PSA-prov räcker inte som screening för prostatacancer

Trots att prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen finns inget nationellt screeningprogram för att hitta cancer på ett tidigt stadium. Varför kan inte PSA-provet användas för att rutinmässigt undersöka Sveriges män?

Man
Ola Bratt.

Screening innebär att alla i en viss del av befolkningen erbjuds en undersökning för att upptäcka en allvarlig sjukdom innan den gett symtom. Frågan om ett nationellt screeningprogram med hjälp av PSA har diskuterats ända sedan PSA-provet infördes för 30 år sedan.

Många män som diagnostiserats med allvarlig prostatacancer upplever att ett tidigt PSA-test hade kunnat förlänga deras liv. Trots det bromsar både Socialstyrelsen och forskarna.

Vävnadsprov behövs för att ställa diagnos

– Överdiagnostiken är helt enkelt för stor och det är den nuvarande metoden att ta spridda vävnadsprov från alla män med höga PSA-värden som är den främsta orsaken.

– Den metoden är för trubbig och gör att även ofarlig cancer upptäcks och behandlas, säger Ola Bratt, professor i urologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ordförande i Socialstyrelsens sakkunniggrupp som utrett screening för prostatacancer.

– Fördelarna överväger inte tydligt nackdelarna eftersom alltför många män får en prostatacancerdiagnos och behandling, trots att cancern inte skulle ha orsakat några problem för dem.

– För varje man som slipper dö av prostatacancer går det tio män som får en prostatacancerdiagnos de hade kunnat slippa. Sammanlagt rör det sig om flera tusen svenska män varje år.

En jämförelse är överdiagnostik vid screening för bröstcancer som är tre kvinnor för varje förebyggt dödsfall.

– Det visar att det krävs en tydlig minskning av överdiagnostiken för att ett screeningprogram för prostatacancer ska kunna införas.

Försämrad livskvalitet

En prostatacancerdiagnos leder ofta till försämrad livskvalitet. De flesta männen får behandling med operation eller strålbehandling. Efter behandlingen får många nedsatt sexuell förmåga och en del drabbas av urinläckage eller tarmproblem. Det är det huvudsakliga skälet till att ett screeningprogram ännu inte finns på plats, menar Ola Bratt.

Forskning om test för prostatacancer

Men att ett screeningprogram behövs råder enighet om och flera viktiga steg tas nu i den riktningen.  

– I två stora forskningsprojekt undersöks nya testmetoder för män med måttligt höga värden av blodprovet PSA. Och hittills verkar de lovande, säger Ola Bratt.

I det ena projektet utvärderas magnetkamera, i det andra en kombination av magnetkamera, kompletterande blodanalyser och faktorer som mannens ålder, förekomst av prostatacancer i familjen och prostatans storlek.

– Förhoppningsvis leder resultaten av de projekten till att överdiagnostiken minskar, det vill säga att man framför allt hittar cancer som behöver behandlas, säger Ola Bratt.

Organiserad testning

Samtidigt påbörjas under 2020 ett pilotprojekt med organiserad prostatacancertestning i Skåne och Västra Götaland. En mindre andel av männen mellan 50 och 62 år kommer att få information om för- och nackdelar med PSA-prov. Något som idag inte alltid sker, menar Ola Bratt.

Testningen kommer att organiseras så att resultaten kan följas upp. Fungerar det bra kommer projekten i Skåne och Västra Götaland att utvidgas och fler regioner att följa efter. I så fall ligger en infrastruktur på plats den dagen ett nationellt screeningprogram införs.

– Socialstyrelsen kan mycket väl säga ja till ett screeningprogram inom fem år och har då alla regioner hunnit organisera testningen kan det gå fort att införa. Själv tror jag att vi har en heltäckande nationell screening för prostatacancer inom tio år.

Tänk på ärftlighet

Men hur ska en man tänka idag? Ska han testa sig eller inte?

– Ja, det är en svår fråga men dels ska han tänka på om hans far eller bror haft prostatacancer. Prostatacancer är faktiskt den cancerform som har högst ärftlighet. 

– Men i grunden handlar det om, om man är villig att riskera biverkningar som innebär minskad livskvalitet till förmån för att leva längre. Eller är man mån om framförallt den sexuella förmågan och därför tar risken att kanske bli sjuk senare. Det finns inga givna svar utan är en fråga om mannens egna värderingar, säger Ola Bratt. 

Läs mer om bland annat symtom på prostatacancer


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.