37

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

PSA-test för prostatacancer

Om läkaren misstänker prostatacancer på grund av symtom eller efter att ha undersökt prostatakörteln är PSA-test mycket värdefullt. Däremot är det mer oklart vilka för- och nackdelar PSA-testning av män utan symtom på prostatacancer har.

Socialstyrelsen bedömde 2013 om allmän screening med PSA-tester skulle införas i Sverige. Slutsatsen blev att de negativa effekterna på befolkningsnivå skulle vara för stora. Allmän screening rekommenderades därför inte.

Även i andra länder har sjukvårdsmyndigheterna kommit till samma slutsats. Däremot ansåg Socialstyrelsen att män bör få information om vilka tänkbara fördelar och nackdelar PSA-testning skulle kunna ha, för att de själva ska kunna väga för och emot.

De män som därefter önskar det, ska erbjudas PSA-testning. Socialstyrelsen har gjort en kort, skriftlig information om PSA-testning som ska finnas tillgänglig på alla vårdcentraler och på företagshälsovård.

Syftet med den här texten är att ge mer utförlig information om PSA-testning, för att underlätta för män att ta ställning till om de ska testa sig eller inte.

Prostatakörteln

Prostatakörteln (blåshalskörteln) är en valnötsstor körtel som omsluter urinrörets övre del. I prostatakörteln bildas en tunnflytande vätska som blandas med spermierna vid utlösning. Prostatans tillväxt och funktion styrs av det manliga könshormonet testosteron.

Vad är PSA egentligen?

PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Det är inte något ”cancerämne” som kommer från en tumör, utan ett äggviteämne, enzym, som finns naturligt i kroppen även hos friska män.

PSA produceras i så kallade körtelceller i prostatan och finns i hög koncentration i sädesvätska. En del av det PSA som tillverkas kommer ut i blodet. Även en frisk man har alltså små mängder PSA i blodet. PSA-halten i blodet mäts med hjälp av ett vanligt blodprov som tas i armvecket. PSA brukar betraktas som normalt om det är under tre mikrogram per liter.

Vad betyder det om PSA-värdet stiger?

Om PSA-halten i blodet blir högre än normalt tyder det på sjukdom i prostatakörteln. Men det behöver inte handla om cancer. Förhöjt PSA-värde är vanligt även vid godartad prostataförstoring och vid infektioner i prostatakörteln eller urinvägarna.

Omkring var tionde man i medelåldern eller däröver har förhöjt PSA på grund av godartad prostataförstoring. I själva verket är det vanligare att ett måttligt förhöjt PSA-värde beror på godartad prostataförstoring än på cancer.

Vid upprepad testning under många år kommer omkring var fjärde man förr eller senare ha ett värde som ger misstanke om prostatacancer och motiverar ytterligare utredning. En tredjedel av dem visar sig efter ytterligare undersökningar ha prostatacancer.

När prostatacancer upptäcks vid en hälsokontroll med PSA-test räknar man oftast med att den upptäcks fem till femton år innan den hade vuxit så mycket att den skulle ha orsakat symtom.

Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer?

Cancerceller i prostata producerar mindre PSA än friska celler. Att PSA-halten i blodet ändå kan stiga vid prostatacancer beror bland annat på att cancern ökar läckaget av PSA till blodet. Men det är sällsynt med behandlingskrävande prostatacancer hos män med låga PSA-värden.

PSA-kvot

Större delen av det PSA som finns i blodet är bundet till särskilda bärarproteiner. En mindre del PSA finns fritt i blodet. Vid analys av PSA-halten undersöks ofta även den så kallade PSA-kvoten. Kvoten anger hur stor andel av den totala mängden PSA som är fritt löst i blodet. De övriga PSA-molekylerna är bundna till bärarprotein.

PSA-kvoten är till hjälp framför allt när det gäller att hitta orsaken till måttliga PSA-förhöjningar (cirka 3–10 mikrogram per liter). Det är främst sådana måttliga förhöjningar som kan bero på såväl prostatacancer som på godartade sjukdomar. Andelen fritt PSA i blodet är en ledtråd till om det handlar om cancer eller någon annan sjukdom.

Ju högre PSA-kvoten är desto troligare är det att en helt godartad sjukdom och inte cancer orsakar det förhöjda PSA-värdet. Gränsvärdet för när man kan låta bli att ta vävnadsprov vid ett måttligt förhöjt PSA ligger kring kvoten 0,20 (20 %). I sådana fall kan man i stället följa utvecklingen av PSA-värdena, under förutsättning att prostatakörteln känns normal. Efter urinvägsinfektioner och infektioner i prostatakörteln (prostatit) är PSA-kvoten låg under upp till ett år.

PSA-test för män utan tecken på prostatacancer

Det råder ingen tvekan om att PSA-test är värdefullt vid utredning och uppföljning av prostatacancer. Däremot är det mera osäkert om man ska låta PSA-testa sig om man inte har några symptom som talar för prostatacancer.

Forskningsresultat om PSA-testning

En stor vetenskaplig undersökning har gjorts i Europa angående så kallad screening med PSA-test. Screening innebär att hela befolkningsgrupper erbjuds testning. Den grupp man riktade in sig på var män mellan 50 och 70 år. Undersökningen visade att om 1000 män PSA-testas regelbundet i 11 år, förhindras ett dödsfall i prostatacancer. Samtidigt kommer 37 fler män att få prostatacancerdiagnos, jämfört med om man inte hade erbjudit regelbunden PSA-testning.

De flesta av dessa "extra cancerdiagnoser" leder till behandling med biverkningar som följd. Det innebär att screening leder till försämrad livskvalitet hos många fler män än som slipper dö av prostatacancer. I den svenska delen av den européiska undersökningen var resultaten något bättre: 4 dödfall förebyggdes och 51 extra cancerdiagnoser ställdes för varje tusental män som erbjöds PSA-testning. En tredjedel av de män som testades hade någon gång ett förhöjt PSA-värde och fick därför vävnadsprov tagna från prostatakörteln.                                                                   

Mer forskning behövs

Forskning pågår för att få fram tester som kan komplettera PSA när det gäller att bedöma hur stor risken är att en man har prostatacancer. Man forskar också för att få fram metoder som kan ge säkrare svar på om en prostatacancertumör är av mer aggressivt slag, eller om den är mindre aggressiv och kanske inte behöver någon behandling alls. Ett annat viktigt forskningsområde är att utveckla än mer effektiva och samtidigt mer skonsamma behandlingar mot prostatacancer.

Inga enkla svar

Det som gör frågan om PSA-test och tidig upptäckt av prostatacancer så komplicerad är framför allt:

  • De flesta män med måttligt förhöjt PSA har godartad prostataförstorning och inte cancer. Trots upprepade undersökningar med vävnadsprov är det ofta svårt att säkert säga att det inte finns cancer i prostatakörteln. Detta betyder att många män oroas av misstanken på cancer och de upprepade provtagningarna som blir följden.
  • Prostatacancer är en sjukdom med många olika ansikten. Vissa män drabbas av en aggressivare form och dör av sin prostatacancer. För dem hade tidigare upptäckt och behandling kanske varit livräddande. Andra män lever ett årtionde eller mer med sin prostatacancer och avlider av andra orsaker innan sjukdomen hunnit utvecklas särskilt långt. Deras livslängd påverkas inte av tidig upptäckt. Det finns ännu inga helt säkra metoder att på ett tidigt stadium säkert fastställa hur en prostatatumör kommer att utvecklas, men det mikroskopiska utseendet av cancern, dess storlek och utvecklingstakten av psa-värdet ger vägledning.
  • Samtliga behandlingar vid prostatacancer har biverkningar som påtagligt kan försämra livskvaliteten. En yngre man som kan botas och får ett längre liv tack vare att en aggressiv prostatacancer upptäcks tidigt är kanske beredd att betala priset i form av biverkningar. Men de flesta män som insjuknar är äldre. När man väl fått sin diagnos kan det vara svårt att avstå från behandling, även om sannolikheten är stor att man avlider med sin tumör och inte av den. Följden kan bli att man betalar biverkningspriset utan att egentligen vinna något.

Mannens beslut – efter samråd med läkare

De vetenskapliga undersökningarna har ännu inte lett till resultat som visar om vinsterna med allmän PSA-testing av vissa åldersgrupper är större än de negativa effekterna. För en enskild man kan däremot antingen fördelarna eller nackdelarna överväga.

Innan man låter göra ett PSA-test är det klokt att göra klart för sig varför man vill göra det och hur man skulle påverkas om provresultatet inte blir den friskförklaring man önskar sig. Faktorer som kan ha betydelse är bland annat ålder, hälsa, personlighet, social situation och ärftlig belastning. Man bör diskutera med sin läkare hur dessa faktorer samverkar för egen del.

Om man är mycket mån om sin livskvalitet här och nu, och tycker att sexlivet är en viktig del av livet, kan det tala mot PSA-testning. Om man har upplevt vänner och familjemedlemmar som avlidit av prostatacancer och själv vill ta varje chans att slippa drabbas, kan det tala för testning.

Några fördelar med PSA-testning

  • Om PSA-värdet är normalt känns det för många bra att veta det. Oron för att drabbas av cancer kan minska.
  • Prostatacancer kan upptäckas tidigare än annars. Det är då större chans att behandlingen botar sjukdomen eller håller den under kontroll. Det kan förlänga livet och göra att mannen inte dör av prostatacancer.

Några nackdelar med PSA-testning

  • Många män har en godartad prostataförstoring som ger förhöjt PSA. I sådana fall leder detta till upprepade kontroller och provtagningar. Detta kan vara oroande. 
  • Om man efter PSA-test utan att ha symtom får diagnosen prostatacancer sker det i genomsnitt fem till femton år innan cancern hade gett några symtom. Under denna tid hade mannen känt sig frisk om inte PSA-testet hade gjorts. Vetskapen om att ha cancer kan i sig minska livskvaliteten.
  • Det finns inga metoder som säkert kan avgöra vem som har något att vinna på behandling av tidigt upptäckt prostatacancer och vem som inte har det. Många får därför behandling för säkerhets skull, även om de inte märker av sin prostatacancer och kanske aldrig hade fått symtom av den under sin livstid. Biverkningarna av behandlingen kan försämra livskvaliteten.
  • Det är betydligt fler män som får cancerdiagnos och behandling i onödan, än som botas från en livshotande cancer efter PSA-testning.

Vad betyder ärftligheten?

Eftersom prostatacancer är en så vanlig sjukdom, är det många män som har en far eller bror med prostatacancer utan att det behöver betyda att det finns speciella arvsanlag i släkten som ökar risken. Men om man har en far eller bror som drabbats tidigt (före 60 år) ökar risken för att man själv ska drabbas.

Har man flera män i sin släkt som drabbats av prostatacancer är risken också högre att man själv får prostatacancer. Män som har en yngre eller två eller fler nära släktingar med prostatacancer, till exempel en far och en bror, eller en bror och en morbror, rekommenderas därför regelbunden PSA-testning.

Även om man har prostatacancer i familjen räcker det vanligen att börja PSA-testerna vid 50 års ålder. Om någon i släkten insjuknat före 60 års ålder kan det vara klokt att börja redan vid 40 till 45 års ålder.

I vilka åldrar PSA-test aktuellt?

Före 50 års ålder är prostatacancer en sällsynt sjukdom, utom för släktingar till män som har drabbats ovanligt tidigt. Har man andra allvarliga sjukdomar eller är över 75 år är det mycket osannolikt att en liten prostatacancer ska hinna utvecklas till en allvarlig sjukdom. Därför är det mellan 50 och 75 års ålder som man kan överväga PSA-test, även om man inte har några symtom som tyder på prostatacancer. I vissa släkter kan det vara aktuellt med tidigare testning.

Hur ofta ska man ta PSA-test?

Om man väljer att PSA-testas kan PSA-värdet styra hur ofta man ska testas i fortsättningen. Män som har lägre PSA-värde än 1 har mycket liten risk att drabbas av allvarlig prostatacancer under mycket lång tid framöver. Då räcker det att ta ett nytt PSA-prov efter omkring sex år.

Om man är över 60 år gammal och har lägre PSA-värde än 1, är risken att dö i prostatacancer så liten att man förmodligen inte behöver ta några fler PSA-test överhuvudtaget. För övriga män som vill testa sig rekommenderas PSA-test vartannat år. Män med flera fall av prostatacancer i familjen bör inte testas mer sällan än vartannat år. 

Om prostatacancer

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Det är inte alltid prostatacancer utvecklas till någon egentlig sjukdom. Det är vanligt med små härdar av cancerceller i prostatakörteln som växer mycket långsamt. Förekomsten ökar med stigande ålder. I sextioårsåldern har en tredjedel av alla män cancerceller i sin prostatakörtel. Endast en mindre andel av dessa män får symtom av sin prostatacancer innan de avlider av någon annan orsak.

Läs mer om prostatacancer

PSA när man misstänker eller har hittat prostatacancer

När en man har symtom som skulle kunna bero på prostatacancer, är PSA-provet en viktig del av den medicinska utredningen. Vid förhöjda PSA-värden kan man gå vidare med analys av vävnadsprov får man svar på om mannen har en cancer eller någon annan sjukdom i prostata, eller inte. Utvecklingen av PSA-värdet över tid, det vill säga hur snabbt värdet stiger, ger ofta vägledning om man ska behöva behandla en tidig prostatacancer, eller om man kan nöja sig med regelbunda kontroller av cancern.

PSA-värdet ger också vägledning om risken att sjukdomen är spridd eller begränsad inom prostatakörteln. En mycket kraftig PSA-förhöjning tyder på att prostatacancern spridit sig. Då väljer man vanligen behandlingsmetoder som är inriktade på att bromsa sjukdomsutvecklingen och hålla cancern under kontroll.

En mer måttlig förhöjning är ett tecken på att tumören är begränsad till prostatakörteln. Då kan det bli aktuellt med operation eller strålbehandling inriktad på fullständig bot.

Flera undersökningsmetoder

PSA-test är en av flera metoder för att undersöka prostata. En annan viktig undersökningsmetod är rektalpalpation – läkaren känner via ändtarmen på prostata med ett finger.

För att få ett säkert svar på om mannen har prostatacancer eller inte, tar man vävnadsprov från prostatakörteln och analyserar i mikroskop. Provet tas med en tunn nål i samband med en ultraljudsundersökning av prostatakörteln.  Undersökningen görs med en sond i ändtarmen och ger en bild av hur prostatakörteln ser ut.

Vanligen tar man 8-12 vävnadsprov vid samma tillfälle. Provtagningen kan upplevas som obehaglig och nålsticken kan ge en viss smärta, men det brukar inte vara mycket smärtsamt.

PSA vid uppföljning av prostatacancer

Efter en operation eller strålbehandling för prostatacancer tas PSA-prov regelbundet. PSA-värdet visar hur effektiv behandlingen varit. PSA ger även information om hur effektiv en bromsande behandling är. Är man fundersam över betydelsen av sitt PSA-värde, ska man inte dra sig för att fråga sin läkare.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

För mig är rosa bandet en symbol för en gemenskap som ger hopp om att det är möjligt att bli frisk. Att köpa det rosa bandet kan kännas som en droppe i havet. Men många små droppar blir tillsammans en kraftfull våg.
Alicia Vikander
Skådespelerska