0

Aktiviteter i sociala medier

Trötthet (”fatigue”) vid cancer

Människor med cancersjukdomar drabbas mycket ofta av en särskild trötthet och kraftlöshet som är så överväldigande att det är svårt att få andra att förstå hur det känns. Den här tröttheten som har samband med sjukdomen och cancerbehandlingarna har ett särskilt namn: fatigue.

Fatigue är ett mycket vanligt symtom vid cancer. Man kan sova en hel natt och vara precis lika trött när man vaknar som vid sängdags. Det kan kännas helt oöverstigligt att gå uppför en trappa. Man orkar inte med vanliga hushållsbestyr eller andra vardagssysslor. Det kan vara totalt omöjligt att koncentrera sig på ett samtal. Det är inte säkert att det ens finns energi för aktiviteter som man älskar. Man kan känna en vilja att göra olika saker, men tröttheten gör det omöjligt.

Nästan alla cancerpatienter upplever fatigue i någon grad i samband med diagnos och behandling. Fatigue kan dessutom kvarstå lång tid efter att behandlingen avslutats. Studier visar att en del lever med fatigue många år efteråt.

Vad orsakar fatigue?

Fatigue orsakas av att många faktorer samverkar och ibland skapar onda cirklar. Här är några av dessa faktorer:

  • Cancersjukdomar kan påverka kroppens ämnesomsättning så att energiinnehållet i maten förbränns snabbare eller inte kan tillgodogöras fullt ut i kroppen. Det kan leda till att man går ned i vikt och/eller tappar ork.
  • Oro liksom illamående på grund av sjukdom och behandlingar kan göra att man förlorar aptiten samt äter och sover sämre. Man får inte i sig den näring och energi som behövs och blir mer kraftlös. Sömnsvårigheter bidrar också till att man får svårare att hantera oron, vilket leder till en ond cirkel.
  • Symtom och behandlingar kan göra att man rör på sig mindre än man brukar. Många orkar inte träna som vanligt. Även detta kan bidra till ökad trötthet.
  • Cancercellernas aktivitet påverkar kroppens immunförsvar och kan skapa en obalans i systemet så att det frisätts mer än normalt av en typ av ämnen som kallas cytokiner vilket kan kan bidra till fatigue.
  • Cancer och cancerbehandlingar kan orsaka blodbrist, anemi, som gör att man orkar mindre.
  • Cancerbehandlingar har ofta trötthet som en biverkan.
  • Cancerrelaterad smärta och illamående bidrar på flera sätt till fatigue. Exempelvis störs ofta sömnrytmen.
  • De psykiska påfrestningarna bidrar också. Depression i samband med cancer har också samband med fatigue, med liknande symptom. Fatigue i sig kan också leda till depression i och med att man inte orkar göra saker som vanligtvis ger mening i livet.

Vården informerar sällan om fatigue

Trots att det är så vanligt med fatigue bland cancerpatienter är det ett problem som läkare och annan vårdpersonal inte alltid tar upp. Tidigare var inställningen i många fall att tröttheten ”hör till” när man har cancer och bara är att acceptera. Numer finns kunskaper om att fatigue ofta kan minskas med olika åtgärder. Det är viktigt att utreda vad som hos varje individ orsakar fatigue eftersom, vilket framgår ovan, det finns olika orsaker. Kunskap kan vara till god hjälp när man ska försöka hantera fatigue. Det är lättare för patienter och närstående att leva med fatigue om de vet orsaken och kan få hjälp och tips om hur man an göra för att minska problemet. Trötthet är dessutom ofta skrämmande för patienter och närstående, eftersom många tolkar det som ett tecken på att sjukdomen breder ut sig. 

Vad kan man göra åt fatigue?

Även om man inte helt kan bli av med sin fatigue, kan den ofta minskas genom att man behandlar eller på andra sätt påverkar bakomliggande faktorer. Här är några exempel:

  • Fysisk aktivitet kan vara bra mot fatigue. Regelbunden, gärna daglig, motion kan göra att tröttheten minskar och att man mår bättre överhuvudtaget. Studier visar att man kan träna även under behandling. Självklart måste motionen anpassas efter vad man känner att man klarar av. För många är dagliga promenader en lagom nivå.
  • Spara på krafterna. Man kan till exempel sitta istället för att stå när man gör olika hushållssysslor, cykla istället för att gå. Ta paus ofta. Det är klokt att försöka avstå från aktiviteter som man inte tycker om och spara sig till sådant man tycker är roligt. Att ha roligt ger ny energi. Be gärna andra om hjälp i olika situationer, särskilt med tråkiga praktiska göromål, till exempel städning.
  • Balans när det gäller vilo- och sömnvanor. Under dagen är det ofta bättre att ta flera korta vilopauser eller tupplurar än att lägga sig och sova flera timmar. Försök att etablera regelbundna sömnvanor på natten. Gå upp en stund om du vaknar och inte kan somna om.
  • Berätta för din läkare och sjuksköterska om din fatigue. Tillsammans kan ni diskutera eventuell utredning och åtgärder för att minska din fatigue, till exempel smärta, depression eller aptitlöshet.
    Depression kan ibland finnas med i bilden och förvärra tröttheten. Då är det viktigt att läkaren uppmärksammar detta och att patienten erbjuds adekvat behandling.
  • Blodbrist kan behandlas med läkemedel.

Närstående och fatigue

Fatigue är ett besvärligt symtom att leva med, både för patienten och närstående. Ibland kan det påverka relationerna. Tröttheten och kraftlösheten kan göra att man verkar ointresserad av sådant som man tidigare engagerat sig i tillsammans med partnern, barnen, andra närstående eller vänner. Fatigue leder ju också till att man inte kan delta i aktiviteter och utföra sysslor som tidigare. Det påverkar hela familjens liv. Dessutom kan man bli mer lättirriterad vilket kan leda till konflikter och sårade känslor.

Den som inte själv varit drabbad av fatigue kan ha mycket svårt att förstå hur stark tröttheten kan vara. Det är lätt hänt att människor i omgivningen tolkar den sjukas signaler på fel sätt och tar illa upp över det som ser ut som ointresse och irritation. Ofta feltolkas fatigue också som depression, och man försöker få patienten att ”ta sig i kragen” och aktivera sig mer eftersom det är en bra metod mot depression. Eftersom närstående också är ledsna och oroliga över sjukdomen är även de ofta mer psykiskt sårbara än annars.

Problemen kan minskas rejält om patienten och närstående får kunskap om fatigue och får veta hur de kan hjälpa till så att symtomet kan hanteras. Det är viktigt att tillsammans diskutera hur fatigue påverkar familjen och hur man kan hantera situationen.

Tillbaka på jobbet

En del personer med cancersjukdomar fortsätter att jobba under behandlingstiden. Andra återvänder till jobbet när behandlingen är avslutad. Ibland återkommer behandlingsperioderna under flera år och patienten jobbar då ofta mer eller mindre kontinuerligt.

I alla dessa situationer är det vanligt att personen känner av fatigue i någon omfattning. Fatigue är ett symtom som kan finnas kvar även i åratal efter det att man blivit frisk.

Självklart kan fatigue göra det svårare att klara sitt jobb på exakt samma sätt som före cancersjukdomen. Både orkeslösheten och koncentrationssvårigheter kan påverka arbetsinsatsen. Det blir extra jobbigt om man inte möts av förståelse från chefer och arbetskamrater. Kunskap om att fatigue är en naturlig del av processen under och efter en cancersjukdom behöver finnas även på våra arbetsplatser. Om patienten känner stöd från omgivningen och det finns utrymme för flexibilitet, minskar ofta stressen och det blir lättare att fungera trots tröttheten.