.

Hur behandlas anaplastisk sköldkörtelcancer?

Eftersom sjukdomen är aggressiv måste behandlingen planeras mycket snabbt. Behandlingen kan bestå av strålbehandling, cytostatika, operation och målriktade läkemedel.

Vilken kombination som används beror på tumörens utbredning, genetiska egenskaper och hur personen mår.

Operation

Om läkare bedömer att tumören går att få bort opererar man bort sköldkörteln. Även lymfkörtlar i området tas bort.

Om hela tumören tas bort vid operationen kan det ge möjlighet till längre överlevnad.

Operation är bara möjlig för väldigt få som drabbas av anaplastisk sköldkörtelcancer. Om sjukdomen är mycket spridd kan riskerna med en stor operation i halsen vara större än nyttan. 

Operation kan ge komplikationer som blödning, heshet på grund av påverkan på stämbandsnerven och låga nivåer av kalcium.

Strålbehandling

Med strålbehandling behandlas tumören och lymfkörtlarna på halsen.

Strålbehandling kan användas

• före operation för att krympa tumören,
• efter operation för att döda cancerceller som finns kvar i området,
• för att bromsa tumörens tillväxt och minska tryck, smärta eller blödning när det inte går att operera.

Behandlingen kombineras ofta med en låg dos cytostatika som gör cancercellerna känsligare för strålningen.

Vanliga biverkningar är trötthet, hudrodnad, halsont, heshet och svårigheter att svälja. Därför följer man vikt och näringsintag noggrant.

Cytostatika

Cytostatika används ofta samtidigt som man ger strålbehandling. Om sjukdomen har spritt sig kan man fortsätta ge bara cytostatika efter en strålbehandling.

Målet är att bromsa tillväxten av tumören eller krympa den.

Tyvärr har cytostatika ofta inte så bra effekt vid anaplastisk sköldkörtelcancer.

Målriktad behandling

Vid den genetiska förändringen BRAF V600E används ofta en kombination av målriktade läkemedel. Läkemedlen gör att signalerna till proteinerna BRAF och MEK blockeras. Det innebär att proteinerna stoppas från att skicka signaler till cellerna att växa.

Med målriktade läkemedel kan tumören kan ibland krympa snabbt. Då kan det bli möjligt att operera en tumör som tidigare inte gick att operera. 

Det finns också andra mer ovanliga genetiska förändringar där det kan vara möjligt att ge målriktad behandling.

Hur ser prognosen ut vid anaplastisk sköldkörtelcancer?

Anaplastisk sköldkörtelcancer är en allvarlig sjukdom. Den växer ofta snabbt och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Därför är prognosen sämre än vid de vanligare formerna av sköldkörtelcancer, som papillär och follikulär cancer.

Hur sjukdomen utvecklas varierar från person till person. Prognosen påverkas bland annat av hur långt cancern har hunnit sprida sig, om tumören går att operera, om det finns en genförändring som går att behandla och hur den som är sjuk mår i övrigt. 

Det går inte att säga hur det kommer att gå för en viss person bara utifrån diagnosen. Den behandlande läkaren kan ge en mer individuell bedömning när alla undersökningsresultat är klara.

Vart kan jag vända mig

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.