Artiklar
Publicerad
18 nov 2008

Nya läkemedel: Glivec

Glivec (imatinib) är en så kallad tyrosinkinashämmare. Läkemedlet verkar genom att blockera det enzym (ett tyrosinkinas) som får vissa cancerceller att föröka sig utan kontroll. Leukemi (ordet betyder bokstavligen ”vitt blod”) är ett samlande begrepp för flera olika cancersjukdomar som angriper de blodbildande cellerna i benmärgen. Sjukdomen leder vanligen till att antalet vita blodkroppar i blodet ökar okontrollerat.

Tema Nya läkemedel: Hittills har ett tiotal målinriktade cancerläkemedel godkänts för rutinmässig användning. Bland nya, målinriktade cancerläkemedel finns de som lever upp till förhoppningarna och har inneburit avgörande bättre behandlingseffekt med mindre biverkningar jämfört med tidigare medicinsk behandling. För andra läkemedel i denna grupp är effekterna på patientöverlevnad små, i vissa fall så små att tveksamheten varit stor om de är värda sitt pris; för sjukvården i form av behandlingskostnader och för patienterna i form av biverkningar som i vissa fall liknar dem av cytostatika.

Vad används Glivec till?

Läkemedlet används främst vid behandling av:

  • Kronisk myeloisk leukemi (KML), där i stort sett alla patienter uppvisar en förvärvad kromosomavvikelse som kallas Philadelphia- (Ph-)kromosomen. Förändringen medför att ett specifikt tyrosinkinas bildas, som i sin tur leder till leukemibilden.
     
  • Akut lymfatisk leukemi (ALL), där en mindre andel av patienterna också uppvisar en Phkromosom. Just dessa patienter kan, liksom de med KML, svara mycket bra på behandlingen.
     
  • Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST), en sällsynt cancer som utgår från mag-tarmkanalen, vanligen från magsäcken eller tunntarmen. Glivec används för att behandla vuxna med GIST som inte kan opereras bort eller har spridit sig till andra delar av kroppen. Det kan bara användas för behandling av GIST som producerar ett särskilt protein som kallas Kit.

Vilka effekter har medlet?

– Vid KML har Glivec inneburit något av en revolution terapimässigt, säger docent Leif Stenke, överläkare vid Hematologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Med tidigare behandlingsalternativ kunde sjukdomen ofta hållas i schack under några år, men risken för sjukdomsförsämring till en mer akut, omogen och mycket svårbehandlad leukemifas var påtaglig.

– Med Glivec svarar nästan alla KML-patienter med en normalisering av sina blodvärden inom endast några veckor, och med fortsatt kontinuerlig behandling reduceras risken för sjukdomsförsämring dramatiskt. Vid en långtidsuppföljning nyligen noterades att av cirka 550 KML-patienter som behandlades med Glivec från diagnos levde efter 5 år fortfarande 89 procent, ett resultat som ingen annan tidigare behandling kommit i närheten av. Vid ALL med Ph-kromosom är det kortsiktiga behandlingssvaret på Glivec också ofta bra, men här är tyvärr risken betydligt större att leukemicellerna utvecklar motståndskraft – resistens – mot läkemedlet. Det ges därför ofta i kombination med traditionell cytostatika vid denna sjukdom.

Vilka är de vanligaste biverkningarna?

Glivec givet i tablettform dagligen tolereras oftast väl av patienterna och endast ett fåtal måste avbryta behandlingen på grund av biverkningar.

De vanligaste, i vissa fall övergående, biverkningarna är:

  • Neutropeni (lågt antal vita blodkroppar)
  • Trombocytopeni (lågt antal trombocyter)
  • Anemi (lågt antal röda blodkroppar)
  • Huvudvärk
  • Illamående
  • Kräkningar
  • Diarré
  • Buksmärta
  • Ödem (vätskeansamling), inte sällan över ögonlocken
  • Hudutslag
  • Muskelspasmer och -kramp

Vunnet levnadsår

 Betydliga förbättringar, se ovan.

Kostnad?

Ett års Glivecbehandling i standarddos vid till exempel KML kostar cirka 300 000 kronor per patient. För närvarande är rekommendationen att ta tabletterna kontinuerligt, kanske livslångt.

– I och med introduktionen av tyrosinkinashämmaren Glivec kring millenniumskiftet har prognosen för patienter med KML förbättrats på ett dramatiskt och epokgörande sätt, kommenterar Leif Stenke. Även medlets biverkningar har varit milda, jämfört med tidigare behandlingsalternativ.

– Utöver Glivec har vi också nyligen sett att två andra tyrosinkinashämmare (Sprycel och Tasigna) blivit godkända av Läkemedelsverket och internationellt. De används än så länge främst för de relativt få KML-patienter som inte tolererar eller inte svarar tillräckligt bra på Glivec.

– Det genombrott av kunskap och behandlingsresultat som tyrosinkinashämmarna inneburit vid leukemi börjar nu att följas av likartade framsteg även vid andra så kallade solida cancerformer. De senaste årens molekylärbiologiska forskning, i kombination med stora, kliniskt inriktade studier, har verkligen lett till glädjande förbättringar för stora patientgrupper. Ytterligare framsteg anas framöver.

Läs artikeln: Inga spår av min sjukdom

Läs mer om de nya läkemedlen: Avastin, Erbitux, Herceptin, Zevalin, Nexavar, Mabthera, Sutent, Tarceva och Velcade

Visa fler