Fakta
- Ungefär 80 procent av all sköldkörtelcancer är av formen papillär sköldkörtelcancer.
- Den vanligaste behandlingen är operation.
- Prognosen är oftast mycket bra, de allra flesta blir botade.
Papillär sköldkörtelcancer är den vanligaste formen av sköldkörtelcancer. Ett vanligt symtom är få en knöl på halsen. Sjukdomen drabbar oftare kvinnor än män och prognosen är oftast mycket god.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Papillär sköldkörtelcancer kallas också papillär tyreoideacancer (PTC) och är den vanligaste formen av sköldkörtelcancer.
Namnet papillär beskriver hur tumören ser ut i mikroskop. Ordet papillär betyder vårta och syftar på att tumören ofta bildar så kallade papiller. Det är små utskott som liknar fingrar eller grenar.
Trots namnet behöver inte tumören ha tydliga papiller. Patologen tittar framför allt på hur själva cellkärnan ser ut när man utreder om någon har papillär sköldkörtelcancer.
Sjukdomen börjar i celler som producerar sköldkörtelhormoner. Hormonerna påverkar flera funktioner i kroppen, som ämnesomsättning, kroppstemperatur, puls, energinivå och tillväxt.
Ungefär 80 procent av all sköldkörtelcancer är papillär sköldkörtelcancer.
Det vanligaste symtomet är en ny knöl på halsen.
Andra symtom kan vara
För att hitta papillär sköldkörtelcancer behövs flera olika undersökningar.
När läkare undersöker halsen och och tar blodprov brukar man bland annat ta TSH (tyreoideastimulerande hormon) för att undersöka sköldkörtelns funktion. Värdet kan dock vara helt normalt trots att någon har cancer.
För att se var i sköldkörtlen det finns knölar och om lymfkörtlarna ser friska ut kan man göra ett ultraljud över sköldkörteln och lymfkörtlarna på halsen.
Det avgör var man ska göra finnålspunktion.
Den viktigaste undersökningen för att kunna ställa rätt diagnos är finnålspunktion.
Med hjälp av ultraljud sticker läkaren en tunn nål i sköldkörteln och eventuellt även i lymfkörtlar. Med nålen sugs celler ut som sedan undersöks i mikroskop.
Behandlingen kan skilja sig åt beroende på tumörens storlek, åldern på den som är sjuk, eventuella andra sjukdomar och om cancern har spridit sig eller inte.
Den vanligaste behandlingen är operation. Man opererar då bort hela eller halva sköldkörteln. Även lymfkörtlar på halsen kan opereras bort.
Efter operationen får man brist på sköldkörtelhormon, särskilt om hela körteln har tagits bort. De går att ersätta med läkemedel i tablettform.
För att kunna ställa in rätt tablettdos får man regelbundet lämna blodprov som mäter halten av sköldkörtelhormon i blodet.
Efter operationen kan man också få radioaktiv jod om risken för återfall är stor.
Syftet med behandlingen är att få bort eventuella sköldkörtelceller som finns kvar i området efter operationen.
Om cancern har vuxit utanför sköldkörteln och spridit sig till organ eller vävnader i närheten kan man behöva få yttre strålbehandling efter operationen. Stråldosen anpassas då efter hur stor risken är för återfall.
Om tumören är mindre än en centimeter, bara växer inne i sköldkörteln och inte består av celler som växer snabbt kan man avvakta med operation. Då följs utvecklingen regelbundet med ultraljud.
Prognosen är oftast mycket bra.
De allra flesta blir botade, särskilt om tumören bara växer inne i sköldkörteln. Även om tumören har spridit sig till närliggande lymfkörtlar är prognosen god.
Sjukdomen kan komma tillbaka, även flera år efteråt. Den går då att behandla igen, ofta med ett lyckat resultat.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Behandlingen är över och cancern borta. Läge att fira och att njuta av livet, tycker omgivningen. Men i stället för livsglädje känner många färdigbehandlade mest rädsla och oro.
Läs om oro, återhämtning och rehabilitering
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Reviderad 8 september 2026
Granskare
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se