Undersökning av portvaktskörteln

Vad är portvaktskörteln?

Portvaktskörteln, sentinel node på engelska, är den lymfkörtel som lymfvätska från en tumör först rinner till. Den fungerar som en slags vaktpost som kan fånga upp cancerceller som spridit sig från tumören via lymfsystemet.

Om portvaktskörteln inte innehåller cancerceller är risken mindre att cancern spridit sig till andra lymfkörtlar i området. Om den däremot innehåller cancerceller kan det betyda att man behöver sätta in fler åtgärder, som att operera bort fler lymfkörtlar eller annan behandling.

Ibland finns det inte en enda portvaktskörtel utan det kan vara flera närliggande körtlar som fungerar som portvakter.

Varför är portvaktskörteln viktig vid cancer?

När någon har drabbats av vissa former av cancer kan sjukdomen sprida sig till lymfkörtlarna som då kan behöva opereras bort. En undersökning för att hitta portvaktskörteln kan göra att man slipper ta bort fler lymfkörtlar än nödvändigt.

Undersökningen visar hur mycket cancern har spridit sig och kan påverka vilken behandling som behövs. 

Om portvaktskörteln är fri från cancer behöver man ofta inte operera bort lymfkörtlar.

Om man hittar cancerceller i portvaktskörteln kan mer behandling behövas, som att operera bort lymfkörtlar tas bort, strålbehandling och läkemedel.

Lymfödem – överflödig vätska samlas

När flera lymfkörtlar opereras bort får kroppen svårare att transportera bort överflödig vätska. Det gör att vätska stannar kvar i området som lymfkörtlarna skulle ha tagit hand om och det bildas en svullnad, lymfödem.

Ofta samlas överflödig vätska då i en arm eller ett ben, beroende på vilka lymfkörtlar som har tagits bort. 

Vad gör lymfsystemet?

Lymfsystemet är ett nätverk av lymfkärl och lymfkörtlar som transporterar lymfa i kroppen. Lymfa är en klar vätska som innehåller proteiner, immunceller och slaggprodukter. Lymfsystemet transporterar lymfvätskan från vävnaderna tillbaka till blodet.

Det fungerar som kroppens system för att leda bort överflödig vätska och hjälper också immunförsvaret att upptäcka infektioner eller cancerceller.

Metoder för att hitta portvaktskörteln

Det finns flera sätt att hitta och undersöka portvaktskörteln. Det är vanligt att använda ett spårämne eller ett färgämne som sprutas in nära tumören.

Det gör det möjligt att se vilken lymfkörtel som först fångar upp ämnet. Den körteln är portvaktskörteln.

Lymfscintigrafi (lymf-kartläggning)


Vid en lymfscintigrafi sprutas ett svagt radioaktivt ämne in vid tumören. Med hjälp av en kamera ser man vilken lymfkörtel som först tar upp ämnet.

Blåfärgning


Vid blåfärgning sprutas ett färgämne in nära tumören. Färgämnet förs vidare med hjälp av lymfsystemet. Den första lymfkörteln som blir blå är portvaktskörteln.

Kombination av båda metoderna


Ofta används både ett radioaktivt spårämne och ett färgämne för att öka träffsäkerheten.

Operation och mikroskopi


När portvaktskörteln har hittats opereras den bort. Den undersöks sedan i mikroskop av en patolog för att se om det finns cancerceller.

Om det inte syns några cancerceller i mikroskopet kan man använda mer känsliga metoder för att upptäcka även små mängder cancerceller.

Då kan man göra en undersökning med antikroppar som fäster på särskilda proteiner som kan finnas i cancerceller, men inte i friska celler.

Man kan också använda en så kallad PCR-teknik där man letar efter genetiskt material från cancercellerna. Det är en mycket känslig metod som kan hitta väldigt små mängder cancerceller som är svåra att se i mikroskop.

Behandling och åtgärder

Resultatet från undersökningarna avgör hur läkaren väljer att gå vidare. Om portvaktskörteln inte innehåller cancerceller behövs oftast ingen ytterligare operation.

Om portvaktskörteln innehåller cancerceller kan fler lymfkörtlar behöva tas bort, strålbehandling och läkemedel som cellgifter behöva ges. Ofta blir det en kombination.

Om det finns väldigt små mängder cancerceller görs en bedömning om det är nödvändigt med en ny operation eller om det räcker med annan behandling. 

Alla beslut vägs mot risken för biverkningar som svullnad, påverkan på nerver eller problem med sårläkning och hur den som är sjuk mår i övrigt.

När görs undersökning av portvaktskörteln?

Undersökning av portvaktskörteln görs vid cancerformer som ofta sprider sig till lymfkörtlarna. Den kan hjälpa läkaren att se om fler körtlar behöver tas bort och minskar risken för onödiga operationer.

Cancersjukdomar som kan sprida sig till lymfkörtlar är

• bröstcancer
• malignt melanom, hudcancer
• huvud- och halscancer
• cancer i urinvägarna och könsorgan, som peniscancer eller vulvacancer
• gynekologisk cancer, som livmodercancer eller äggstockscancer.

Bröstcancer är den cancerform som man oftast gör portvaktskörtelundersökningar på. Vid bröstcancer som inte uppenbart är spridd är det standard att göra en portvaktskörtelundersökning. Portvaktskörteln sitter då i armhålan.

Framtid och forskning

En viktig utmaning är att små mängder cancerceller ibland kan missas. Då finns risk att spridningen underskattas. Därför fokuserar mycket av forskningen på att minska den risken.

Metoderna utvecklas hela tiden och nya spårämnen, kameratekniker och AI gör undersökningarna säkrare.

Forskning pågår också för att hitta ännu mindre mängder cancerceller med känsligare analyser och för att kombinera undersökningen med mer skonsamma operationer, som robotkirurgi.

Studier undersöker också om undersökning av portvaktskörteln kan användas vid fler typer av cancer.