Artiklar
Publicerad
2 dec 2009

Hur ställer man en diagnos på smärta?

– Jag frågar dig så du får berätta, säger Carl Johan Fürst, överläkare vid Stockholms sjukhem och professor i palliativ medicin. Dina svar leder mig som läkare på rätt spår.

Men som läkare kan han ju också styra mig. Doktorn har begränsad tid och vill komma vidare i anamnesen, min sjukdomshistoria. Jo, han erkänner det, men inser faran och god erfarenhet säger honom hur han ska styra eller snarare vägleda samtalet. Patienten måste få berätta sin historia.

– Det är det som är knepet, säger han. Vad är viktigast för patienten att berätta? Och kan jag på något sätt underlätta för patienten att säga det som är viktigt?

Vägleda genom frågor

Carl Johan Fürst kommer just från ett fascinerande besök hos en nyinskriven patient inom hemsjukvården. Han lyssnade och patienten pratade på. Hela anamnesen kom nästan i ett enda andetag.

– Vi fick reda på allting för att kunna skriva en journalberättelse om hur han hade det, hur han mådde, smärtor, illamående. Vi vägledde honom genom att ställa frågor men så subtilt att jag undrar om han uppfattade det på annat sätt än som om han bara berättade om sig och sitt.

Så lätt går det inte alltid. I rutan här intill finns exempel på frågor som kan ingå i en smärtanamnes.

Olika typer av smärta

Den information som smärtanamnesen och smärtanalysen ger leder vidare till behandling. Man måste skilja mellan vävnadsoch nervsmärta, mellan kontinuerlig och intermittent – förlöpande med upprepade avbrott – och så vidare.

Smärta i vävnaden kallas också visceral. Den kan ibland orsakas av en inflammation. En annan typ av smärta är nervsmärta, då sitter orsaken till smärtan i själva nerven. Skelettmetastassmärta kan vara en blandning av dessa smärtmekanismer.

Rörelseutlöst smärta uppstår varje gång jag reser mig eller rör mig på annat sätt. Smärtgenombrott kan också förekomma då jag hostar eller sätter mig på toaletten. Orsaken kan vara en belastning av skelettet eller så kan smärtan uppkomma genom tryck på en nerv.

Frågor i en smärtanalys

  • Hur stark är smärtan? Skatta intensiteten på en skala!
  • Tidsförlopp? Konstant – som vid tandvärk? Intermittent – som kolik, spasm? Varierar under dygnet? Värre vid aktivitet?
  • Vad förvärrar eller minskar smärtan? Effekt av medicinen? Vilket kroppsläge ger minst smärta?
  • Var sitter smärtan? Välavgränsad, diffus eller utstrålande smärta?
  • Karaktär? Molande, dov, konstant? Huggande, skärande? Tryckande, bultande, pulserande? Brännande, ilande, stickande?
  • När började det göra ont?
  • Hur reagerar du på smärtan?
  • Hur påverkar smärtan ditt dagliga liv? Egna tankar om orsaken till smärtan.

    Orsaken till smärtan styr behandlingen

     De flesta smärtläkemedel är verksamma vid vävnadssmärta. Andra läkemedel är bättre lämpade vid nervsmärta.

    Det är vanligt med en kombination av smärtstillande läkemedel med olika verkningsmekanism. Vid smärtgenombrott är det viktigt med snabbverkande läkemedel så att den smärtstillande effekten kommer snabbt.

    Alla vill inte bli helt smärtfria

     Grunden i all smärtbehandling är regelbunden medicinering med målet att slippa ta extratabletter. Men extratabletter bör alltid finnas som ett komplement.

    Carl Johan Fürst menar också att en del patienter verkar behöva ha litet ont för att känna att de finns. Det tycks som om alla inte vill bli helt smärtfria.

    – Tar man bort all smärta får vissa mer ångest och en aning smärta håller ångesten borta. Hellre ont i kroppen än i knoppen.

    Visa fler